<p>Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp.</p><p>Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen. För att kunna uppnå detta är det av stor vikt att på ett effektivt och tillförlitligt sätt kunna identifiera säkerhetsrisker som på något sätt kan ha bidragit till olyckan.</p><p>Denna uppsats har undersökt hur det är möjligt för en haveriutredare att i samband med en olycksutredning skapa sig en mental bild av en verksamhets säkerhetsstatus för att därigenom kunna identifiera eventuella säkerhetsrisker som bidragit till olyckan. En särskild vikt har lagts vid att undersöka vilken koppling detta arbete har till att undersöka verksamhetens säkerhetskultur.</p><p>Den använda metoden har varit kvalitativ analys av åtta semistrukturerade intervjuer med haveriutredare från Statens Haverikommission. De analyserade intervjuerna har jämförts med tidigare forskning som tagit fram metoder för att proaktivt värdera verksamheters säkerhetsstatus genom att undersöka deras inneboende säkerhetskulturer.</p><p>Studien har identifierat sex dimensioner som av utredarna anses som viktiga för att kunna avgöra en verksamhets säkerhetsstatus. De sex dimensionerna utgörs av ledningsfunktioner, organisatoriska förhållanden, system, regler och procedurer, kompetenser och lärande, kommunikation och säkerhetsfokuserat beteende. Det konstaterades att utredarna i hög grad utgår från strukturella aspekter när de undersöker en verksamhets säkerhetsstatus och att säkerhetskulturen kan vara till hjälp för att avgöra funktionen hos denna struktur.</p>

<p>Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet.</p><p>Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till.</p><p>De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden. </p>

<p>Denna uppsats handlar om individuella utvecklingsplaner (IUP) som är ett relativt nytt forskningsområde. Uppsatsens första del består av en genomgång av vad tidigare forskning om individuella utvecklingsplaner har kommit fram till, denna ser vi som betydelsefull för att placera in vår studie i aktuell forskning. I första delen av uppsatsen reflekterar och problematiserar vi kring tidigare forskning. För att vidare undersöka i vilken utsträckning individuella utvecklingsplaner integreras i den pedagogiska verksamheten har vi gjort en kvalitativ studie, i form av intervjuer med fyra lärare. Vi har inte har funnit någon tidigare forskning om i vilken utsträckning lärare integrerar IUP i den pedagogiska verksamheten. Vi menar att det är en viktig del i arbetet med IUP och ser det därför betydelsefullt att undersöka detta.</p><p> </p><p>Resultatet av vår empiriska undersökning presenteras i form av tre olika integreringsstrategier, som lärare kan använda sig av. I tre termer beskriver vi hur lärare i varierande utsträckning kan integrera individuella utvecklingsplaner i den pedagogiska verksamheten. Termerna vi använder oss av är välintegrerad IUP, löst integrerad IUP och tidvis integrerad IUP. Den löst integrerade IUP: n kan även delas upp i två varianter.</p><p> </p>

<p>The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls “wisdom of practice” and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers’ answers?</p><p>My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher. The decisive factor that makes the difference is their main view point on story telling. These three teachers show three different styles of narration; the narrative subject, the above narrator and the anecdotic narrator.</p><p>Furthermore, I found that the main argument for the use of narration in history education is that oral narration has a great capacity when it comes to passing on information and making the students remember it. But how ever strong the arguments are for using one special strategy of teaching, variation is very important; not only because of the risk of making student bored, but also because it isn’t possible to stay in line with the national guidlines that the teachers must follow.</p><p>In the process of this study, I have concretisised four advantages and three disadvantages of narration.</p><p>1. It is easier to remember information passed on in stories because it creates a context.</p><p>2. Oral narration creates an interest in students due to an internal and external meaning.</p><p>3. Stories fulfil fundamental needs because of its ability to explain.</p><p>4. Oral narration differs from other teaching strategies and creates a creative variation.</p><p>1. Narration has the ability to affect students, which may lead to a less critical approach to information sources.</p><p>2. Illusory coherence may appear in a story because narration strives to create coherence.</p><p>3. When creating a story meant to be told orally you risk loosing focus because of an indistinct purpose.</p>

