Bakgrund: Hållbar utveckling är en angelägenhet som alla bör sträva efter att uppnå i sitt dagliga liv. Integreringen av hållbarhet i undervisning har varit föremål för flera studier och det finns utmaningar, såsom en begränsad tidsram och normativ undervisningstradition, men lärare i HKK kan stärka undervisningen genom att fokusera på matprocessen, öka kunskapen om ingredienser och synliggöra normer och värderingar i undervisningen.  Syfte​​t med studien var att studera upplevda hinder och möjligheter för HKK-lärare i deras undervisning om hållbarhet avseende matlagning och hantering av livsmedel.  Metod: Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med åtta olika lärare som undervisade i HKK, lärarna arbetade främst i skolor i Mellansverige.   Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Ekonomiska förutsättningar är avgörande, det upplevda behovet av stöd från skolledning och myndigheter, elevernas engagemang och kunskaper och utmaningarna med undervisningstiden. Det lyftes fram att lärarna ansåg att det fanns både förutsättningar och hinder i deras arbete med att utbilda eleverna kring hållbar utveckling kring mat och livsmedel. Till exempel lyfte lärarna fram särskilda anpassningar och fördomar om vegetarisk kost hos eleverna, som aspekter lärarna behövde hantera och beakta.   Slutsats: Lärarna var oroade över budgeten för hem- och konsumentkunskap och dess inverkan på undervisningen om hållbar utveckling inom mat och livsmedelsproduktion. Dessutom var många lärare bekymrade över den korta undervisningstiden de hade till sitt förfogande, även om förutsättningarna förändras när det nya schemat införs på skolorna under höstterminen 2024. Lärarna uttryckte att det var viktigt att prioritera miljöarbetet inom HKK för att uppnå hållbar utveckling och att de behöver stöd från Skolverket.

Den här uppsatsen undersöker hur arbetet med exkursioner och fältarbete inom geografiämnet ser ut på svenskagymnasieskolor. Ett extra fokus har lagts på likheter och skillnader mellan skolor i landsbygdsmiljö och stadsmiljö samt placeringen av skolan i Sverige. Detta har åstadkommits genom en intervjustudie med sex gymnasielärare från geografiskt skilda skolor där de återgivit sina upplevelser av exkursioner och fältarbete. Studiens teoretiska grund ligger i de teorier som visar på hur effektivt lärande möjliggörs av att elever får uppleva och erfara sin omvärld (Stensmo, 2007; Gärdenfors, 2006; Cele, 2019) samt Schmidinger & Brandts (2015) idéer om hur flow påverkas av exkursioner och fältarbete. I studien framkom det att respondenternas förutsättningar var liknande för respondenter som undervisade i samma typ av närmiljö. Respondenter i landsbygdsmiljö upplevde goda förutsättningar för exkursioner och fältarbete medan respondenter i stadsmiljö upplevde i högre grad sina elevers förutsättningar och intresse som goda. Slutligen kunde respondenternas lektionsinnehåll ses vara väldigt olika beroende på både närmiljön och placeringen av skolan i Sverige. Samtliga respondenter utnyttjade frekvent lokalgeografin under exkursioner och fältarbete, vilket resulterade i väldigt olika lektionsinnehåll. Avslutningsvis diskuteras det hur dessa skillnader inte bör ses som något negativt utan ett tecken på att respondenternas geografiundervisning är anpassad efter elevernas individuella referenser och ramar, vilket stärker undervisningens effektivitet.

Syftet med den här uppsatsen är att genom lärares och skolledares beskrivning av den tvåspråkiga undervisningen i Paraguay få en förståelse för de attityder, de didaktiska ställningstaganden samt det lokala, regionala och nationella utvecklingsarbete en tvåspråkig undervisning måste ta hänsyn till. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om tvåspråkig undervisning och språkutvecklande arbetssätt såväl internationellt som i Sverige. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se:- vilka didaktiska redskap skolorna använde sig av i den tvåspråkiga undervisningen- vad målet var med den tvåspråkiga undervisningen- hur skolpersonalen tyckte att undervisningen fungerade- vilka lärdomar den svenska skolan skulle kunna ta med sig från ParaguayArbetet utgår från handböcker och annan litteratur kring erfarenheter av tvåspråkig undervisning och hur man på bästa sätt kan organisera en sådan undervisning.Sammanfattningsvis pekar resultaten på att det saknas många delar för att den tvåspråkiga undervisningen på bästa sätt ska kunna användas i det dagliga arbetet, men att den tvåspråkiga undervisningen har lyckats med sitt primära mål - att stärka guaranís roll i samhället och bland elever och föräldrar.Studien kommer också fram till att det vid arbete med tvåspråkighet i undervisningen krävs:1) En samsyn kring den språkliga varianten. Vilken variant av språket är det som ska läras ut?2) Det måste finnas god tillgång på väl utarbetat läromedel på språket i fråga.3) Skolpersonalen måste vara, och känna sig, kompetenta att undervisa och kommunicera påspråket.Däremot är det inte en nödvändighet att båda språken har en stark och positiv ställning i landet vid införandet, eftersom det förändras i takt med att språket ges plats i undervisningen och samhället.

