Vi har utifrån intervjuer undersökt hur pedagoger pratar om planering och utformning av inomhusmiljön. I denna undersökning redovisas olika faktorer som ligger till grund för pedagogers utformning och planering av inomhusmiljön. Vi valde att undersöka förskolor med både åldersindelade och åldersblandade barngrupper. Valet av studie beror på våra tidigare erfarenheter där vi upplevt stora skillnader i pedagogernas utformning av inomhusmiljön. Det vi ville synliggöra var vad dessa skillnader kan bero på. Det empiriska materialet delade vi upp i tre kategorier; utformning av inomhusmiljön, pedagogernas reflektion över utformningen av inomhusmiljön och barnens inflytande över utformningen av inomhusmiljön, för att utifrån dessa analysera, diskutera, beskriva och jämföra med tidigare forskning inom ämnet, om hur pedagogerna utformar deras inomhusmiljön. Resultatet visar att pedagogerna utgår från barnens ålder och intressen vid rummens utformning samt att säkerhetsaspekten är en viktig del. Även barnens möjlighet till självständighet och att göra egna val är en utgångspunkt som pedagogerna har som tanke vid planering av rummens utformning.

<p>This is a qualitative social psychology study, which aims to describe how mothers with 1-2 year old children develop their identities, seen from Symbolic Interactionistic perspective. Five young mothers have been interviewed, through qualitative interviews and self reports. Through this data I have attempted to establish how these women develop their identities when they have been mothers for 1 or 2 years. The conclusions I have drawn is that the identities change radically with becoming a mother and all respondents take different decisions outfrom their identities as mother. There seems to exist a need of more knowledge about how to bring the identity of a woman and a mother together and create a new entity. Roles, anxiety and guilt influence the mother’s identity development, and Cooley and Meads ideas about the self are still going strong today.</p>

<p>Ett företag med ambitionen att behålla sitt miljöledningssystem levande behöver ha motiverade anställda. Denna studie utreder varför vi handlar som vi gör och varför vi hellre gör vissa saker än andra, hur en inre motivation kan skapas hos anställda för arbete mot gemensamma miljömål och vilka strategier företag kan använda sig av för att öka anställdas inre motivation.</p><p>Studien är att betrakta som en fallstudie, där både intervjuer och utvald litteratur ligger till grund som empiri. Sex personer från företaget Stångåstaden AB i Linköping är intervjuade och svarade på frågor som täckte områden som miljö, miljöledningssystem och motivation. Resultatet visar att det inte är många av respondenterna som vet vad ett miljöledningssystem huvudsakliga uppgift är. Att definiera vad miljö betyder för dem innehar också splittrade meningar; många anser att det beror på i vilken kontext man ställer frågan men även att företagets miljöchef är miljö för dem. Utbildning har en stor betydelse vid förståelsen av vad ett miljöproblem är och ger även anställda konkreta strategier för att bidraga till en mer hållbar miljö, både som anställd och privat. Det framkommer dock att det är svårt att återkalla allt i minnet efteråt.</p><p>Motivation och miljö ansågs ha en koppling, men med olika anledningar hur. En respondent ansåg att motivation och miljö inte har någon koppling alls. Intervjuresultat kopplades sedan samman med Maslows behovshierarki och Teorin om inre och yttre motivation och den viktigaste slutsatserna som dras utifrån analysen är att anställda behöver förstå helheten för att en inre motivation skall skapas. Att skapa yttre motivation är ingenting som rekommenderas då det endast motiverar under en kortare tid. Utbildningen har ett stort värde för anställda och ett konrekt tips är att kalla den för ”workshop” istället för utbildning.</p>

<p>Taktil stimulering används inom flera olika hälsofrämjande verksamhetsområden i Sverige och är en form av mjuk massage. Under 1990-talet startade utbildning i metoden. Då taktil stimulering är en relativt ny metod finns det ännu inte så många studier i ämnet.<strong> </strong><em>Syftet</em> med studien var att belysa hur vårdpersonal upplever det att använda taktil stimulering i omvårdnadsarbetet. <em>Metoden</em> som användes var kvalitativa intervjuer. Selektivt urval resulterade i att sex informanter med utbildning i taktil stimulering deltog. Manifest innehållsanalys har utförts. <em>Resultatet</em> omfattar användandet av taktil stimulering i omvårdnaden, de krav som ställs på givaren i samband med taktil stimulering, den respons som givarna får av kollegor, mottagare och anhöriga, samt givarens egen relation till taktil stimulering. <em>Slutsatsen</em> är att taktil stimulering ger ökat välbefinnande för både mottagare och givare om hänsyn tas till deras levda kroppar, som är ett uttryck för en persons tidigare erfarenheter, minnen och upplevelser.</p>