<p>Den svenska skolan går mot en mer individinriktad framtid och gymnasieskolan har politiskt ställda krav på sig att bedriva en undervisning med utgångspunkt i elevernas förutsättningar och behov. Min erfarenhet är dock att den mesta undervisningen koncentreras till att hjälpa de svaga eleverna och har sin utgångspunkt i deras förutsättningar. Detta innebär att de högpresterande eleverna hamnar i skymundan. Det här examensarbetet är en undersökning av de högpresterandes skolsituation i dagens individualiserade gymnasieskola. Syftet med studien är att kartlägga de högpresterande elevernas studiesituation utifrån de politiskt ställda kraven på en individanpassad skola. Studien bygger i första hand på intervjuer med elever och lärare samt observationer. Det är en allt igenom kvalitativ undersökning som eftersträvar förståelse för den rådande situationen. Mina slutsatser av studien är att de högpresterande eleverna tvingas till ett självständigt lärande där de får en tung ansvarsbörda. Bland de högpresterande eleverna råder det med all rätt ett visst missnöje med att hamna utanför skolundervisningen.</p>

<p><p>Sammanfattning</p><p>Syftet med studien är att ta reda på hur skolsköterskan arbetar med överviktsproblematiken bland eleverna i grundskolan. För att uppfylla syftet har vi följande frågeställningar: Vilket samarbete finns runt en överviktig elev och hur fungerar dessa? Vilka är de förebyggande insatserna mot övervikt på skolan och på vilket sätt är skolsköterskan involverad i dessa? Hur använder skolsköterskan de riktlinjer som finns för överviktsarbetet i skolan? Vilka resurser har skolsköterskan för arbetet med övervikt och är dessa tillräckliga? Vilka förutsättningar har skolsköterskan gällande överviktsarbetet i skolan?</p><p>Metoden vi använt är halvstrukturerade intervjuer med åtta skolsköterskor i Stockholms län. Urvalskriterierna för studien var att skolsköterskorna skulle ha arbetat i minst fem år som skolsköterskor och att skolan skulle vara en F-9 skola med minst 300 elever. Intervjuerna spelades in på diktafon. Materialet transkriberades och mailades till respektive respondent för eventuella korrigeringar och godkännande. För att förklara resultaten använde vi oss av ramfaktorteorin.</p><p>De samarbeten som finns för skolsköterskan är med föräldrarna, personalen på skolan och med externa instanser. Förebyggande arbete för övervikt i skolan finns i form av förläsningar, nyttigare skolmåltider, ökad fysisk aktivitet på skolan och hälsosamtal. I vilken utsträckning skolsköterskorna arbetar förebyggande skiljer sig emellertid mycket mellan skolorna. Vissa skolsköterskor uppger att de inte använder sig av de riktlinjer som finns för övervikt i sitt arbete. Andra skolsköterskor använder riktlinjerna för att veta när de ska remittera vidare en överviktig elev och för att veta vad som förväntas av dem i sitt arbete som skolsköterskor. Skolsköterskorna tycker att resurserna de har är knappa, och då syftar de framförallt på de ekonomiska resurserna. Detta påverkar i vilken utsträckning de kan vidareutbilda sig och om extra resurspersoner på skolan kan tas in. Förutsättningarna för överviktsarbetet i skolan varierar beroende på om skolsköterskorna känner till och arbetar efter riktlinjerna, om de har tillräckliga kunskaper och resurser och om de har möjlighet till hjälp och stöd i sitt arbete.</p><p>Slutsatsen av studien är att det finns stora skillnader i hur skolsköterskorna arbetar med överviktsproblematiken på skolan. Dessa skillnader beror på olika ramfaktorer som styr deras arbete.</p></p>