Hot och våld är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården och har ökat det senaste decenniet. Ambulanssjuksköterskor möter människor i alla åldrar och i varierande miljöer i sitt arbete. Vid situationer där hot och/eller våld förekommer kan ambulanssjuksköterskorna riskera att tappa kontrollen över situationen. Detta kan resultera i bristfällig undersökning då ambulanssjuksköterskorna tvingas att ta avsteg från rutinundersökning exempelvis mätning av vitalparametrar. Forskning påvisar också att hot och våld kan ha negativa konsekvenser på ambulanssjuksköterskans välbefinnande och ge ökad stress. Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors erfarenheter av hot och våld. Studien var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats då innehållet i intervjuerna använts som utgångspunkt. Droger, alkohol och andra bakomliggande sjukdomar är bidragande orsaker till varför hot och våld uppstår mot ambulanssjuksköterskor. Resultatet beskrev att ambulanssjuksköterskans tidigare erfarenheter var av stor vikt då det kunde vara avgörande för hur de hanterar dessa situationer och hur de fortlöpte. Erfarenheterna påverkade även hur ambulanssjuksköterskorna förberedde sig för att undvika att hamna i allvarliga situationer. Ambulanssjuksköterskor upplever en rädsla inför att vårda patienter där hot eller våld kan förekomma. Detta kan försvåra arbetet då ambulanssjuksköterskorna i värsta fall frångår rutinerna och riskerar patientsäkerheten. I resultatdiskussionen uppmärksammas om ambulanssjuksköterskor har tillräckligt med utbildning för att hantera hot och våldssituationer. Ökade kunskaper och ökad förståelse inom hot och våld kan bidra till att ambulanssjuksköterskorna får en ökad trygghet i sitt dagliga arbete

Det har visats att nyutexaminerade sjuksköterskor har vissa svårigheter att direkt känna sig bekväma i sin nya yrkesroll. Sjuksköterskorna uppnår kraven från verksamheternas sida men det är inte utan att både verksamheterna och sjuksköterskorna själva har påpekat brister i utbildningens struktur främst när det handlar om medicinskt och praktiskt kunnande. Även stressen och det stora ansvaret som medkom i yrket upplevdes överväldigande. Syftet med denna studie var att genom en kvalitativ ansats undersöka nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av att vara nya i sin yrkesroll. Metod: sex semistrukturerade intervjuer genomfördes för att finna svar på studiens syfte och frågeställning Vad kan underlätta övergången från student till yrkesverksam? Datamaterialet transkriberades och analyserades med innehållsanalys inspirerad av Burnard (1991) och ett kategorisystem arbetades fram. Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att det var många nya intryck, tempot var högt och många rutiner att lära och flera kände att det var tvungna att läsa på extra om sjukdomar, anatomi och behandlingsformer som förekom på avdelningen för att kunna bemöta patienter och anhöriga på ett bra sätt samt förstå sina kollegor i samtal och dokument. Trots det kände de flesta att de kom in i sin roll fortare än de trott. Slutsatsen av resultatet är att en bra introduktion och stöd från personalen betyder mycket för den nya sjuksköterskan för att han/hon ska känna sig trygg i sin nya yrkesroll. Mer tid för sjukdoms- lära, anatomi och akutsjukvård i utbildningen efterfrågas samt praktiska övningar och utökad verksamhetsförlagd utbildning för att underlätta övergången från student till yrkesverksam. / It has been shown that newly graduated nurses found it difficult to quickly feel comfortable in their new professional role. Nurses are able to meet the demands of the job, but nevertheless, both the employers and the nurses themselves have pointed out deficiencies in the education’s structure, above all, in terms of medical knowledge as well as practical know-how. Even the stress and the great responsibility that comes with the profession was experienced as overwhelming. The aim of this study was to provide a qualitative approach to examine how newly graduated nurses experience being new in their professional role. The method was carried out with six interviews in order to find answers to the study’s question: What can facilitate the transition from student to employed? The data material were transcribed and analyzed using content analysis inspired by burnard (1991) and a category system was developed. The results showed that nurses were filled with many new impressions, the pace of work was high, various new routines to learn and many felt that they lacked the specific knowledge of the disease and anatomy which was needed in order to deal with patients and relatives in a proper manner. Also, this lack of knowledge hindered them in their discussions with colleagues as well as in the understanding of documentation. In spite of this, most nurses felt that they were able to get into their professional role much more quickly than they had initially believed. The conclusion of the results is that a good introduction to the job and support from the staff mean very much to the new nurses in order to feel secure in his/her new profession. More time for learning about diseases, anatomy and emergency care in their education were requested as well as practical knowledge in the form of exercises and increased on the job training to facilitate the transition from student to employed.