<p><strong>Bakgrund:</strong> Att fältarbeta i katastrofdrabbade områden som sjuksköterska kan innebära en psykisk påfrestning. Syftet med fältarbete är att rädda liv, förhindra lidande och behandla och förebygga ohälsa. För att arbeta i dessa situationer är det viktigt att få en förberedande och grundläggande utbildning. Forskning visar att utbildning om mental hälsa är betydelsefullt för sjuksköterskor som arbetar i dessa situationer. <strong>Syfte:</strong> Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av fältarbete utomlands. <strong>Metod:</strong> En kvalitativ intervjustudie med fyra sjuksköterskor genomfördes. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. <strong>Resultat:</strong> Resultatdelen beskrivs utifrån tre i förväg valda huvudkategorier: olika slags förberedelser inför fältarbete, arbetsmiljön vid fältarbete och livet efteråt. Resultatet visade att sjuksköterskans förberedelser framförallt var utbildning av olika slag. Arbetsmiljön var väldigt annorlunda, i jämförelse med sjuksköterskornas ordinarie arbete, då det fanns få resurser att tillgå. Fältarbete gav erfarenhet och var lärorikt på olika sätt. Både genom att se och uppleva nya sjukdomstillstånd samt vad förlängningen blir när den primära vården inte finns, men även att arbeta under enkla förhållanden. <strong>Slutsats:</strong> Fältarbete gav erfarenheter som var av både personlig och kunskapsinriktad karaktär. Kunskap om personliga egenskaper, så som självkännedom, samt förmåga att arbeta med få resurser erhölls.</p>

<p><strong>Bakgrund </strong>Jämställd vård som begrepp är komplicerat och forskning visade dessutom att vårdpersonal många gånger är omedvetna om jämställdhetsperspektivet och hur det påverkar vården. Eftersom all vård ska vara individuell krävs det att jämställdhet utgör en del i vården, för att ge en anpassad vård för den enskilda patienten.</p><p><strong>Syfte </strong>Syftet var att belysa om sjuksköterskor upplever att de ger jämställd vård.</p><p><strong>Metod </strong>Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor. Intervjuerna transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.</p><p><strong>Resultat </strong>Vårt resultat visade att det fanns stor begreppsförvirring mellan jämlikhet och jämställdhet. Sjuksköterskornas medvetenhet om de gav vård ur ett jämställdhetsperspektiv var relativt låg. Det framkom att det fanns skillnader mellan könen och att det ibland gavs olika vård till män respektive kvinnor.</p><p><strong>Slutsats </strong>Precis som forskning säger så upplever vi att omedvetenheten är stor om vad jämställd vård innebär. För att kunna ge en professionell vård måste reflektion ske över sjuksköterskans alla arbetsområden, även jämställdhet. Eftersom det inte fanns någon forskning som visar på vad ojämställdhet i vården kan leda till eller få för konsekvenser så anser vi att det är viktigt med vidare forskning inom detta område. <strong></strong></p>

<p>Godkännandedatum: 2015-06-07</p>

Bakgrund: De senaste två decennierna har det skett en ökning av psykisk ohälsa i Sverige och mer än vart tionde barn mellan 10-18 år har upplevt psykiska besvär. Om barnen och ungdomarna inte identifieras i tid kan det innebära konsekvenser längre fram i livet, som exempelvis utveckling av psykisk sjukdom. Skolsköterskan sitter på en unik position för att kunna identifiera barn och ungdomar som lider av psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskans erfarenhet av att identifiera barn och ungdomar 6-15 år som är i riskzonen för att utveckla, visa tecken på eller ha psykisk ohälsa. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor. Intervjumaterialet analyserades med en kvalitativ induktiv innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i ett tema samt tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorin Signaler att uppmärksamma visade att skolsköterskan behöver vara observant på symtom och beteenden som visar på om eleven lider av psykisk ohälsa. Kategorin Skolsköterskans förutsättningar och tillgångar visade att skolsköterskorna använder sig av flera tillvägagångsätt för att identifiera psykisk ohälsa. Kategorin Uppbyggnad av en hållbar relation visade att skolsköterskan måste bygga upp ett förtroende och lära känna eleven för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos dem. Det slutliga temat som framkom var Identifiering genom erfarenhetsbaserade strategier och egenskaper. Slutsats: Skolsköterskorna använde sig av flera strategier och tillvägagångsätt för att kunna identifiera psykisk ohälsa hos eleverna, men relationen med eleven upplevdes som en förutsättning för att kunna genomföra detta identifieringsarbete.  Nyckelord: Barn 6-15 år, intervjustudie, psykisk ohälsa, skolsköterska

