Ångest är en av de vanligaste diagnoserna hos äldre människor när det gäller psykisk ohälsa. Gruppen äldre ökar ständigt och det beräknas att inom en snar framtid är 25 procent av alla invånare i Sverige 65 år och äldre. Detta gör att vi allt oftare möter denna patientgrupp inom psykiatrisk heldygnsvård. Det är av stor vikt att dessa patienter bemöts på ett sådant sätt att deras upplevelser och svårigheter får mer uppmärksamhet i syfte att minska lidande och eventuellt hitta adekvata behandlingar för ångesthantering. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vårdpersonalens uppfattning av den fysiska och mentala närvaro i vården av äldre patienter med ångestproblematik, inom psykiatrisk heldygnsvård. Metod: Studien utformades som en kvalitativ studie. För studien användes semistrukturerade intervjuer. Fem sjuksköterskor och sju skötare som arbetar inom psykiatrisk heldygnsvård intervjuades. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Att vara medveten i sig själv och att medvetandegöra sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv visade sig var en viktig faktor för att visa sig närvarande. Vårdpersonalen menade att den fysiska närvaron i form av att bara finnas där, söka upp patienterna och erbjuda dem en samvaro, var värdefull i vården. Vidare betonades vikten av en mental närvaro, då personalen aktivt lyssnar på patienterna och på så sätt bekräftar närvaro. För att kunna erbjuda en sådan närvaro krävs, förutom tid och tålamod även att personalen är medveten i sig själv, medvetandegör sina brister, samt att vara ärlig mot sig själv. Slutsats: Kan vårdpersonalen arbeta med att medvetandegöra sina brister och våga vara ärliga mot varandra och prata om sitt mående, kan detta leda till bättre närvaro i patientarbetet. Dock behövs mer forskning dels inom äldreomsorgen men även ur ett patientperspektiv för att få en bredare bild om närvarons betydelse.

Denna studie har haft som syfte att undersöka vilka syften lärare har med programmering i ämnet teknik, hur detta synliggörs för eleverna samt hur lärare utformar undervisning i programmering för att stödja elevers problemlösningsförmåga. Frågeställningarna som kommer att behandlas i studien är således följande: Vilka syften har lärare med programmering inom ämnet teknik i årskurs F–6 och hur synliggörs undervisningens syften till eleverna i samband med lektioner i programmering? samt Hur kan undervisning i programmering organiseras för att stödja elevers förmåga till problemlösning inom teknik? Studien har genomförts som en kvalitativ intervju- och observationsstudie där fyra lärare i årskurs 4–6 deltagit. I resultatet framkommer att syftet med programmering i teknikämnet är att ge eleverna ett kritiskt tänkande över alla de programmeringstekniska val som finns i elevernas vardag. Studien visar att det kan vara problematiskt att nå kursplanens mål med att styra föremål med programmering. Det framkommer även att det är viktigt att ge eleverna problemlösningsstrategier, en verklighetsanknytning samt att ha en tydlig progression i programmeringsundervisningen för att kunna hantera programmeringsproblemen på rätt sätt och för att stödja elevernas problemlösning inom teknik. / <p>Teknik</p>

Sammanfattning Utomhuspedagogik är en pedagogisk inriktning som har fått mycket uppmärksamhet. Syftet med denna studie ämnar jämföra förskollärares syn på utomhuspedagogik och deras syn på barns lärande utomhus, i olika typer av förskolor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuade sammanlagt tio förskollärare. Fem av dessa förskollärare arbetade med traditionell förskolepedagogik och de andra fem förskollärarna arbetade med utomhuspedagogik. Intervjuerna har ägt rum i två medelstora städer i Sverige. Resultatet av denna studie visade att det fanns många likheter mellan förskollärarna vad gäller deras syn på utomhuspedagogik samt vilka möjligheter som förskollärarna ser med utomhuspedagogik och barns lärande utomhus. Samtliga förskollärares syn på utomhuspedagogik präglades av möjligheter. Möjligheterna som lyftes av samtliga förskollärare var att barnen får mycket utrymme och rörelsefrihet i utomhusmiljön. Även att fantasi och kreativitet främjas av utomhusmiljön, då barnen leker med naturmaterial som inte representerar något färdigt. Förskollärares syn på barns lärande utomhus visade att praktisk kunskap och fysisk aktivitet utvecklas ute i naturen. Däremot visade resultatet skillnader vad gäller förskollärarnas arbetssätt och syn på hinder med utomhuspedagogik. Vad gäller förskollärarnas arbetssätt var likheterna få, medan skillnader i arbetssätt framkom i större utsträckning. Skillnaderna som framkom var att vädret påverkade hur lång tid förskollärare som arbetade med traditionell förskolepedagogik spenderade utomhus, medan vädret inte hade samma påverkan på förskollärare som arbetar med utomhuspedagogik. En slutsats är därför att arbetet med utomhuspedagogik påverkas av förskollärares förhållningssätt, men också vilka kläder föräldrar förser sina barn med.

