<p>Abstrakt</p><p>Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. </p><p>Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. </p><p>Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.</p>

Abstrakt Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning och fokus ligger på åtta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjälp av dessa åtta intervjuer vill vi få fram hur dessa personer upplever sin situation på arbetsmarknaden och vad de själva tror ligger bakom deras svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden utifrån deras respektive utbildningsnivå. För att kunna analysera våra insamlade data har vi valt att använda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vår uppsats har vi kommit fram till att dessa åtta informanter trots sina ansträngningar har misslyckats med att få ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, våra informanter beskrev att de tror att det existerar en rädsla hos arbetsgivare för att anställa en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering på arbetsmarknaden. Utifrån de intervjuer vi har samlat på oss har vi konstaterat att det till större delen finns likheter mellan informanterna som vidare stämmer överens med våra teorier. Nämnvärt är att informanterna bland annat strider för att deras olika kapital ska erkännas av omgivningen och att de anser striden om ett arbete vara värd att kämpa för. Vidare beskrevs socialt kapital som väsentligt av våra informanter då de har tron på att det är lättare att få ett jobb om man har dem rätta kontakterna. En anledning till att samtliga intervjupersoner är aktiva inom yrkestrafiken beskrivs vara att det är enkelt att få tillträde men även samhörigheten med landsmän och andra invandrare som arbetar i branschen är på något sätt lockande. Det kan jämföras med tribal stigma som vi redogör för senare i uppsatsen. Konsekvenserna av våra informanters svårigheter på arbetsmarknaden blir att de känner sig stigmatiserade och ifrågasatta av samhället.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt. I resultatet framgick att ungdomarna generellt sett har en positiv syn på möjligheten att inom rimlig tid erhålla ett arbete, genom att utveckla sin kompetens med exempelvis utbildning. Viktiga aspekter som framkom i uppsatsen var att deras invandrarbakgrund även kan utgöra ett antal hinder för att få ett arbete. Dessa aspekter var språk, integration, socialt nätverk, kulturkrock, namn, arbetslivserfarenhet och diskriminering.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om socialt kapital påverkar inträdet i det första jobbet efter sociologiutbildning. Vad anser studenterna vara anledningen till deras utbildningsval? Hur har ansökningsprocessen för att hitta ett första arbete efter avslutad utbildning varit? På vilket sätt har sociologistudenterna fått kunskap om lediga anställningar, genom till exempel personer i deras sociala nätverk: vänner, familj och bekanta. Vi ville även ta reda på om det finns skillnader mellan personer som är barn till infödda och personer med invandrarbakgrund, i fråga om deras tillgång till socialt kapital. Och om socioekonomiskbakgrund har betydelse vad gäller valet av utbildning och yrke. Det empiriska materialet i denna studie grundar sig på åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer, med fyra personer som är barn till infödda och fyra med invandrarbakgrund. Studiens teoretiska ramverk bygger främst på teorier om socialt kapital, såsom det förs fram av Pierre Bourdieu och Nan Lin. Resultat från vår studie visar på att socialt kapital är avgörande för våra informanter vid etablering på arbetsmarknaden. De två grupper som vi studerat har genom kontakter och praktikplatser kunnat etablera sig på arbetsmarknaden. Dock finner vi skillnader vad gäller valet av utbildning mellan dessa grupper. Barn till infödda tycks vara mer medvetna vad gäller deras utbildningsval, i jämförelse med personer med invandrarbakgrund. Det råder även skillnader i gruppernas socioekonomiska bakgrund: Två av våra informanter (barn till infödda) har föräldrar med universitetsutbildning samt har väl positionerade yrken jämfört med den senare gruppen.

Syftet med det här arbetet är att kartlägga hur språksvårigheter påverkar elever med invandrarbakgrund i deras prestationer och lärande av fysik och vilka faktorer som hindrar deras utveckling. Syfte är också att skaffa större förståelse för elevernas behov och om det är möjligt att ge uppslag till möjliga åtgärder. Metoden som jag har använt för denna uppsats är en kvalitativ studie i form av intervjuer av två ämneslärare och sju invandrarelever som har bott i Sverige mellan ett till fem år. De går i årskurs sju, åtta och nio i två olika skolor. Resultaten av undersökningen upplyser om att elevernas språksvårigheter hämmar deras förståelse och kunskapsutveckling för ämnet. Den visar också att oavsett om eleverna har bott i Sverige ett eller fem år, fortsätter språksvårigheterna att påverka deras prestationer i stor grad i ämne fysik.

Studien syftar till att ta reda på hur situationen för arbetslösa medelålders invandrare upplevs, vilka bakomliggande orsaker som finns till den och hur målgruppen upplever politikens insatser för en förbättrad integration. Studien har genomförts via kvalitativa intervjuer med åtta arbetslösa medelålders invandrare samt två arbetsförmedlare. Arbetsförmedlarna har godkänt att jag använt mig av deras namn i mitt arbete. De arbetslösa medelålders invandrarna har valt att vara anonyma, jag har endast nämnt dem genom att skriva deras kön och ålder samt när de kom till Sverige. Därefter har jag transkriberat intervjuerna och valt ut delar som varit av intresse för min studie. Utifrån intervjuerna har två teman identifierats och analyserats. Det handlar dels om hur de upplever sin situation, samhällets krav dels politikens roll i integrationen och vad de anser att politiken kan göra avseende integrationen. Studien kommer fram till att det finns olika bakomliggande orsaker så som bristande språkkunskaper, utbildning, integration och segregation men även diskriminering spelar en roll. Det upplevs från målgruppen att samhällets krav är stora, och att det är svårt att komma på arbetsmarknaden om man saknar utbildning och kontakter. En jämförelse har gjorts i studien där målgruppen i sina svar kring vad som behöver göras för att förbättra integration ligger närmare LO än Näringslivet.

