Syftet med arbetet är att utforska hur lärare och specialpedagogers samarbetar. Vidare syftar texten till att utforska hur skolans organisation kan påverka samarbetet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tre lärare och två specialpedagoger. För att analysera materialet har systemteori använts som ett övergripande teoretiskt ramverk. Utöver det har begreppen funktionell dumhet (Alvesson och Spicer, 2016) och mikropolitik (Sinclair och Malen, 2021) använts för att tolka respondenternas svar. Studien bidrar med kunskap om hur specialpedagoger och lärare beskriver sitt samarbete. Resultatet visar att lärarna är kritiska till hur specialpedagoger arbetar. Enligt lärarna agerar specialpedagogerna som ombud för elever utan att själva göra professionella bedömningar av elevernas behov. Trots att specialpedagogen har en mycket begränsad professionell arena agerar specialpedagoger som experter med tolkningsföreträde enligt lärarna. Under intervjuerna hade specialpedagogerna svårt att motivera sina metodval med stöd av vetenskap och hänvisade istället till beprövad erfarenhet eller känslor. Specialpedagogerna som intervjuades hade två olika förhållningsätt till lärare. Den ena agerade som rådgivare och som medlare mellan lärare och elev. Den andra specialpedagogen förhöll sig mer auktoritärt i förhållande till lärare och betraktade sig själv som ett ombud för elevers rättigheter. Specialpedagoger har enligt resultatet en mer idealistisk syn på eleverna medan lärarna har en tendens att betrakta eleverna som rationella aktörer. Från ett systemteoretiskt perspektiv blir det viktigt att hitta en jämvikt mellan dessa olika sätt att betrakta elever. För att specialpedagoger ska klara delarna av yrket som kräver fördjupade kunskaper om pedagogik och specialpedagogik behövs sannolikt en starkare vetenskaplig förankring. Alternativt bör specialpedagogyrket betraktas som ett mer kollegialt yrke utan tolkningsföreträde i förhållande till lärare.

Syftet med studien var att tillämpa Paulsens (2017) modell av funktionell dumhet som en form av organisatorisk lydnad på socialtjänsten som arbetsplats. Paulsens tio ”anpassningslogiker” operationaliserades till 20 frågor med svarsalternativ på en Likert-skala. En enkät med dessa frågor samt ett envariabelsmått på arbetstillfredsställelse skickades sedan ut till socialarbetare i sex kommuner (N=73). Resultatet visar att en majoritet av studiedeltagarna kände igen sig i anpassningslogikerna, samt att ”förtvivlan” är vanligast som lydnadsmodus på socialtjänsten. Bivariat analys och test av intern konsistens visar på god reliabilitet hos modellen. Samtidigt visar en multipel regressionsanalys att funktionell dumhet förklarar 30 procent av socialarbetares arbetstillfredsställelse, med ”auktoritarism” och ”cynism” som signifikanta prediktorer. Studien tyder på att Paulsens modell av funktionell dumhet kan bidra till vår förståelse för hur socialarbetare hanterar det sociala arbetets problematiska sidor. / The study's aim was to apply Paulsen’s (2017) model of functional stupidity as a form of organizational compliance to a social work context. A questionnaire was developed with 20 Likert items that operationalised Paulsen's ten “stupidity rationales”, together with a measure of work satisfaction, and distributed to social workers in six municipalities (N=73). Results show that most stupidity rationale items were endorsed by a majority of participants, with the “despair” mode of compliance most strongly endorsed. Bivariate and internal consistency reliability analysis indicated that Paulsen's model was a good fit to the data, while multiple regression analysis demonstrated that the model of functional stupidity explained 30 percent variance in work satisfaction, with “authoritarian” and "cynicism" modes as significant predictors in the model. The study suggests that Paulsen's model of functional stupidity has potential value for increasing our understand of how social workers' cope with the demands of their work.

Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet. / Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere.  Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions.   Method: The study was conducted with a qualitative research method,  through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.

