Bakgrund: Stress påverkar människan både psykiskt och fysiskt. Reaktioner som sker i kroppen påverkar hela människans sätt att vara. När sjuksköterskan arbetar under en stress som inte är under kontroll kan hens förmåga till att bilda relation med patienten försämras. Vården utgår då inte från patientens behov, och denne kan då istället uppleva sig inte bli sedd och hörd. Detta kan då leda till ett vårdlidande då vården istället blir mer objektiv och patientens unika behov inte längre står i fokus. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelser om hur stress påverkar omvårdnaden och relationen till patienten. Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats utfördes.  Intervjufrågorna var semistrukturerade och sju sjuksköterskor deltog. Deltagarnas yrkeserfarenhet varierade mellan 3,5 till 31 år. Materialet analyserades med hjälp av Lundman & Graneheims (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Följande tre huvudkategorier framkom: Olika sorters stress, Påverkan på omvårdnaden, Stressens inverkan på patientrelationer. Patientrelationen blir ofta bortprioriterad när sjuksköterskan är stressad. Detta ger sjuksköterskan en sämre uppfattning om hur patienten verkligen mår, vilket har betydelse för att kunna ge patientcentrerad vård. Sjuksköterskorna upplever att omvårdnadsåtgärder blir bortprioriterade vid stress. Slutsats: Stress påverkar sjuksköterskans förmåga att bilda relation med patienten, och även hens förmåga till att utföra omvårdnad. Detta kan generera ett lidande för patienten. För att kunna ge en god och patientcentrerad vård bör arbetsbelastningen och därmed stressen för sjuksköterskan reduceras.

Som framtida lärare är studiemotivation ett nyttigt och intressant ämne att studera då studier visat att det finns samband mellan elevers motivation att lära och skolresultat. Vad det är som gör att människor blir motiverade är en fråga som ställts länge. I denna studie lyfts vilka faktorer gymnasieelever själva uppfattar som bidragande till deras studiemotivation i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är dels att undersöka vilka faktorer de deltagande gymnasieeleverna uppfattar som bidragande till studiemotivation i ämnet samhällskunskap, dels att undersöka hur dessa elever beskriver vad fenomenet motivation betyder. Genom kvalitativa intervjuer har sju gymnasieelevers uppfattningar undersökts och materialet har analyserats dels genom en fenomenografisk analysmetod, dels genom en innehållsanalys. Av analysen framkommer att det är svårt att ge en enhetlig bild av begreppet motivation. Respondenterna beskriver två skilda uppfattningar, motivation som ett mål samt motivation som en vilja att nå ett mål. I de båda uppfattningarna är målet en central del. Huvudsakliga faktorer för motivation som upplevs bland respondenterna har med intresset för ämnet, chansen att uppnå målet, lärarens kommunikation av bedömning, lärarens förväntningar samt lärarens undervisningsmetoder att göra.

No description available.

