Bakgrund: Fibromyalgi tillhör den nociplastiska smärtklassifikationen och innebär långvarig och diffus smärta i rörelseorganen. Det är en sjukdom som har en stor inverkan på individens livsvärld. Vägen mot att få diagnosen upplevs ofta som en svår och lång kamp, vilket kan medföra känslor som ångest, frustation och ilska. Det tar i genomsnitt fem år att få denna diagnos.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur individer med fibromyalgi upplever möten med hälso- och sjukvårdspersonal.Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex informanter intervjuats. Materialet från intervjuerna bearbetades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Resultatet baserades på tre huvudkategorier som på olika sätt belyser möten i vården. Kategorierna utmynnade i “Vikten av att få en diagnos”, “upplevelsen av att få hjälp i hälso- och sjukvården” och “känslor kring hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande”.Slutsats: Informanterna hade upplevt både bra och mindre bra möten i hälso- och sjukvården. En generell uppfattning var att det är en stigmatiserad sjukdom som dock börjar bli mer accepterad både inom hälso- och sjukvården och i omgivningen. Det krävs mer kunskap om sjukdomen för att på bästa sätt bemöta och hjälpa individer med fibromyalgi.

En stor del av dagens miljöproblem bottnar i bristande miljömedvetenhet och en beteendeförändring är en förutsättning för att minska människans skadliga påverkan. Det krävs därför kunskap om vad som formar människors miljömedvetenhet och miljöbeteende. Denna studie syftar till att undersöka barns miljömedvetenhet och miljöbeteende med fokus på ålder och genus. Vi vill öka förståelsen för vad som påverkar barns intresse, engagemang och förståelse för miljöproblem och miljövänligt beteende. Vi har genomfört intervjuer med tjugo barn i åldersgrupperna nio och tolv år samt med en lärare för respektive åldersgrupp. Studien belyser barns syn på begreppen miljö, miljöproblem, miljövänligt beteende och miljöns framtid samt barnens intresse, engagemang och kunskap kring miljö. Resultatet visar att barns miljömedvetenhet varierar och att det finns individuella skillnader som påverkas av både barnens föräldrar och skolans undervisning. Vidare redogörs ålderskillnader gällande barns förhållningssätt, intresse och framtidstro till miljö. Genusskillnader är inte lika tydliga men framkommer när barnen diskuterar miljövänligt beteende och miljöns framtid. / The majority of today's environmental problems are caused by a lack of environmental awareness and behavioral change is essential for reducing human impact. Knowledge of what shapes people's environmental awareness and environmental behavior is therefore necessary.  The aim of this study is to examine children’s environmental awareness and behavior with focus on age and gender. We want to increase the understanding of what affects children’s interest, commitment and understanding of environmental problems and pro-ecological behavior. We have conducted interviews with twenty children in the age groups of nine and twelve years as well as one teacher from each age group. The study highlights the children’s view on the concept of environment, environmental problems, pro-ecological behavior and the future of the environment as well as the children’s interest, commitment and knowledge about the environment. The results show that children’s environmental awareness varies and that there are individual differences which are affected by parents influence and school education. Differences caused by age are observed when it comes to the children’s commitment and interest to the environment as well as their thoughts of the future. Differences caused by gender are not as apparent but is displayed when discussing pro-ecological behavior and the children’s view of the future environment.

Att inte få dricka i samband med allvarlig sjukdom och ohälsa leder till en känsla av törst och torrhet i munnen. Detta är ett besvär som påverkar patientens vistelse på sjukhus. Vårdrelationen spelar en stor roll för patientens upplevelse. Törsten och torrheten förefaller svåra för sjuksköterskan att uppmärksamma. Denna studie syftar till att belysa patientens upplevelse av törst i samband med att inte få dricka vid allvarlig sjukdom och ohälsa inom intensivvård och slutenvård. Metoden är en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, där sju patienter har intervjuats. Resultatet av analysen presenteras i två huvudkategorier: Förhållande till den egna kroppen och förhållande till andra. I den första kategorin belyses starka känslor av törst och torrhet som är ständigt närvarande men även tankar om hur individen själv hanterar sin svåra situation. Andra kategorin beskriver vårdrelationen och hur den påverkar informantens lidande. Här framkommer en känsla av maktlöshet av att bli nekad dryck och omvårdnadsåtgärder som gör upplevelsen mer hanterbar. Då informanterna i stor utsträckning understryker det bekymmer av törst och torrhet som uppstår vid vätskekarens, något som också beskrivs i andra studier, borde detta motivera ett ökat fokus på problemet. De åtgärder som informanterna beskriver som underlättar tillvaron är enkla åtgärder som intensivvårdssjuksköterskan borde vara bekant med, exempelvis kall fuktig muntork samt vaselin på torra läppar. Studien visar att problemet går att lindra med kunskaper som sjuksköterskor besitter. Utmaningen blir att få törst och torrhet kontinuerligt bedömt och lindrat vilket är patienten till gagn.

