Syftet med min kvalitativa intervjustudie om IKT inom fritidshemmet är att beskriva hurfritidspedagogerna använder IKT på sin arbetsplats. Vidare vill jag även se vad det finns förutmaningar med att göra IKT till en viktig del av skolvardagen. Sociokulturella perspektivetligger som grund för studien. Jag har intervjuat sex fritidspedagoger på olika skolor för att tareda på deras användande av IKT inom fritidshemmet. Resultatet visar på att det är ettvarierande användande av IKT, detta på grund av olika aspekter som respondenterna beskriveri sina intervjuer. Studien visar även att det är stora skillnader trots att det ska vara likvärdigundervisning för alla elever, oavsett skola.

Bakgrund Oavsett samhällsklass, kultur och nationalitet utsätts barn dagligen för våld vilket skapar lidande som kan leda till livslånga konsekvenser, såväl psykiskt som fysiskt. Barns rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran är lagstadgad i Sverige, ändå anmäldes år 2014, 18 800 fall av misshandelsbrott mot barn i åldern noll till sjutton år. Till akutmottagningen kommer barn som har skador på grund av eller visar tecken på att de utsatts för misshandel. Det råder svårigheter för hälso- och sjukvårdspersonal att hantera misstänkt barnmisshandel. Problematiken innefattas av att upptäcka och tolka tecken, bemöta föräldrar samt att fatta beslut om när en orosanmälan ska utföras. Alla fall av misstänkt barnmisshandel lyder under lagstadgad anmälningsplikt, ändå är underrapporteringen inom vården omfattande vilket kan leda till förödande konsekvenser för barnet.  Syfte Syftet var att beskriva vilka upplevelser som sjuksköterskor på en barnakutmottagning har av att hantera misstänkt barnmisshandel.  Metod För att besvara studiens syfte valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjumetod. Sex intervjuer genomfördes. Materialet analyserades med hjälp av en induktiv kvalitativ innehållsanalys. <img src="file:///page2image14728" />Resultat Resultatet visade att sjuksköterskornas misstankar om barnmisshandel väcktes av känslor som indikerade att något var fel, samt vid upptäckt av olika varningssignaler kopplade till barn och föräldrar. Hanteringsprocessen upplevdes berörande och känslomässigt betungande, samtidigt betonades vikten av att bemöta barn och föräldrar professionellt genom likvärdig behandling och ett icke dömande förhållningssätt. Vidare upplevdes svårigheter i att ta beslut huruvida en orosanmälan skulle utföras, på grund av osäkerhet i bedömningen och rädsla för att anmäla felaktigt. Sammanfattningsvis betonades det kollegiala stödet som betydelsefullt för att hantera påfrestande situationer och utgjorde säkerhet i hela hanteringsprocessen. Slutsats Det kollegiala stödet utgör en elementär del i hanteringen av misstänkt barnmisshandel. Erfarenhet och kontinuerlig utbildning kan medföra tillit till den egna kompetensen, vilket underlättar i att agera stöd till kollegor. Både tillit till den egna förmågan och att erhålla kollegialt stöd kan bidra till minskad osäkerhet i hanteringsprocessen och kan resultera i att den preventiva omvårdnaden av barn ökar genom att fler orosanmälningar utförs. <img src="file:///page2image15736" />

Denna studie har som syfte att undersöka bildlärares val och tillämpning av läromedel. Det är en kvalitativ intervjustudie som genom fem bildlärares röster om läromedel belyser bildämnets uppdrag och villkor, samt de utmaningarna och behov de upplever finns i yrket. Studien belyser hur bildlärare transformerar och realiserar läroplanen, vilken vid genomförandet avundersökningen var Lgr 11, genom att undersöka olika didaktiska och praktiska faktorer, såsom ramfaktorer och ämneskonceptioner, som påverkade bildlärares val av läromedel. Bildlärarna i studien producerar i stor utsträckning sina egna läromedel i form av digitala presentationer, uppgiftskompendier med urval av exempelbilder. Det innebär att de, genom hela processen, stämmer av mot läroplanens kurs- och ämnesplan när de transformerar och realiserar läroplanensmål och syften genom sina läromedel. Bildlärarna i studien kvalitetsgranskar således sina egna läromedel. De bilder, filmer, ljud och texter som används i bildundervisningen genomgår hela tiden överväganden och reflektioner på hur aspekter som genus, eurocentrism, klass, och makt representeras eller reproduceras. De teorier och ämneskunskaper informanterna har med sig från sin bildlärarutbildning har betydelse för deras stoffurval, yrkesspråk och deras ämneskonception. Bristen på schemalagd tid uppfattas av de medverkande lärarna som den största begränsande faktorn i sin yrkesutövning. Avsaknad av tid för att hinna konstruera läromedel kombinerat med stoffträngsel leder till nödlösningar och sämre undervisningskvalitet. Studien visar att vad de medverkande bildlärarna inte efterfrågar är en förlagsproducerad lärobok, då dessa kan bli inaktuella. Digitala läromedel uppfattas som enkla att uppdatera och är därmed att föredra. Samtliga fem lärare i undersökningen delar syn på bildämnet som ett kommunikativt ämne. Sett till den visuella kulturen vi lever i och den ökande digitala utvecklingen så har bildlärarna i studien inte brist på teoretiska verktyg eller professionellt yrkesspråk för att kritiskt undersöka och, ta och vara del, av alla aspekter av den visuella kulturen. Däremot upplever lärarna att de saknar tillräckligt med schemalagd tid för att hinna utföra sitt uppdrag eftersom det saknas aktuella läromedel i bildämnet.