Astronomiundervisning är del av dagens gymnasiefysik. Studier av svenska elevers uppfattning om fysik visar att de ofta tycker att det är ett svårt, tråkigt och irrelevant ämne. Syftet med denna studie är att, genom intervjuer av verksamma gymnasielärare, utöka förståelsen för hur undervisningen av astronomi går till idag samt hur den skulle kunna utvecklas. Studien kommer fram till att astronomi har en undanskymd roll av fysikundervisningen och ofta genomförs med lärarcentrerade lektioner, föreläsningar och inspelade dokumentärer. Det motiveras med att brist på utrustning gör att laborationer, i form av observationer, inte kan göras samt att astronomi sällan kommer upp på slutproven. Resultatet av studien och författarens egna erfarenheter säger däremot att det utan tvekan är möjligt att ha en elevaktiv astronomiundervisning samt att det kan hjälpa eleverna att greppa universums ofantliga storlek.

Syftet med studien är att undersöka hur alternativa verktyg används i klassrummet och hur vi kan förstå användningen av dessa kompenserande hjälpmedel i förhållande till upplevelser av inkludering. Uppsatsens två delstudier genererade följande resultat: Vid användning av teknik finns möjligheter för elever i läs- och skrivsvårigheter att delta i den vanliga undervisningen på liknande villkor. Varken lärare eller elever upplever att det finns någon brist på tekniska hjälpmedel i klassrummen. Av studierna framkommer även att alternativa verktyg används mest i klassrumssituationer. Alla elever använder mer teknik ju äldre de blir och mobilen är också ett flitigt använt hjälpmedel hos vissa. Mest används alternativa verktyg till “läsning” och skrivning. Ett program som inte används i någon större utsträckning är dikteringsprogram trots att eleverna ger uttryck för ett behov av detta i intervjuerna.  En viss risk föreligger att elever i vissa situationer väljer bort de alternativa verktygen av rädsla att vara annorlunda. Studiens resultat visar att alternativa verktyg öppnar upp möjligheter för elever med dyslexi och läs- och skrivsvårigheter till att vara inkluderade i klassrumsundervisningen. Samtidigt finns det många faktorer som har betydelse för att en elev ska vara inkluderad, såsom individens inställning, lärarnas kunskaper och motivation och på vilket sätt tekniken används.

Tidigare studier visar att färre studenter söker sig vidare till naturvetenskapliga karriärer och att unga förlorar intresset för naturvetenskapliga ämnen under sin skolgång. Eftersom positiva attityder till ämnena har visats påverka ungas vidare karriärval är det av vikt att elevers attityder till naturvetenskapliga ämnen är positiva under elevernas skolgång. Vilket på sikt kan öka rekryteringen till naturvetenskapliga karriärer. För att ta reda på hur dessa positiva attityder skapas måste vuxenvärlden utgå från elevernas känslor och intressen i utformning av undervisningen. Som en del i att ta reda på elevernas känslor och upplevelser av biologiundervisningen i skolan utfördes i denna studie intervjuer av elever i årskurs nio för att undersöka vad eleverna upplevde som minnesvärt och intresseväckande i biologiundervisningen. Det visades i studien att eleverna upplever att de kommer ihåg bättre om lektionerna är roliga vilket också ger dem positiva känslor såsom glädje och stolthet. Det visades även att lärarens sätt och personlighet påverkar elevernas attityder till ämnet. Studien visar således att roliga lektioner som skänker eleverna glädje och stolthet samt engagerade lärare är eftersträvansvärt i undervisningen.

Talet består inte enbart av ord. Förståelsen av tal innefattar mycket mer än igenkännandet av ord. Talspråket omsluts av ”klang” som ger uttrycksfullhet utöver det verbala. Vid afasi har man minskad förmåga till språklig kommunikation. Eftersom kommunikation bygger på utbyte mellan två eller flera parter, så påverkas även närstående av kommunikationsproblemen när någon drabbas av afasi.Närstående betraktas som resurs i omvårdnaden från vårdens sida och de glömmer ofta själva sina egna behov. Vi vill undersöka och beskriva erfarenheter hos närstående om de förändringar som blir när någon nära drabbas av afasi och hur man finner vägar till kommunikation.Vi har gjort en intervjustudie där vi intervjuat närstående till personer som drabbats av afasi. Resultatet, som presenteras i nio teman, visar att närstående upplever kommunikationsproblemen som en svårare förlust än en fysisk funktionsnedsättning. Det är en stor förlust när par tappar förmågan att bekräfta varandra genom samtal. Närstående upplever också en ökad bundenhet på grund av den afasidrabbades ökade behov av fysisk och psykisk närhet. Vi vill särskilt belysa bristen på stöttning och information från vården. Närstående har själva fått skaffa information om afasi och behandlingsmetoder och efter hemkomsten har det varit svårt för den som drabbats av afasi att få hjälp med talträning från den professionella vården.Närstående är en grupp som utför ett stort och betydelsefullt arbete i vården. För den som drabbats av afasi är det positivt för tillfrisknande och motivation att ha de närstående hos sig, men även närstående behöver stöttning för att orka med. Det har satsats mycket resurser för att förbättra deras situation, men det saknas system för att följa upp effekterna av stödet och det finns ingen mall för att bedöma närståendes behov. / Program: Fristående kurs