Det har framkommit klagomål att sjuksköterskeutbildningen blivit alltför teoretisk och att nyutexaminerade sjuksköterskor har brister gällande basala kunskaper relaterat till hälso- och sjukvårdens behov. Denna problematik utgör utgångspunkt för den empiriska studien som är utförd i syfte att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors erfarenheter av ett traineeprogram samt hur det påverkar deras upplevda kompetens och trygghet i yrkesrollen. Fem sjuksköterskor som genomgått ett traineeprogram har genom intervjuer berättat om sina erfarenheter av programmet och om hur de tror det påverkat dem själva och deras yrkesroll. Genom kvalitativ innehållsanalys framkom det att de under sin tid i programmet fått se och vara med om mer än vad de troligtvis hade fått om det inte genomgått programmet. Det gjorde att de kände sig väl förberedda för sin framtid inom yrkeskåren och redo för nya utmaningar. / Active health care professionals find that the nurse program has come to rely too heavily on theory, and there is a perception in the field that newly graduated nurse’s lack certain basic skills. Based on this information, this empirical study was conducted to see how newly graduated nurses experience a trainee programme and how it affect the competence and their confidence in their nursingroles. Five nurses who have completed the trainee programme was interviewed about their experiences from the program and how they thought it has influenced them and how it has affected their nursingrole. Through qualitative content analysis it emerged that the nurses, during their time in the program, saw and experienced more than they were likely to do without it. The result was that they felt well prepared for their future in the profession and ready for new challenges.

Bakgrund: Föräldraskap och barnuppfostran i Sverige har förbättrats sedan 1980-talet. Barnhälsovården har ett viktigt uppdrag att inkludera och främja båda föräldrarnas delaktighet i föräldraskapet. Pappor har känt sig exkluderade och ovälkomna till BVC. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av pappors delaktighet i samband med barns hälsobesök på BVC. Metod: Magisteruppsatsen baserades på en kvalitativ metod där data inhämtats via nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i tre kategorier: Pappors deltagande i barnhälsovården, Ett jämlikt föräldraskap eller inte och BVC som stödjande verksamhet. Åtta underkategorier skapades: Förändring av papparollen, Föräldralediga pappor, Pappor som avstår från att delta, Delat ansvar, Delaktiga pappor, Skillnader i delaktighet relaterat till kultur, ålder och antal barn, Distriktssköterskans aktiva arbete med att involvera pappor och Samtal riktat specifikt till pappor. Diskussion: Pappors deltagande under hälsobesök på BVC har ökat, både enligt distriktssköterskors erfarenheter och tidigare forskning men det fanns fortfarande de pappor som var frånvarande. Slutsats: Ytterligare forskning hade kunnat genomföras för att identifiera vilka pappor som inte är delaktiga under hälsobesöken på BVC ur ett större perspektiv och därefter ta reda på vad de behöver för att möjliggöra deras delaktighet. Detta för barnets bästa att ha en delaktig pappa under alla moment som rör barnet. / <p>2023-05-30</p>