Matematikens historia är ett ämne som ingår i läroplanen för matematik men som sällan fårnågot större utrymme i undervisningen. Hur kommer det sig? Syftet med studien var attundersöka möjligheterna att tillämpa historia i gymnasieskolans matematik genom attundersöka gymnasielärares uppfattningar av matematikens historia. För att uppnå syftetställdes följande frågeställningar: (1) Hur beskriver gymnasielärare i matematik deras(eventuella) användning av matematikhistoria i sin undervisning? (2) Vilka uppfattningar hargymnasielärare i matematik om att använda matematikhistoria i undervisningen? Och (3)Vilka hinder ser gymnasielärare i matematik i att använda matematikhistoria i sinundervisning? För att undersöka frågorna intervjuades fyra gymnasielärare i matematik, ochdet insamlade materialet analyserades genom en argumentationsanalys. Resultaten visade attlärare generellt hade en positiv bild av matematikens historia och de gav uttryck för mångafördelar med att använda det i undervisningen. Samtidigt identifierade de tydliga hinder, avvilka den främsta var tidsbrist, och få lärare använde sig i praktiken av någonmatematikhistoria i sin undervisning.

Flera källor visar att interagerande arbetssätt spelar en viktig roll för elevers lärande. Bland dem finns arbetssättet parläsning som i tidigare forskning och litteratur visat sig gynna bland annat elevers läsförmåga och deras motivation till läsning. Trots detta arrangerar lärare ofta läsning som en individuell aktivitet i skolan, varpå vi i detta examensarbete valt att undersöka arbetssättet parläsning utifrån lärares åsikter. Detta för att bidra med vidare kunskap om arbetssättet och dess användning i svenskundervisningen.   Examensarbetet är en kvalitativ intervjustudie där nio verksamma lärare deltagit genom skriftliga intervjuer över e-mejl. Deras svar har analyserats och bildat tre kategorier som besvarat frågeställningen, det vill säga vad lärare i ämnet svenska uttrycker för åsikter om arbetssättet parläsning i svenskundervisningen. Kategorierna som bildats är parläsning möjliggör lärande, parläsning hämmas av fysiska förutsättningar och parläsning ökar elevers delaktighet.   Utifrån en diskussion mellan resultat och tidigare forskning har vi dragit slutsatsen att arbetssättet är fördelaktigt för elevers lärande. Detta då de deltagande lärarna till stor del ser ser på parläsning som positivt ur ett elevperspektiv, medan de kritiska åsikterna snarare är skrivna utifrån ett lärarperspektiv. I slutsatsen har vi dessutom kunnat konstatera att de kritiska aspekterna med parläsning inte nödvändigtvis behöver hämma användandet av arbetssättet i svenskundervisningen om läraren har ett öppet sinne och är kreativ.