Vår uppfattning är att vägledare på skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vägledning de bedriver. Därför valde vi att ta reda på hur vägledarna ser på vägledningen av dessa elever, om det finns några utmärkande drag i denna, orsakerna till vägledarnas förhållningssätt, och om det finns stöd i skolans måldokument för vägledning av elever med utländsk bakgrund. Undersökningen är gjord genom en kvalitativ enkätmetod, där frågorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolor i Malmö. Vår kunskapsbakgrund bygger på tidigare forskning inom ämnena utbildning, mångkultur och integration. Vi utgår dessutom från bland annat V. Peavys konstruktivistiska vägledningsteori och E. Goffmans stigma-begrepp för att förstå och förklara vägledarnas förhållningssätt till vägledning av elever med invandrarbakgrund. Språkproblem och familjens starka inverkan på eleven är, enligt vägledarna, utmärkande drag i vägledningen av elever med invandrarbakgrund. Resultaten visar även att det finns ett allmänt behov bland vägledarna av utökad kunskap om andra kulturer och av tydligare direktiv i skolans måldokument för vägledning av elever med invandrarbakgrund, vilket vi också finner stöd för i vår litteraturstudie. Vår slutsats är att vägledare, genom ökade resurser inom vägledningsområdet och en mer utbredd kunskap om andra kulturer, kan se den tillgång och resurs som elever med invandrarbakgrund utgör snarare än som en ”problem”-kategori och begränsning. Följden skulle, enligt vår mening, leda till en jämlikare och mer integrerad skola, vilket inte bara skulle gynna eleverna utan även samhället i stort.

In this study, a qualitative method has been used to investigate the role of religion when young, veiled muslim women with an immigrant background choose their education. The work is based on a women's perspective, only young women have participated in the study. A brief introductory background on the study's research area has been presented. The questions that have been asked in the essay are assigned in three different parts around the research area of ​​what role religion has when young women choose their education from different points of view. Follow-up questions have also been included during the interview to gain a broader view of questions concerning the subject.    The study was based on theoretical perspectives that were considered relevant to the research area. Previous research that links the subject has also been presented. With the help of interviews and collected data, an analytical picture has been presented of problematic aspects which have then been reported in the analysis of what it is like to live from the outside under a "Swedish society". Based on not being ethnic Swedish but coming from an immigrant background and what opportunities and limitations it means for a muslim woman wearing a veil.

Denna undersökning är en analys av fem ungdomar med invandrarbakgrund. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer för att få fram den empiri som jag grundar min analys på. Adriana kommer från Bosnien, Zelko är född och uppvuxen i Sverige av kroatiska föräldrar, Natasha kommer fram Tjetjenien, Noah kommer från Irak och Albina kommer från Montenegro. Genom att fått ta del av respondenternas berättelser om vem de är, hur deras liv sett ut och hur de har upplevt sina migrationer har jag undersökt hur deras identitetsskapande påverkats av detta. Syftet är att analysera och få en inblick i hur några ungdomar med invandrarbakgrund identifierar sig själva i samhälle där de ses som invandrare. Jag kommer även undersöka vad språket har för betydelse för identitetsskapandet.Några teorier som jag använt mig av är Hylland Eriksons teori om etnicitet och identitet och Jonas Stiers teori om inringningen av identiteten, som förklarar hur identitet skapas och utvecklas. Det framkom i min undersökning att intervjupersonerna ser sig själva som mångkulturella, där två kulturer ses som något positivt. De upplever att språket för människor närmare, och de har lärt sig den svenska kulturen mycket tack vare språket. Deras identiteter har påverkats på grund av att de är ungdomar med invandrarbakgrund. / This study is an analysis of five young people from immigrant backgrounds. In this paper I have used the interviews to obtain the empirical which I base my analysis on. Adriana comes from Bosnia, Zelko was born and raised in Sweden of Croatian parents, Natasha arrived Chechnya, Noah comes from Iraq and Albina are from Montenegro. By benefited from the respondents stories about who they are, how their lives look like and how they have experienced their migrations I have examined how their identity formation influenced by this. The aim is to analyze and gain insight into how a few people of immigrant origin identify themselves in the society where they are seen as immigrants. I will also examine what language the significance of identity creation.Some theories that I have used is Hylland Erikson's theory of ethnicity, identity and Jonas Stiers theory of encirclement of identity, which explains how identity is created and developed. It emerged from my investigation that the interviewees see themselves as multicultural, where two cultures is seen as positive. They feel that the language is closer to humans, and they have learned the Swedish culture largely thanks to the language. Their identities have been affected because they are people of immigrant origin.