Cystisk fibros är en genetisk sjukdom som leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och rubbat näringsupptag i tarmen, vilket resulterar i besvär i GI-kanalen samt dålig viktuppgång. CF orsakas av en mutation i CFTR (cystisk fibros transmembran regulator) genen vilket medför en minskad kloridutsöndring som orsakar en ökad natriumreabsorption i cellerna. Detta leder till en minskad förmåga för slemmet i luftvägarna att binda vatten, vilket gör att det blir segt. Det finns inget bot för sjukdomen och den rådande behandlingen är både tidskrävande och livslång. Syftet med den medicinska behandlingen är att göra det sega slemmet i luftvägarna mer lättflytande och förebygga infektioner. Vanligt använda slemlösande substanser är bromhexin och acetylcystein. Inhalationsläkemedel som innehåller luftrörsvidgande substanser är salbutamol (Ventoline®) eller terbutalin (Bricanyl®). Antibiotikabehandling hos CF patienter används mot luftvägsinfektioner. Utan antibiotikabehandling riskerar CF-barn att tidigt få lunginfektion som slutligen utvecklas till livshotande andningssvikt. Fysisk aktivitet och träning minskar risken för att insjukna i lunginfektion. Tre viktiga andningstekniker är djupandning, huffandning (en forcerad utandning) och PEP-andning (andas ut mot ett motstånd). Eftersom det sega slemmet täpper till bukspottkörtelgången har CF-patienter svårt för att ta upp energi och näring till kroppen. Därför äter CF-patienter kosttillskott av pancreasenzymer, järn, vitaminer och mineraler. Syftet med denna studie var att få en uppfattning om hur det är att leva med sjukdomen cystisk fibros. Detta är en kvalitativ, djupintervjustudie. För att få studiesyftet besvarat har både läkarkontakt och patientkontakt erhållits. Totalt deltog fem patienter och en barnläkare. Många CF patienter anser att varje dag är en kamp för att inte försämras i sin sjukdom. Behandlingen är oerhört krävande och tar upp en stor del av vardagen. Att leva med CF är inte lätt för patienterna eftersom sjukdomen är kronisk och det krävs en strikt behandling, morgon och kväll, med inhalation av bronkvidgande och slemlösande läkemedel, antibiotika, komplettering till födan med pancreasenzymer för att motverka viktnedgång, andningsgymnastik samt vara försiktig med vilka miljöer man utsätter sig för.

Denna uppsats handlar om fundamentalism där fokuset kommer vara på hur gymnasielever resonerar kring ämnet samt vilken syn eleverna har om hur fundamentalism behandlas i skolan. Detta är en intervjustudie som är genomförd med hjälp av en hermeneutisk metod, metoden handlar kort om att tolka vad personen verkligen menade. Uppsatsen behandlar även historien kring fundamentalism, definitioner, karaktärsdrag och hur man arbetar med ämnet i skolan med fokus i religionsundervisningen. Målet med uppsatsen är att få en förståelse om hur elever uppfattar ämnet för att förbereda mig själv som framtida lärare. Det man slutligen kan se i uppsatsen är att större delen av elever inte har någon kännedom om fundamentalism och många har inte ens hört talas om begreppet tidigare. De få elever som hade hört om fundamentalism var antingen intresserade i religionsämnet eller troende inom någon religion. Dessutom var det endast en av de medverkande som hade behandlat fundamentalism i skolvärlden.

I fritidshemmets verksamhet möter lärare och pedagoger stora elevgrupper varje dag, och har till uppgift att möta både individens och gruppens behov. Syftet med denna studie är att undersöka fritidspedagogers upplevelser av hur elevgruppens storlek påverkar fritidshemmets verksamhet i relation till styrdokumenten. Studien är kvalitativ och genomfördes genom att intervjua sju verksamma fritidspedagoger i fritidshem. Resultatet visar att det utifrån styrdokumentens krav är flera faktorer som brister och att pedagogerna upplever utmaningar med att behålla kvaliteten i arbetet med stora elevgrupper i fritidshemmets verksamhet.

Detta är en studie med syfte att undersöka hur sex stycken yrkesverksamma gymnasielärare på två olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun ser på religionsundervisning. Syftet är att se hur dessa lärare jobbar utifrån ämnets syfte kring förståelse och tolerans då i kontrast till främlingsfientlighet och religionsfobi. Undersökningen genomfördes genom att varje lärare fick ett antal frågor och deras svar har sedan sammanställts och tolkats. Resultatet visar att de sex lärarna var väldigt eniga om att religionsämnet är viktigt för att balansera de olika media bilderna eller andra informationsspridare som finns ute på internet. Religionsämnets syfte i att arbeta med förståelse var något som lärarna såg som centralt i sin uppgift däremot arbetade de på skiftande sätt några av dem arbetade med varje religion för sig för att få ett djup där medans flertalet lärare arbetade tematiskt med flera religioner för att kunna belysa likheter och skillnader.