Denna kandidatuppsats undersöker ett möjligt samband mellan funktionell dumhet och överbemanning inom Tech-branschen i Sverige. Tech-branschen har sett en betydande tillväxt under de senaste decennierna och bidrar nu till en betydande del av Sveriges BNP. Med ökande tillväxt söker företag inom branschen kontinuerligt efter kompetens för att förbättra sina prestationer. Den ökade arbetskraften inom Tech-branschen ger upphov till frågor om vilka funktioner företag inom branschen består av och hur de leds och styrs av ledare. Tech-branschen är en del av kunskapsekonomin och karaktäriseras av abstrakta arbetsuppgifter, vilket förändrar rollerna för både arbetare och ledare. Ledare kan inte alltid uppnå samma nivå av kompetens inom hela ansvarsområdet som individuella arbetare. Trots detta förväntas ledare fatta rätt beslut i en miljö av hög komplexitet och informationsöverflöd. Denna studie fokuserar på begreppet funktionell dumhet, vilket innebär beteenden och interaktioner inom organisationer som leder till brist på reflexivitet, ökad rationalisering och minskad kritisk inställning till arbete och processer.   Denna studie fokuserar på överbemanning inom Tech-branschen och undersöker om det finns ett samband mellan funktionell dumhet och överbemanning. Överbemanning antas främst ske under högkonjunktur och kan påverkas av interna faktorer såsom anställdas motivation att klättra inom hierarkin och konkurrensen mellan dem. Studien syftar till att problematisera hur arbetet värderas och tolkas utifrån möjlig funktionell dumhet och hur detta kan bidra till ineffektivitet och överbemanning. Genom att undersöka sambandet mellan funktionell dumhet och överbemanning inom Tech-branschen kan denna kandidatuppsats bidra till en djupare förståelse för de potentiella effekterna av funktionell dumhet och dess konsekvenser för företag och anställda. Studien har utformats utifrån en kvalitativ forskningsansats där empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex personer med en managementroll inom Tech-företag i Sverige. Intervjuerna följde en intervjuguide som grundats i att fånga teman om hur funktionell dumhet möjligen uttrycks inom företaget med fokus på organisationskultur, ifrågasättande, utvärdering, anpassning och incitament. Teorierna Tournament teorin och Peters princip har ingått i ramverket för att lyfta fram beteenden inom företaget som grundar sig i hur anställda arbetar för en befordran. Incitament får alltså här en större mening för att ta hänsyn till att det möjligen uppstår situationer där målet av att klättra inom företaget för den anställda prioriteras över att säkerställa framgång för företaget. Resultatet visar att överbemanning inom den svenska Tech-branschen inte sker i någon större omfattning under studiens genomförande. Detta innebär att det uppkom svårigheter att konstatera om förekommer funktionell dumhet som en anledning till överbemanning förekommer. Trots detta har resultatet tillåtit en förståelse för hur funktionell dumhet förekommer inom de arbetsmiljöer som undersökts, där det kan fastställas att deltagare i studien agerar med ett förhållningssätt som motverkar funktionell dumhet, men där ledning och övre nivåer inom företaget påvisar tendenser som definieras som funktionell dumhet. Empiri har inte insamlats från dessa delar av företaget vilket innebär att ytterligare framtida forskning är högst aktuellt att göra med fokus på funktionell dumhet i ledningen inom svenska Tech-branschen. / This bachelor thesis investigates a possible link between functional stupidity and overstaffing in the Tech-industry in Sweden. The Tech-industry has seen significant growth in recent decades and now contributes to a significant portion of Sweden's GDP. With increasing growth, companies in the industry are continuously looking for skills to improve their performance. The increased workforce in the Tech-industry raises questions about what functions companies in the industry consist of and how they are led and managed by leaders. The Tech-industry is part of the knowledge economy and is characterized by abstract tasks, which changes the roles of both workers and managers. Leaders are not always able to achieve the same level of competence in the entire area of responsibility as individual workers. Nevertheless, leaders are expected to make the right decisions in an environment of high complexity and information abundance. This study focuses on the concept of functional stupidity, which involves behaviors and interactions within organizations that lead to a lack of reflexivity, increased rationalization and reduced criticality of work and processes.     This study focuses on overstaffing in the tech industry and examines whether there is a link between functional stupidity and overstaffing. Overstaffing is assumed to occur mainly during economic booms and can be influenced by internal factors such as employees' motivation to climb the hierarchy and competition between them. The study aims to problematize how work is valued and interpreted based on possible functional stupidity and how this can contribute to inefficiency and overstaffing. By investigating the link between functional stupidity and overstaffing in the Tech-industry, this bachelor thesis can contribute to a deeper understanding of the potential effects of functional stupidity and its consequences for companies and employees.   The study has been designed based on a qualitative research approach where the empirical data has been collected through semi-structured interviews with six people with a management role in Tech companies in Sweden. The interviews followed an interview guide based on capturing themes about how functional stupidity is possibly expressed within the company with a focus on organizational culture, questioning, evaluation, adaptation and incentives. The Tournament Theory and Peter's Principle have been included in the framework to highlight behaviors within the company that are based on how employees work for a promotion. Incentives are thus given a greater meaning here to consider that there may be situations where the goal of climbing within the company for the employee is prioritized over ensuring success for the company.    The results show that overstaffing in the Swedish Tech industry does not occur to any great extent, during the creation of this study. This means that there were difficulties in determining whether functional stupidity as a reason for overstaffing occurs. Despite this, the result has allowed an understanding of how functional stupidity occurs within the work environments examined, where it can be determined that participants in the study act with an approach that counteracts functional stupidity, but where upper levels of the company demonstrate tendencies that are defined as functional stupidity. Empirical data has not been collected from participants working in these parts of the company, which means that further future research is highly relevant with a focus on functional stupidity in upper management in the Swedish Tech industry.