Syftet med detta arbete är att få en ökad insikt i vad svenska lärare har för attityder till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisning för grundskolans tidigare år. Frågeställningarna är: 1. Vad har lärarna i studien för attityder till arbete med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 2. Hur arbetar lärarna i studien med sång, rim och ramsor inom engelskundervisning? 3. Hur ser lärarna i studien på vikten av sin egen roll i arbetet med sång, rim och ramsor i engelskundervisning? I studien utfördes sex stycken semi-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar eller nyligen arbetat med engelskundervisning för årskurserna F-3 i en mellanstor kommun i sydvästra Sverige. I resultatet framkom att det finns betydande skillnader i hur individuella lärare arbetar med och ser på arbete med sång, rim och ramsor. Även flertalet likheter framkom, som i sin tur liknade de resultat från tidigare forskning som tas upp i bakgrunden. Flera lärare har en mycket positiv attityd till arbete med sång, rim och ramsor i engelskundervisningen, men det råder stora skillnader i hur lärarna upplever det faktiska värdet för engelskundervisningen och elevernas språkutveckling. Hur lärarna arbetar med sång, rim och ramsor varierar också stort mellan olika lärare, men återkommande knöt lärarna dessa moment till de teman och övriga ämnen som behandlades i undervisningen. Gemensamt var också en bredd i material och medieringsmetoder, samt ett multimodalt arbete som ofta kombinerade ljud, bild och rörelser. Gällande lärarnas roll var de helt eniga i att lärarens engagemang och deltagande hade en stor inverkan på hur arbetet med sång, rim och ramsor mottogs av eleverna. Enligt intervjusvaren deltog alla lärarna i dessa moment, och lät sig inte hindras av faktorer som självförtroende eller bristande kunskaper. Som vidare forskning föreslås mer djupgående studier i lärares attityder, kombinerat med fältstudier och elevintervjuer, för att på så vis uppnå en mer heltäckande bild av arbete med sång, rim och ramsor i svensk kontext.

Denna uppsats avser att undersöka och analysera fem verksamma behöriga bildlärares syn på bildsamtalets betydelse och användande i bildundervisningen. Detta eftersom bildsamtal är en viktig del i bildundervisningen enligt den gällande kursplanen i bildämnet (2000) och den kommande kursplanen i bildämnet (Lgr 11). I kursplanens mål står det utskrivet att reflektion och samtal ska ingå i undervisningen, trots det är mina egna erfarenheter att dessa delar ej förekommer så ofta i undervisningen.      För att undersöka fem lärares syn på bildsamtalets betydelse och användning av bildsamtal i bildundervisningen, har kvalitativa intervjuer genomförts i grundskolan med fem verksamma lärare i år 6-9. Min förhoppning var att dessa intervjuer skulle frambringa en bild av verksamma lärares uppfattningar om bildsamtal och hur de gestaltas i undervisningssammanhang.      Litteraturstudier har genomförts för att ge tyngd åt arbetet samt förståelse för vad samtal kan innebära för elevers utveckling.      I resultatdelen i uppsatsen redovisas de fem lärarnas uppfattningar om bildsamtalet i undervisningen.      Utifrån denna studie kan jag inte dra några generella slutsatser om hur bildlärare i allmänhet upplever att de arbetar med bildsamtal i sin undervisning. Utan studien redovisar dessa fem lärares tankar om bildsamtalet i deras undervisning. / The purpose of this essay is to examine and analyze the views of five active and competent teachers’ perceptions about pictures conversation significance in art education, because it is an important part of art education due to the current curriculum in the subject. The goal of the curriculum says that reflection and conversation should be a part of the education though my own experiences are that this doesn’t occur very often in the education.      To explore some teacher’s views about picture conversation and its significance in art education, I have done some qualitative interviews with five teachers active in the primary school, grades six to nine. My hope was that these interviews would produce a picture of active teachers’ perceptions about pictures conversations and how they are actually made in an educational context.       Studies of literature have been made to bring importance to the work and bring comprehension to what pictures conversations can mean for the development of the students.      In the result part of the essay, the different comprehension and views of the five teachers are shown.      It is not possible to make any general conclusions about how art teachers in common experience that they work with pictures conversations in their teaching.       But the study reports about these five teachers thoughts about pictures conversations in their teaching.