I den här studien har syftet varit att undersöka förskollärares uppfattningar angående den pedagogiska måltidens ändamål. För att undersöka syftet har vi använt oss av semistrukturerade kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat totalt sex förskollärare från fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har transkriberats och därefter har datan analyserats utifrån en teoretisk grund. Studiens teoretiska grund bygger på fyra begrepp från den sociokulturella teorin: den proximala utvecklingszonen, mediering, appropriering och interaktion. Utöver den sociokulturella teorin har vi även analyserat datan med hjälp av begreppet didaktisk relief.  Resultaten har presenterats utifrån fyra identifierade teman. Dessa teman var: Barns möjligheter till delaktighet och inflytande; samspel och samtalsfärdigheter; normer och värderingar; samt förskollärarens förhållningssätt. Utifrån temat barns möjligheter till delaktighet och inflytande visade resultatet att samtal som utgår från barnens intresse och erfarenheter där alla är delaktiga prioriteras. Barnens samspel uppmuntrades genom att förskolläraren utmanar varje individuellt barn utifrån dess förmåga. De lyfter även att barn under måltiden får möjlighet att utveckla samtalsfärdigheter. Vidare så visade resultatet att normer och värderingar präglar måltidssituationen genom förskolans kultur i form av regler och rutiner. Utifrån det sista temat förskollärarens roll framkommer det bland annat att faktorer i den fysiska miljön och strukturella villkor kan förhindra förskollärares möjligheter att uppnå sina mål som påverkas av förskollärarens förhållningssätt.

Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

No description available.

Bakgund: Varje år avlider drygt 90 000 personer i Sverige och majoriteten bedöms ha haft ett palliativt vårdbehov. Vård i livets slutskede är vanligt förekommande inom akutsjukvården. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor upplever kunskaps- och tidsbrist avseende att vårda patienter i livets slutskede. Tillgång till palliativt konsultteam har potential att förbättra vård i livets slutskede men det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård på avdelningar med tillgång till palliativt konsultteam. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede på internmedicinsk vårdavdelning där palliativt konsultteam finns att tillgå. Metod: Kvalitativ studiedesign användes. Elva sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige intervjuades. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med hjälp av induktiv innehållsanalys. Resultat: Huvudkategorin var att sjuksköterskor strävar efter att ge värdig vård i livets slutskede. Detta visade sig i fyra subkategorier; sjuksköterskans varierande förutsättningar, patienten och närstående i fokus, den viktiga omvårdnaden samt behov av kollegialt stöd. Resultatet visade att sjuksköterskor kände sig trygga i sin kunskap om palliativ vård. Erfarenhet var den största källan till kunskap. Det viktigaste stödet var sjuksköterskekollegor samt ett välfungerande teamarbete på avdelningarna. Det största hindret för värdig vård i livets slutskede var tidsbrist och stor patientmängd. Det palliativa konsultteamet når inte alltid sjuksköterskorna men verkar dock ha en positiv påverkan på sjuksköterskornas kunskapsnivå och känsla av trygghet inom palliativ vård. Slutsats: Utifrån denna studie rekommenderas ökad bemanning, tillgång till palliativa vak samt att den palliativa konsultfunktionen omarbetas så att sjuksköterskorna har mer direkt kontakt med konsultteamet. Vidare bör fler avdelningar få tillgång till palliativa konsultteam.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse för hur förskollärare arbetar med barns delaktighet och inflytande i förskolan och vilka möjligheter till detta som erbjuds i verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsansats där vi har intervjuat åtta förskollärare på flera förskolor. I studien användes Shiers (2001) modell som handlar om barns väg till delaktighet och inflytande som ska användas för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att arbetet med barns inflytande är en viktig del av barnens utbildning, det blev också tydligt att det är förskollärarnas ansvar att möjliggöra delaktighet och inflytande genom olika förhållningssätt och metoder såsom att använda hörstyrka och bildstöd samt teckenstöd.

No description available.

No description available.

No description available.

Denna studie undersöker påverkande faktorer på asylhandläggarens rättsanvändning av utlänningslagen. Uppsatsen utgår ifrån ett rättssociologiskt perspektiv vilket lyfter upp att andra faktorer utöver lagstiftningen spelar in vid lösning av ett juridiskt problem. Under en praktiktid på Migrationsverket i Malmö genomfördes en förstudie samt en kvalitativ intervjustudie med åtta handläggare på verkets tre asylprövningsenheter. Intervjumaterialet är studiens huvudsakliga empiri. Studien visar att handläggarna upplever att flera faktorer såsom lagens otydlighet, produktionskrav, egen inställning till uppdraget, samhällsstrukturer, organisationens verktyg och beslutsfattares inställning påverkar dem i deras rättsanvändning av utlänningslagen. Studien undersöker också bakomliggande orsaker till påverkansfaktorerna samt konsekvenser av att rättsanvändningen påverkas. Den mest avgörande konsekvensen av de påvisade faktorerna är att rättssäkerheten äventyras. / This thesis examines the influencing factors on asylum officials’ use of the Aliens Act. The thesis is based on sociology of law perspective, which stresses that there are affecting factors beyond the law relevant when solving a legal problem. During an internship at the Migration Board in Malmö a preliminary study and a qualitative interview study was conducted with eight officials on the board’s three asylum examinations units. These interviews are the study’s main empirical material. The study shows that these officials experiences several affecting factors in their use of the Aliens Act such as the law’s ambiguity, production requirements, own attitudes to the task, social structures, organizational tools and the attitudes of decision-makers. The thesis also examines the underlying causes of these factors as well as the consequences of the fact that legal use is affected. The most significant consequence of the shown factors is that legal security is endangered.

Bakgrund: Tidigare studier visade att direkt kontakt med fysioterapeuter har minskat belastningen hos läkare och möjliggjort en snabb tid för bedömning och vidare behandling. Studierna visade också vikten av tillräcklig kunskap och kompetens hos fysioterapeuter som ska arbeta som första bedömare. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters upplevelse av att arbeta som första insats i primärvården. Material och metod: En intervjustudie användes, där fyra semistruktuerade intervjuer genomfördes med fysioterapeuter som arbetar i primärvården med erfarenhet av att arbeta som första bedömare. Data analserades med en kvalitativ innehållanalys. Resultat: Resultatet visade att det finns ett stort ansvar att arbeta som första insats, ansvaret skiljer sig mellan fysioterapeuterna enligt vad de har av kunskap och kompetens. fysioterapeuterna upplevde en ökad status av arbete som första bedömare och kunde vinna patienternas förtrående efter att de visade i praktiken att de är kunniga. Slutligen visade studien att för att man ska kunna arbeta som första insats behöver en större verktygslåda som förenklar behandlingsprocessen för båda patienten och fysioterapeuten, lådan ska innehålla mer befogenhet såsom direkt remiss till ortoped eller annan specialist, även remiss till röntgen vid behov. Konklusion: Fysioterapeuterna som intervjuades  utryckte att de har tillräcklig kunskap av grundutbildningen och att de utvecklar sig löpande genom olika kurser i olika områden. De berättade i intervjuerna om behovet av mer befogenhet som fysioterapeuter får ta med sig såsom remiss till ortoped eller till röntgen utan behov att remittera patienten igen till älmenläkare på vårdcentralen bara för en remiss. Detta skulle förenkla arbetet för att kunna ge bättre bedömning och behandling i rätt tid.