Uppsatsen handlar om kritiskt tänkande hos revisorer. En revisor ska utföra sina arbetsuppgifter med professionell skepticism och enligt god revisionssed. Syftet med uppsatsen är att studera om detta kritiska tänkande är genomgående i beteendena på revisionsbyråer. Genom en fallstudie har beteenden och handlingar på en revisionsbyrå i Kristianstad studerats. De tre respondenterna som intervjuats är auktoriserade revisorer och intervjuerna utfördes på arbetsplatsen. Teorin om funktionell dumhet, vilken använts som analysverktyg, är ett relativt nytt begrepp som har utvecklats av Alvesson och Spicer (2012). Funktionellt dumt beteende innefattar ett okritiskt samt icke reflekterande tänkande i syfte att underlätta för individers tillvaro. Det finns många fördelar med funktionell dumhet eftersom det får organisationer att fungera smidigt och konfliktfritt men när det brukas i för hög grad finns konsekvenser på lång sikt. Det finns fem typer av funktionell dumhet vilka även är kategorierna som intervjufrågorna utformats från. De fem typerna är: ledarskaps-, struktur-, imitations-, varumärkes- och kulturgenererad dumhet. Vid analys av respondenternas svar framkom att vissa aspekter är mer aktuella än andra inom revisionsfirman. Hänsyn bör dock tas till denna studies omfattning samt att omständigheter är av sådan grad att inga fasta slutsatser kan dras. Det finns innebörder av substans vilka kräver vidare studier i större omfattning för att ge mer reliabilitet och validitet till påståendena. / The essay is about auditors and critical thinking. An auditor should perform his or her duties with professional skepticism and in accordance with good auditing practice. The purpose of the thesis is to study whether this critical thinking is consistent in behavior at the auditing firm. Through the case study, behaviors, and actions at an auditing firm in Kristianstad have been studied. The three respondents interviewed are chartered accountants and the interviews were conducted at their workplace. The theory of functional stupidity, which has been used as an analysis tool, is a relatively new concept that has been developed by Alvesson and Spicer (2012). Functionally stupid behavior includes uncritical and non-reflecting thinking in order to facilitate the existence of the individuals. There are many benefits to functional stupidity because it makes organizations work smoothly and conflict-free, but when used to much, there are long-term consequences. There are five types of functional stupidity which are also the categories from which the interview questions are designed. The five types are: leadership-, structure-, imitation-, brand- and culture-generated stupidity. An analysis of the respondents answers revealed that certain aspects are more relevant than others within the auditing firm. However, the scope of this study should be considered and the circumstance are of such a degree that no firm conclusions can be drawn. There are meanings of substance which require further studies to a greater extent in order give more reliability and validity to the claims.