Under de senaste åren har våld riktat mot vårdpersonal ökat. Sjuksköterskor som arbetar inom vård- och omsorg rapporterar att åtta–38% någon gång har blivit utsatta för fysiskt våld. Ambulanssjuksköterskor som arbetar inom ambulansverksamhet är mer utsatta för hot och våld än sjuksköterskor som arbetar på sjukhus. Tidigare forskning inom hot och våld mot ambulanssjuksköterskor beskriver förekomsten av hot och våld. Det finns begränsad forskning som beskriver ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. Syftet är att undersöka ambulanssjuksköterskors upplevelser av hot och våld inom ambulansverksamheten. En kvalitativ induktiv design användes. Tio ostrukturerade intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes, vilka analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre teman med respektive två till tre underteman. Studien visar att hot och våld skapar negativa emotionella känslor hos ambulanssjuksköterskorna. Ambulanssjuksköterskorna har en önskan om ökad utbildning kring hot och våld, samt ökat samarbete mellan andra myndigheter. Ambulansverksamheterna bör ge regelbunden utbildning till ambulanssjuksköterskor inom hot och våld, samt erbjuda samtalsstöd för att ambulanssjuksköterskorna lättare skall kunna återgå till arbetet efter allvarliga hot- och våldssituationer.

No description available.

In 2015 the UN initiated the project Agenda 2030, which aims for all countries to work together for a sustainable world based on social, environmental and economic aspects. There is a known potential of the libraries role and opportunities to influence and work for sustainable development. Despite that, there is lack of policies and control documents for Swedish public libraries and work for sustainable development. There is also a lack of studies which shows how Swedish public librarians describe their work for sustainable development in public libraries and their driving force. The aim of this study is to contribute with knowledge about that work. Seven public librarians were interviewed. The interviews were analyzed with the help of practice theory and the three aspects of sustainable development. The result of the study showed that all partaking librarians have a big personal interest of sustainability, which they brought in practice of their daily work. Their actions, most regarding environmental and social sustainability, is grounded on value of solidarity and their professional knowledge, but also a personal knowledge of environmental issues. The study also showed that the few identified control documents were general policies for all activities in the municipality and not unique for the public libraries. The partaking librarians wanted more specific guidelines for their work with sustainable development, which they want to develop and work more with. With the help of librarians, guidelines can be drawn up and make the work clear, visible and possible to evaluate, as part of a social responsibility.

Den kommunala omsorgen i Sverige står inför stora utmaningar och den demografiska utvecklingen, med en allt större andel i de äldsta åldersgrupperna, ställer krav på hållbarhet i vård- och omsorgsorganisationer. Ett närvarande ledarskap är ett oumbärligt medel för att uppnå hållbarhet genom bl.a. en god och hälsofrämjande arbetsmiljö. Första linjens chefer har ett utmanande uppdrag i dagens komplexa omsorgsverksamhet varför det är nödvändigt att hitta alternativa arbetssätt till det traditionella sättet med en chef per verksamhet. Samledarskap, där två chefer har samma befogenheter och ansvar i en verksamhet, är den mest renodlade formen av delat ledarskap. Studiens syfte var att öka kunskapen om medarbetares upplevelser av att arbeta med två samledande chefer i en vårdboendekontext, en tidigare outforskad kontext vad gäller samledarskap ur medarbetarperspektiv. Metoden som ansågs bäst lämpad var kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats på analysen. Datainsamlingen utfördes genom sex semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i elva subkategorier och fyra kategorier vilka redovisas i resultatet. Studiens resultat visar att de samledande chefernas närvaro och deras kompletterande personligheter upplevs som gynnsamma faktorer av medarbetarna. Kvalitén på de personliga relationerna med cheferna samt fungerande kommunikation, med särskilt fokus på informationshantering, framstår som viktiga aspekter av samledarskapet. Utgående från ovanstående behövs ytterligare forskning för att få bättre kunskap om i vilken mån samledarskap bidrar till hälsofrämjande arbetsplatser.

No description available.