Barn är en stor grupp som söker vård på akutmottagningar där flertalet sjuksköterskor inte genomgått någon specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Många akutmottagningar har också svårt med bemanningen av erfarna sjuksköterskor. I barncentrerad vård möts barnet enligt barnkonventionen och har därmed rätt att delta i sin vård och i beslut kring den samtidigt som familjen finns med barnet. För att främja en hållbar utveckling kring vården av barn anser vi att det är viktigt att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta barn på en akutmottagning avsedd för vuxna. Åtta intervjuer genomfördes med semistrukturerad metod. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ induktiv ansats med utgångspunkt från Elo och Kyngäs metod. Analysen resulterade i fyra kategorier; Det krävs kompetens och erfarenhet, Icke barnanpassad miljö, Samarbete med andra kring barnet kan underlätta eller försvåra och Att sätta barnet i centrum. Diskussionen utgår ifrån samma kategorier och visar att erfarenhet hos sjuksköterskorna utgör en väsentlig skillnad och det finns en önskan om mer. Organisationen på sjukhuset leder till frustration då det finns en distans mellan akutmottagning och barnakutmottagning både fysiskt och samarbetsmässigt. Genom att organisera sjukvården så att alla barn söker vård på samma akutmottagning inom sjukhusets upptagningsområde skapas möjligheter för sjuksköterskorna att få mer erfarenhet genom att träffa fler barn. Barn är inte små vuxna och sjuksköterskor som vårdar barn behöver specifik kunskap för att kunna möta dem på bästa sätt.

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk miljö där studenter till specialistsjuksköterskor inom anestesisjukvård ska utveckla de kliniska färdigheter som krävs för att hantera komplexa situationer. På avancerad nivå ska studenter utveckla det kritiska tänkandet något som ställer högre krav på handledarens akademiska kompetens. Syfte: Syftet med studien var att undersöka handledning, under den verksamhetsförlagda utbildningen till specialistsjuksköterska inom anestesisjukvård, utifrån studenternas perspektiv. Metod: Semistrukturerade intervjuer med anestesisjuksköterskestudenter (n=11) analyserade med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att studenterna uppfattade handledning som en pågående process där målet var att hitta sin nya roll som specialistsjuksköterska i anestesisjukvård. Denna process omfattade: Operationssalen som lärmiljö, kommunicera för att planera och utvärdera, utveckla praktiska färdigheter samt antal handledare och deras egenskaper. Slutsats: Hela teamet på operationssalen hade betydelse för studentens socialisering in i den nya rollen. Kontinuitet bland handledare var betydelsefullt för att studenterna skulle kunna bli självständiga. Tillgång till två handledare ansågs optimalt utifrån studenternas perspektiv. Handledning inom anestesisjukvård gav goda förutsättningar att hitta lärtillfällen anpassade utifrån studentens behov och nivå. Reflektion var en vanligt förekommande handledningsstrategi som utvecklade studenternas kritiska tänkande. / Background: The operating room is a high-tech environment where nurse anesthetist students should develop the clinical skills required to handle complex situations. At the advanced level, the student ought to develop critical thinking, something that places higher demands on the preceptor's competence. Aim: The aim of the study was to investigate preceptorship, during the clinical placement for a nurse anesthetist student, from the students' perspective.   Method: Semi-structured interviews with nurse anesthetist students (n = 11) analyzed with manifest qualitative content analysis.  Results: The results showed that the students perceived supervision as an ongoing process where the goal was to find their new role as a nurse anesthetist. This process includes: The operating room as a learning environment, communicate to plan and evaluate, develop practical skills and number of supervisors and their characteristics. Conclusion: The entire team in the operating room is important for the student's socialization into the new role. Continuity among supervisors is important for the students to become independent, two supervisors are considered optimal from the students' perspective. In anesthesia care, there are good conditions for finding learning opportunities adapted to the student's needs and level. Reflection is a common supervision strategy that develops students' critical thinking.

No description available.