Medarbetarsamtal har en betydelsefull roll och är vanligt förekommande på många svenska företag. Dessa samtal tillsammans med målstyrning ger möjligheten för både chef och medarbetare att skapa utvecklingsmöjligheter för verksamheten. Den bakomliggande orsaken till medarbetarsamtalens viktiga roll handlar om den rationella syn som finns kring dess effektivitet. Denna studie syftar till att undersöka funktionen av medarbetarsamtal och hur dessa fungerar i praktiken. Detta för att kunna identifiera de processer som uppstår på arbetsplatsen som kan förenas med fenomenet funktionell dumhet. Detta fenomen syftar till att individer inom en organisation gör de som förväntas av dem utan att reflektera kring sina arbetsuppgifter. Denna bristande reflektion och förståelse begränsar därmed utvecklingen av både verksamheten men också individen vilket därmed tyder på att man är funktionellt dum. Studien har för avsikt att ge förslag till både ledare och medarbetare kring hur målen på en arbetsplats bör utformas på ett hållbart samt relevant sätt. Då författarna ämnade att skapa en bild av respondenternas upplevelser ansågs en kvalitativ forskningsmetod vara mest passande. Datamaterialet består av totalt 16 semistrukturerade intervjuer med HR-anställda, chefer och medarbetare från fyra olika företag. Undersökningen av medarbetarsamtalets funktion och betydelse har gjorts bland respondenter där samtliga har varit verksamma i sin roll i minst tre år. Således finns en erfarenhet inom den roll som respondenten representerar samtidigt som denna tidsperiod ger indikationen att individen erfarit några medarbetarsamtal. Cheferna som har deltagit i studien har även ett medarbetaransvar på minst fem anställda samtidigt som de HR-anställda bedriver utveckling av dessa. Studiens resultat tyder sammanfattningsvis på att medarbetarsamtal har en betydelsefull roll på arbetsplatsen. Däremot identifieras flertalet processer som inte är genomtänkta för att i sin tur kunna gynna den enskilde medarbetaren men också verksamheten som helhet. Flertalet respondenter uttryckte hur de inte kunde identifiera sina målsättningar till verksamhetens visioner samtidigt som de inte heller fick vara med och utforma eller påverka dessa. De anställda som är med och påverkar sina egna mål kunde se sitt syfte med sin roll i förhållande till verksamhetens utveckling. Cheferna uttryckte även hur medarbetarsamtalen utformas utefter personliga preferenser samtidigt som de uppskattar visst stöd från HR-funktionen på arbetsplatsen. Bland slutsatserna som har presenterats framkommer det hur en tydlig handlingsplan bör prioriteras för att utveckla verksamhetens anställda. Ännu en slutsats är att det behöver skapas en grundläggande förståelse kring hur och varför målen är viktiga samt relevanta för den enskilda medarbetaren och verksamheten. Slutligen har vi konstaterat att hållbarheten kring målsättningar är att ha kontinuerliga uppföljningar med de anställda för att se till att målen är väsentliga. Genom att ha flera samtal om året ges även möjligheten att både snabbare och mer effektivt kunna fånga upp aspekter som välmående och personlig utveckling för den anställde. / Performance appraisals are common in many Swedish companies. These are conversations where the employee and manager talk about achievements and future goals for the employee. Together with goal management, these appraisals provide the chance for both the manager and employees to create development opportunities for the business. The underlying reason for the important role of performance appraisals is the rational view that exists around their effectiveness. This study aims to examine the function of performance appraisals and how these work in practice in order to identify processes that can be associated with the phenomenon functional stupidity. This phenomenon means that individuals within an organization do what is expected of them without reflecting on their tasks. This lack of reflection and understanding limits the development of both the organization but also the individual, which indicates functionally stupidity. The study intends to provide suggestions to both managers and employees on how the goals of a workplace can be designed in a sustainable and relevant way. A qualitative study was conducted, and a total of 16 semi-structured interviews with HR employees, managers and employees from four different companies were conducted. The results of the study indicate that performance appraisals have a significant role in the workplace. However, signs of functional stupidity are also identified. The respondents are well aware of processes that are not well thought out and do not benefit the individual employee nor the business as a whole. The majority of respondents expressed they could not relate their objectives to the business's visions, and at the same time they were not allowed to participate in designing or influencing them. The employees who are involved in influencing their own goals knew the purpose of their role in relation to the development of the business. The managers expressed how the performance appraisals are designed according to personal preferences, while at the same time appreciating some support from the HR function in designing the performance appraisals. Among the conclusions that have been presented, it appears that a clear action plan should be prioritized in order to support the development of employees. Another conclusion is that it is necessary to create a basic understanding of how and why the goal is important and relevant to the individual employee and the business. Finally, we found that continuous follow-ups with employees ensures that the goal-setting process is sustainable while aspects such as well-being and individual professional development are ensured at the same time.