Denna studie är av kvalitativ karaktär och bygger på halvstrukturerade intervjuer av fem lärare från olika skolor. Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på vilken syn lärare har på värdegrunden samt hur de anser sig arbeta med den. Analysen av resultatet visar att det finns en viss variation i lärares syn på värdegrunden och hur viktig de anser arbetet med värdegrundsfrågor vara för elevers utveckling. Värdegrunden beskrivs enligt lärarna som en förutsättning för en lyckad kunskapsförmedling, och framställs därmed som skolans viktigaste ämne. I analysen av materialet kunde ett varierat arbetssätt kring värdegrunden urskiljas, där det demokratiska förhållningssättet även visade sig vara genomgående. Gemensamma arbetssätt som främjar elevers kompetens och som de intervjuade lärarna beskrivit är främst samtal, diskussioner och värderingsövningar. Av lärarnas beskrivningar upplevs värdegrundsarbetet som ständigt pågående, där den större delen av arbetet med värdegrunden sker spontant och är situationsbaserad. I studien påtalade lärarna dessutom en del begränsningar kring arbetet med värdegrunden, där tiden upplevdes som det främsta hindret. Ytterligare ett resultat som framkom under analysen av studiens material var den mångkulturella aspekten. Lärarna framhåller att denna aspekt är viktig och anser att den gynnar arbetet med värdegrunden, då den medför att lärare inte behöver påtala att kulturella och sociala skillnader finns i samhället. Dessa upptäcker eleverna istället naturligt genom att vistas i den mångkulturella skolmiljön. Utfallet av studien visade att samtliga lärare besitter enligt oss en god syn på värdegrunden, men att arbetssätten skiljer sig beroende på skolans, och den enskilda lärarens prioriteringar. Vad som ändå kan komma att sammanfatta studien är att värdegrunden, trots de upplevda begränsningarna, i slutändan ändå måste ses som en möjlighet till att utbilda elever i de grundläggande värdena, istället för att arbetet ska ses som komplicerat och krävande.

Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 &amp; 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.

Detta arbete syftar till att undersöka hur musikteorilärare på gymnasiet arbetar med ämnet musikteori genom observationer av lektioner och intervjuer med lärare. Fokus ligger på att granska utrymmet som ges till elevsamarbete, användandet av digitala verktyg samt hur lärarna relaterar ämnet till elevernas praktiska användande. Detta har undersökts genom att först observera musikteorilärare under lektionstillfällen för att hitta intressanta aspekter av deras undervisning, inspirerat av metoden grounded theory. Sedan intervjuades dessa musikteorilärare närmre om just de aspekter som ansågs intressanta. I arbetets analysdel relateras sedan lärarnas svar till en teori om lärande som kallas Collaborative learning. Inom denna teori är grupparbete, ofta assisterat med digitala verktyg mycket viktigt, vilket är relevant för detta arbete. Under intervjuerna berättade en av de två intervjuade lärarna att grupparbeten var väldigt vanliga och att digitala verktyg användes ofta i undervisningen. Den andre läraren berättade motsatsen: grupparbeten skedde sällan och digitala verktyg hade provats under lektionstillfällen, men med otillfredsställande resultat. Båda lärarna relaterade musikteoriämnet till elevernas praktiska användande.

Avhopp i terapin är vanligt förekommande. Det som saknas i kunskapen kring avhopp och dess bakgrund är patientens inifrånperspektiv och framförallt hos den allt mer växande patientgruppen unga vuxna. Denna studie har genom kvallitativ metod undersökt de unga vuxnas upplevelser av sin tyerapi. Genom tematisk analys av materialet fann man i studien att subjektiv känsla av att må bättre är en anledning till avhopp samtidigt som det var typiskt att de hade kvarstående problem. Anmärkninsgvärt många uttryckte att anledningen till avhoppet var att de var missnöjda med terapeuten och den behandling som man fått. Man upplevde att terapeuten var för snäll och oempatisk samt att metoden inte hjälpte dem med sina problem. Genom empati för individens varande behöver vi möta unga vuxnas förväntningar så att visnterna med att gå kvar i terapi överväger kostnaderna.

This study explores the physical location of public libraries, and how the functions and activities that the libraries provide can be affected by where in the city the library is located. Two of the libraries that have been examined are located in subway stations, one in a suburban shopping center, and two in very close vicinity to a city center and transportation nodes. Interviews with five employees working in the five libraries in Stockholm and Gothenburg have taken place.The theoretical framework that has been used is a model developed by Andersson and Skot-Hansen, that divides the public library into four different roles; the social center, the information center, the cultural center and the knowledge center. The four roles each connect with different parts of the library´s functions, and the model tells us something about which profile a library can have in the local community. The results show that the location has both positive and, to a certain amount, negative effects on the public library. The close vicinity to communications, and the easy access in connection with shopping and attending culture events, makes the library a more accessible place where the efforts to become a library user are low. This type of location however, also brings noise and disturbance, which worries some of the librarians who see the library as a place of peace and quiet, and inspiration. Although the libraries examined in this study all have new and innovative locations, the functions and activities that take place are equal to those of a traditional public library.