I takt med att samhället utvecklas så utvecklas även förskolläraryrket, i och med det ska barnen enligt läroplanen få en adekvat digital kompetens. Denna studie syftar till att studera vilka kunskaper och kompetenser pedagogerna i förskolan har inom digitala verktyg och synliggöra uppfattningar och inställningar pedagogerna har inom detta ämne. Vi undersöker även hur pedagoger ser på barnens involvering i användandet av de digitala verktygen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där vi gör en respondentundersökning för att få en ökad förståelse för vilka upplevelser pedagoger i förskolan har i arbetet med digitala verktyg. Studien genomförs i Uppsala kommun, med fyra pedagoger från tre olika förskolor. En förskolelärare och en barnskötare från två olika kommunala förskolor och en förskollärare och en barnskötare från en privat montessori inspirerad förskola. Denna studie har sin utgångspunkt från den sociokulturella teorin och studiens resultat analyseras efter denna teori. Resultaten av studien visar att pedagogerna upplever vissa begränsningar för användandet av digitala verktyg på grund av otillräckliga kunskaper hos sig själva, men de visar positiva inställningar till fortbildningar inom digitalisering i förskolan. Studien visar därmed att pedagogerna skapar en stimulerande, lärorik och meningsskapande miljö med hjälp av digital teknik i undervisningen på förskolan. Det sker även ett samspel mellan barn och barn samt barn och vuxna, där pedagogerna stöttar barnen i deras digitala lärande, men de låter även barnen uppleva digitala verktygen på egen hand. En central aspekt som pedagogerna uttrycker är hur viktigt det är med arbetslagets samarbete, genom det skapar dem ett pedagogiskt syfte för användandet av digitala verktyg.    Tack   Först vill vi tillkännage vår handledare Farzaneh Moinian samt tacka för allt stöd och förtroende vi fått under hela arbetet. Vidare vill vi tacka de medverkande pedagoger som hjälpt till att möjliggöra våra samtalsintervjuer. Vi vill även tacka varandra för att vi gjort ett utmärkt arbete under hela skrivprocessen och för det stödet vi gett till varandra. Arbetet under denna skrivprocessen har varit krävande, men samtidigt har det varit en lärorik och rolig resa.

Under våren 2020 bröt en pandemi ut i världen som har lett till förändringar i samhället. Folkhälsomyndigheten kom ut med råd om anpassningar för att minska smittspridningen riktade till bl.a. förskolor. En del av råden var att se över om man kan förlägga verksamheten utomhus. Detta har medfört att många förskolor också har anpassat verksamheten till att bedrivas mer utomhus. Denna studie är en kvalitativ intervjustudie av tio förskollärare som syftar till att undersöka hur vårt urval av förskollärare ser på utomhuspedagogik, hur de argumenterar för den under rådande pandemi samt vilka eventuella utmaningar de anser sig ha ställts inför i samband med utomhusverksamhet under rådande pandemi. Studien undersöker även om det finns någon skillnad i förskollärarnas beskrivningar av utomhuspedagogiken och utomhusverksamheten utifrån om de arbetar med äldre barn (3-5) eller yngre barn (1-3).  Studien utgår från Anders Szczepanskis begrepp utomhuspedagogik och använder en pragmatisk teori med de tillhörande begreppen learning by doing och lärande genom inquiry. Genom att använda pragmatismen och dess begrepp tolkas och teoretiseras förskollärarnas beskrivningar av utomhusverksamheten och utomhuspedagogiken. Studien har också ramfaktorsteorin som grund för att utläsa vilka faktorer som påverkar förskollärarnas arbete och didaktiska val när det kommer till utomhuspedagogik och utomhusverksamhet. Studiens resultat visar att mer av verksamheten bedrivs utomhus sen pandemins början. Det främsta argumentet förskollärarna använder sig av för detta är minskad smittspridning men det finns få didaktiska argument till utomhuspedagogik och utomhusverksamheten. Resultatet visar en skillnad i hur förskollärare som arbetar med yngre barn respektive förskollärare som arbetar med äldre barn beskriver arbetet. Förskollärare som arbetar med äldre barn arbetar mer med planerade aktiviteter i närmiljön och arbetar mer i likhet med Anders Szczepanskis definition av begreppet utomhuspedagogik. Förskollärare som arbetar med yngre barn beskriver mindre planerade aktiviteter och mer svårigheter när det kommer till arbete i närmiljön som beskrivs bero på barnens ålder och personalbrist. Både förskollärare som arbetar med yngre barn samt de som arbetar med yngre barn beskriver kylan som ett problem och som ett hinder när det kommer till att bedriva utomhusverksamhet och utomhuspedagogik.