Syftet med arbetet är att synliggöra uppfattningar hos föräldrar med irakisk invandrarbakgrund kring matematik och barns matematiklärande. Med detta arbete vill vi främja ett gott samarbete mellan föräldrar och lärare på skolan med avseende på matematiklärande. Undersökningen genomfördes på tre olika mångkulturella skolor i Malmö kommun och baserades på enkäter och intervjuer. Resultatet visade att föräldrarna är lite insatta i hur matematikundervisningen går till på i barnens skolor och att majoriteten är nöjd med barnens matematiklärande. Samarbetet mellan skola och hem upplevs vara bra av både föräldrar och lärare. Språket upplevdes som ett stort hinder för ett gott samarbete. Genom att föräldrarna får tillgång till information om matematikundervisningens innehåll och upplägg samt genom att använda språkkunnig personal på skolan hoppas vi på ett utvecklat samarbete mellan hem och skola. / The aim of this work is the visibility of views among parents with Iraqi immigrant background on mathematics and children's mathematics learning. With this work, we want to promote constructive cooperation between parents and teachers at the school with regard to mathematics learning. The survey was conducted in three different multicultural schools in Malmö municipality, based on surveys and interviews. The results showed that parents are a bit familiar with how mathematics instruction goes to the children in schools and the majority are satisfied with children's mathematics learning. Cooperation between school and home are perceived to be good by both parents and teachers. The language was perceived as a major barrier to effective cooperation. By providing parents with access to information on mathematics teaching content and approach, and using the language skills of staff at the school, we hope for closer cooperation between home and school.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka hur elever med invandrarbakgrund resonerar kring sitt gymnasieval och vilken effekt marknadiseringen av skolsystemet kan komma att ha på denna valprocess. Studien problematiseras genom att forskning har visat att invandrargrupper har höga akademiska aspirationer samtidigt som ovannämnda grupp har svårare att ta sig in på arbetsmarknaden. Frågeställningarna i studien är; Hur resonerar eleverna med invandrarbakgrund kring valmöjligheter i övergången till gymnasiet? Hur resonerar eleverna kring social status ifråga om gymnasievalet? och Vilka föreställningar av skola eller program är viktiga för eleverna? De teoretiska begreppen som används är socialt och kulturellt kapital samt fält och habitus av Bourdieu, de här begreppen har använts för att analysera det empiriska materialet. Ett ytterligare begrepp som använts för att analysera informationsflöden är hot and cold knowledge. Det användes en kvalitativ metod i studien i form av tre fokusgrupper i grundskolan som går i årskurs nio som är i processen av sitt gymnasieval. Resultatet har visat att eleverna fokuserar på att känna tillhörighet till gymnasieskolan de planerar att välja. De lägger även stor vikt vid att det ska finnas en hög pluggkultur som är i linje med deras höga aspirationer mot sina karriärmål. Vår slutsats är att marknadiseringen av skolors homogena profilering har en stor effekt som gör att det skapas en sorts självsortering bland eleverna i valprocessen till gymnasiet.

Sweden has been through an educational crisis lately. The declining performance in the TheProgramme for International Student Assessment (PISA), has been the subject of mediaheadlines for several years. Sweden ranks among the wealthiest countries in the world with agenerously welfare model that provide its citizens with free, quality education. Sweden scoressignificantly lower in contrast to Finland a comparable, nearby country in Scandinavia.Sweden has a top educational system but despite this, 15-year-old students barely score on theOECD-average while Finland with its similar school system is a top performer in PISA. Whatare the factors behind Finland’s success and Sweden’s failure? The aim of this study is to seeka deeper understanding of student factors that influence the PISA-results in both countries.This study is based on large-scale assessment data from PISA 2015. The R software and the‘intsvy’ package are used for creating multiple regression analysis with the intention toexplore how various student related variables are linked to the PISA score in science for bothcountries. Furthermore, this study is constructed with a complex sample design, based on thesample used by PISA. This paper concludes several student factors that affect Sweden andFinland’s performances in PISA, for instance socioeconomic background, immigration status,motivational factors and student attendance have an impact on student’s rate in PISA. Acomparison between Finland and Sweden regarding those factors were conducted and thereview showed a difference in the student’s motivation and attendance between Swedish andFinnish students affecting the PISA-result of the two countries.