Denna studie har till syfte att genom kvalitativa intervjuer studera om brottsofferstödjare upplever att deras hälsa påverkas av arbetet, och i så fall hur detta yttrar sig. Detta är ett ganska nytt område att forska inom, därför finns det ett stort behov av ytterligare kunskap inom området, och därav kommer mitt intresse. Uppsatsen redogör för utvecklingen inom brottsstatistiken och uppkomsten av några olika brottsofferstödjande verksamheter. Tidigare forskning visar på att personer som arbetar med brottsofferstöd löper en stor risk att drabbas av negativa hälsoeffekter till följd av arbetet, dessa symptom benämns som compassion fatigue. I studien intervjuades sex personer som arbetar inom brottsofferstödjande verksamhet, varav tre är anställda och tre arbetar ideellt. Intervjuerna analyserades utifrån Karasek och Theorells krav-kontroll-stöd modell. Resultaten av dessa intervjuer visar att dessa personer ibland känner att arbetet har en negativ inverkan på hur de mår, men detta är bara under korta perioder och inträffar inte särskilt ofta. Genom erfarenhet och stöd från arbetskamrater har man lärt sig att hantera de jobbiga situationer som kan uppstå, så att de inte ger någon långvarig inverkan. Det visats att trots att det finns brister i verksamheterna, t.ex. när det gäller ekonomi och möjligheten till handledning i arbetet, så upplevs arbetet ändå generellt sett som positivt. Den störta anledningen till detta är den glädje man upplever i och med att man lyckas hjälpa någon annan. Det goda överväger det onda. Det var dock en intervjuperson som skilde sig från de andra, genom att hon en gång hade blivit sjukskriven p.g.a. utbrändhet som följd av arbetssituationen, denna person var en av de som arbetade med brottsofferstöd som fast anställd. Detta är 17% av alla intervjupersonerna, och 33% av de anställda.

Allt fler företag arbetar idag förebyggande med miljöfrågor samt med införande av miljöledningssystem enligt ISO 14001. ISO 14001 är en standard för miljöledningssystem som blivit ett allt mer använt verktyg för företag som vill arbeta för en hållbar utveckling. Ett miljöledningssystem kan vara ett bra verktyg för ett företag som vill utforma sitt miljöarbete systematiskt och effektivt. ISO 14001 är tillräckligt brett och flexibelt för att kunna användas av alla typer av företag och organisationer. Införandet av ett miljöledningssystem leder till ett effektivare miljöarbete och skapar trovärdighet hos samarbetspartner och en alltmer miljöintresserad allmänhet. Syftet med detta arbete var att komma fram till vilka möjligheter och problem som kan uppkomma med införandet av ett miljöledningssystem enligt ISO 14001 på ett företag. Det leder i sin tur till förbättringsförslag inför framtida arbete med miljöledningssystemet för att få större efterlevnad och bättre effekt. Studien tittar även på de eventuella affärsmässiga fördelar som miljöledningssystemet kan leda till. Det empiriska materialet består av intervjuer med sex anställda på Lantmännen Agroetanol AB. Tidigare studier inom området har använts för att jämföra med de resultat som intervjuerna lett fram till. De slutsatser jag kommit fram till genom studien är att inköpsrutinerna är bristfälliga och behöver uppdateras. Den utbildning som genomförts i samband med införandet av miljöledningssystemet har varit bra, men de anställda behöver få information kontinuerligt. Vad gäller frågan om vilka affärsmässiga fördelar som införandet av miljöledningssystemet kan leda till så är min slutsats från mina intervjuer och andra studier på området att företaget troligen kommer spara pengar på en väl fungerande sopsortering, en minskning av vattenförbrukningen och den höga stärkelsehalten i säden.

The purpose of this essay has been to do a study on narration as a strategy in history education. By taking a starting point in the perspective that Shulman calls “wisdom of practice” and other studies I interviewed three teachers that were all experts in narration. This to have an insight in how they looked at the oral narration and on its role in history education. Is there a common view among the interviewed techers and to what extent are the traits and qualities of story telling described in litterature linked to the teachers’ answers? My results show that the oral narration is not a straight and exclusive teaching strategy; it differs from teacher to teacher. The decisive factor that makes the difference is their main view point on story telling. These three teachers show three different styles of narration; the narrative subject, the above narrator and the anecdotic narrator. Furthermore, I found that the main argument for the use of narration in history education is that oral narration has a great capacity when it comes to passing on information and making the students remember it. But how ever strong the arguments are for using one special strategy of teaching, variation is very important; not only because of the risk of making student bored, but also because it isn’t possible to stay in line with the national guidlines that the teachers must follow. In the process of this study, I have concretisised four advantages and three disadvantages of narration. 1. It is easier to remember information passed on in stories because it creates a context. 2. Oral narration creates an interest in students due to an internal and external meaning. 3. Stories fulfil fundamental needs because of its ability to explain. 4. Oral narration differs from other teaching strategies and creates a creative variation. 1. Narration has the ability to affect students, which may lead to a less critical approach to information sources. 2. Illusory coherence may appear in a story because narration strives to create coherence. 3. When creating a story meant to be told orally you risk loosing focus because of an indistinct purpose.

Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation. Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt. Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.