The purpose of this Master’s thesis is to investigate how public library users consider the knowledge of the librarians and to examine what the users expect from the librarians. To begin with, we contemplate our own view of the librarians, their knowledge and what help we expect at the library. Realising that we do not expect particularly much from librarians, although we have studied to become librarians for two years, we assume that the regular library user does not expect much either. This assumption resulted in our decision to investigate this particular question. To gather information about how library users regard librarians and their knowledge, we handed out questionnaires to the users at a public library and interviewed five library users about their opinion on the knowledge of librarians and about how they view librarians in general. The results from these inquires were analyzed according to the hermeneutic methodology and compared to literature relevant for the subject. In conclusion we find that library users think that librarians mostly know practical work, like sorting and lending books and other media. Users also think that librarians know about literature, information seeking and that they are service minded. What the library users in our study wanted help with was finding books, information seeking, finding study material and practical tasks, such as interlibrary loans. The users think of librarians as calm, helpful and professional. / Uppsatsnivå: D

This master’s thesis investigates how six Swedish public libraries integrate equality aspects in their user oriented activity. The theoretical starting point for the study is that Sweden is a part of a gender system characterized by gender separation and male superiority, as described by the Swedish historian Yvonne Hirdman and theories that argue that femininity and masculinity are social constructions. Another starting point is that the library sphere cannot be separated from the gender inequality in society. Since the library is part of a gender system that value individuals who are seen as males and separates men and women, some of the library users may be neglected. Research shows that there are significant differences between men’s and women’s usage of public libraries, which could be an indication that women and men do not have the same access to the library’s services. Qualitative interviews were performed with six librarians in order to gather data. The conclusions drawn from this study were that the investigated libraries did not work on a conscious level with equality in their user oriented activity. One of the main reasons for this was that the informants did not consider the differences between the sexes’ usage of the library as an equality issue. They also lacked clear directives from the steering documents and their view on gender was based on a biological ideology, which sees differences between the sexes as natural. / Uppsatsnivå: D

Empati är en medfödd förmåga som utvecklas genom samspel och kommunikation med andra. Empati handlar om förmågan att sätta sig in i en annan människas situation, genom att känna igen känslor och tankar som man upplevt tidigare. Förskolan ska bidra till att barn utvecklar förmåga till empati och omtanke om andra. För att stödja barns empatiska utveckling är det viktigt att personalen ger stöd i de känslomässiga situationer som sker på förskolan. Det är också viktigt att pedagoger fungerar som en förebild för barnet och visar respekt och tolerans för andra människor. Barnet behöver stöd av vuxna på förskolan som bekräftar barnets känslor. Att arbeta med känslor är grunden till barns empatiutveckling. Förstår man sina egna känslor är det lättare att också förstå andras. Att känna empati för andra människor kan vara till hjälp för att lösa konflikter, barnet använder då sin förmåga att se till andras behov. Leken är viktig för barns utveckling, i leken bearbetar barnet starka känslor.Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger på förskolan stödjer barns utveckling av empati. Studien avser att besvara frågeställningarna: Hur resonerar pedagogerna kring empati? Hur arbetar dessa pedagoger med att främja barns empatiska förmåga?Studien är av kvalitativ karaktär där jag tagit reda på fem pedagogers tankar och åsikter genom att göra intervjuer. Respondenterna har genom öppna frågor fått möjligheten att tala fritt om sina erfarenheter av att ge stöd till barns empatiska förmåga.Resultatet visade att barn är empatiska individer som visar omsorg och ger varandra tröst vid svåra och känslomässiga situationer. Leken och det sociala samspelet bidrar till att barnet utvecklar empati och visar omsorg för varandra. Barn är kompetenta men behöver vuxna förebilder som ger stöd och vägleder dem i nya situationer. Vissa av pedagogerna berättade att det är viktigt att bekräfta barns känslor och ta dem på allvar, genom att samtala med barnet. En av informanterna önskade att det skulle finnas mer tid till att samtala med varje barn till exempel då en konflikt uppstår. / Program: Lärarutbildningen