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

<p>Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.</p>

Syftet med denna uppsats var att beskriva och förstå hur tidningen Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund. De frågeställningar som uppsatsen tog avstamp i var följande tre: Vilka bilder förmedlar Dagens Nyheter av unga killar med invandrarbakgrund och hur kan föreställningarna som bilderna ger uttryck för beskrivas? Går det att urskilja vissa stereotyper bland föreställningarna? Om så, hur kan dessa beskrivas och förstås? Undersökningsmaterialet bestod av 32 artiklar under tidsperioden 2004-11-07 till 2005-11-07. Våra teoretiska utgångspunkter var teorin om sociala representationer och postkolonial teori/orientalism. Materialet bearbetades genom kvalitativ textanalys och diskursanalys. Resultatet visade att Dagens Nyheter skildrar unga killar med invandrarbakgrund på många olika sätt. Gemensamt för de flesta av bilderna var dock att de innehöll stereotyper, både positiva och negativa. Endast två av 32 artiklar var så vitt författarna kunde förstå fria från stereotyper och beskrev killarna som individer. Bilden som dominerade var dock den av den unga killen med invandrarbakgrund som kriminell och med problem. Killarna med invandrarbakgrund beskrevs ofta i artiklarna i samband med gängmentalitet eller som gärningsmän. En annan återkommande beskrivning var killen med invandrarbakgrund i sportsammanhang. En slutsats var att tidningen Dagens Nyheter är med och skapar samt upprätthåller de stereotypa bilder av unga killar med invandrarbakgrund som enligt tidigare forskning förmedlas av massmedia.

Syftet med denna uppsats är att genom kvalitativa intervjuer belysa om barn med svensk bakgrund i lågstadieåldern (d.v.s. 7-9 åringar) har fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Med ordet fördomar benämner vi uppfattningar och föreställningar om en annan grupp som stör personens kritiska tänkande. Personer med invandrarbakgrund benämns som en person som är född utanför norden och skiljer sig från den svenska normen utseendemässigt. Vi har också jämfört två klasser en utan och en med fler elever med invandrarbakgrund för att se om det visade någon skillnad i attityderna mot invandrare i de olika klasserna. Fem barn i vardera klass blev intervjuade. Barnen fick svara på ett antal relativt öppna frågor angående deras inställning och kännedom om personer med invandrarbakgrund. Elevernas svar analyserades utifrån tidigare forskning om barns utveckling och fördomars uppkomst. Utifrån barnens svar kunde vi se att de hade fördomar mot personer med invandrarbakgrund. Då de båda klasserna jämfördes visade det sig att de var väldigt lika, men att man kan urskilja vissa små skillnader, dessa skillnader visade på att eleverna i klassen utan elever med invandrarbakgrund var lite mer fördomsfulla. Vi fick fram att snällhet var viktigt samt att förstå varandras språk. Barnen är också väldigt medvetna om hudfärg.

Under 1990-talet började en påtaglig decentralisering i den offentliga sektorn i Sverige. Detta har i sin tur lett till en fragmenterad statsmodell inspirerad av olika typer av New Public Managementmodeller. En av dessa modeller, under namnet Lean, har varit en vägledande inspirationsmodell för olika kommuner runt om i landet. Metoden är ursprungligen från Japan och är även känt som The Toyota Production System. Lean metoden har visat sig vara effektiv inom bilindustrin då den går ut på att driva ett resurssnålt företagande. Tankesättet har spridit sig över hela världen och en av de grundläggande principerna inom metoden går ut på nöjda kunder och kundtillfredsställelse. Sedan år 2009 har Södertälje kommun infört Lean metoden som verksamhetsstrategi för att utveckla organisationer och enheter i kommunen. Landstingen har också kommit att inspireras av Lean metoden. År 2010 började Södertälje sjukhus ett omfattande förändringsarbete och valet blev att implementera "Lean for Life" för att öka effektiviteten och patienttillfredsställelse. Syftet med föreliggande utvärdering är att belysa Lean metoden ur ett mänskliga rättigheter- perspektiv och se på hur äldre patienter med invandrarbakgrund, vilka kommit i kontakt med Södertälje sjukhus och vården, upplever välfärdstjänsterna fungera. Vidare analyseras ifall de uppmärksammat några skillnader beträffande effektivitet och kvalitét. Perspektiv på Leanarbetet presenteras utifrån olika medarbetare som arbetar med Lean. Utgångspunkten har därmed varit att utifrån aktörsmodellen utföra djupintervjuer av kvalitativ karaktär med sju informanter. Med detta har det tydliggjorts hur de olika aktörerna upplever sitt arbete med Lean metoden och hur patienterna upplever sjukvården fungera i Södertälje kommun.