Antalet barn som är placerade i särskilda undervisningsmiljöer har ökat. Mot den bakgrunden är det angeläget att belysa hur intentionerna med att ha särskilda undervisningsgrupper omsätts i praktisk verksamhet. Syftet med studien var att beskriva hur ordinarie lärare och pedagoger i särskilda undervisningsgrupper upplever samarbetet sinsemellan och vilka faktorer som har betydelse för samverkan mellan dessa professioner med målsättningen återgång till ordinarie klassrum. Följande forskningsfrågor användes för att besvara syftet: Hur ser organiseringen av de särskilda undervisningsgrupperna ut? Hur upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna att samarbetet sinsemellan ser ut? Vad upplever pedagogerna i den särskilda undervisningsgruppen och lärarna som viktiga faktorer för samarbetet sinsemellan? En kvalitativ intervjustudie genomfördes på fyra pedagoger i särskilda undervisningsgrupper och fyra ordinarie lärare. Resultatet bekräftade den tidigare forskningen inom fenomenet åtskilligt och talade för vikten av samverkan, viktiga faktorer för att lyckas med samverkan och varför brister i samverkan uppstår. Det visade sig finnas otillräckligheter i den praktiska implementeringen i fråga om samverkan på informanternas skolor och majoriteten av informanterna var inte nöjda med hur samverkan fungerar idag. Resultatet visade även att upplevelsen av samverkan inte skilde sig åt mellan de olika yrkesprofessionerna, snarare handlade det om enstaka enskilda avvikelser. Samverkan kunde utifrån resultaten argumenteras vara ett medel för att nå målet inkludering genom till exempel övergång till ordinarie undervisning. Däremot nåddes slutsatsen att det finns behov att se över inte bara på gräsrotsnivå utan även politiskt hur implementering av samverkan ser ut på skolor med särskilda undervisningsgrupper.

Samlingen på förskolan har funnits sedan mitten av 1800-talet i Sverige och har sitt ursprung i barnträdgårdarnas pedagogik. I styrdokumenten för förskolan nämns inte samlingen men används ideligen på förskolor i både inomhus- och utomhusverksamheter. I vår studie är inte enbart samlingen som begrepp relevant, utan även hur de olika pedagogerna förhåller sig till samlingen beroende på om den utförs inomhus eller utomhus. Tidigare forskning lyfter fram att det är centralt att ha kvalitativa samlingar för att främja barnens gemenskap och lärande. Studiens syfte är att undersöka samt jämföra hur ett urval pedagoger vid olika förskolor beskriver samlingen inomhus respektive utomhus. Frågeställningarna är: Hur ser pedagogerna på syftet med samling? Hur beskriver pedagogerna samlingens utformning och förutsättningar inomhus respektive utomhus? Vilka likheter och skillnader finns i pedagogernas beskrivningar av samlingen inomhus respektive utomhus? De centrala begrepp som används är utifrån den sociokulturella teorin och samspelsteorin. Studien baseras på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där totalt intervjuas fem pedagoger på tre fristående förskolor. Resultatet visar att pedagogernas syfte var samling som gemenskap. Samlingens utformning och förutsättningar var liknande både på inomhus- och utomhusverksamheterna. Likheterna som lyftes fram var samlingen som gemenskap, där strukturen var liknande med varierande innehåll. Skillnaden som beskrevs utifrån inomhus- och utomhusverksamheterna var pedagogernas förhållningssätt gentemot platsen där samlingen utfördes. Slutsatsen var att en meningsfull samling på förskolan främjas genom att pedagogen har en medveten roll kring samlingens utformning för att främja barnens samspel och lärande. En viktig del av samlingen visade sig vara platsens påverkan, där de olika verksamheterna visade olika synsätt gällande den. Mer forskning behövs för att öka kunskapen om platsens inflytande och samlingens betydelse på förskolan.

I samband med det dokumentationskrav som finns inskrivet i förskolans läroplan väcktes tankar om hur barns rättigheter synliggörs inom dokumentationsarbetet. Studien undersökte därför pedagogers etiska ställningstaganden till digital dokumentation i förskolan och hur barns rättigheter synliggörs inom arbetet. Studien tog utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv och undersökte pedagogernas erfarenheter och tankar kring fenomenet digital dokumentation. Studien utgick från kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och fyra barnskötare. En tematisk analysmetod användes för att studera informanternas tankar, erfarenheter och upplevelser. Arbetet med digital dokumentation visade sig vara ett mångsidigt och komplext arbete som påverkades av många olika faktorer och etiska dilemman. Studien visade att pedagogernas etiska kunskaper och erfarenheter kom till uttryck i deras utsagor men inte fullt ut kunde utföras i praktiken då dokumentationskravet fick en högre prioritet. Resultatet visade att förskollärarna hade ett större fokus på att dokumentera barns lärande medan barnskötarna uttryckte sig sakna syfte med dokumentationen och fokuserade mer på kvantitet. Pedagogerna uttryckte en osäkerhet kring vad som ansågs vara ett rätt arbetssätt då de inte fanns några konkreta riktlinjer om hur arbetet skulle utföras och det skapades därför ett stort utrymme för tolkning.