Syftet med denna jämförande studie är att ta reda på vilka slags svårigheter elever i grundskolans tidigare år kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgått från två skolor i Stockholmsområdet: en ”invandrartät förort” samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att även ta reda på hur elevers möjligheter att klara skolans mål påverkas av deras uppväxtmiljö, föräldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvärdiga skolan som beskrivs i skollagen – vad innebär den i praktiken? För att svara på detta har jag genomfört intervjuer med tre lärare och en specialpedagog samt utgått från tidigare forskning inom området och Bourdieus kapitalbegrepp. Ur resultatet framkommer att den specialpedagogiska undervisningen bedrivs utifrån två olika utgångspunkter i de två områdena. ”Innerstadsklassen” arbetar med hjälp av specialpedagog och ”förortsklassen” utan. Jag tolkar mitt resultat som att elevers skolframgång till stor del avgörs av uppväxtmiljö och social tillhörighet. Vilka krav föräldrar ställer på skolan kan också avgöra vilket stöd eleverna får. Studien visar att framför allt skolor i storstadsområdena blir allt mer segregerade, skillnaderna mellan olika skolor ökar kraftigt. Skolresultaten sjunker på de skolor som ”tappar” elever, bland annat till följd av kamrateffekten. Utifrån denna undersökning kan jag inte se att de båda elevgrupperna i studien får samma utbildning. Men studien pekar också på att den likvärdiga skolan är möjlig. Forskning visar att effektiva skolor med gott resultat, trots elever med sämre sociala förutsättningar än andra skolor, lyckas om det finns ett tydligt ledarskap samt om eleverna bemöts med höga förväntningar och respekt. Olika former av utvärderingar av elevers kunskaper är också av stor vikt.

The aim of this thesis was to better understand how young men with non-European ethnicity experience life in Sweden, and which expectations they think society has on people with their group affiliation. A qualitative method with an inductive approach was applied where five men with non-European ethnicity, between the ages of 19–25, were interviewed with semi-structured interviews. The interviews were analyzed using interpretative phenomenological analysis (IPA). The feeling of “betweenship” was common and many participants had struggled with the shaping of their ethnic identity. The language worked as an in- and out-group marker, where traditional Swedish language and suburban language were used for social categorization. Integration is highlighted as an ideal where people with non-European background are expected to adopt the majority norms. Prejudice and stereotypes against people with non-European background is associated with violence and criminality, which lead to the use of active and passive coping strategies in the form of avoidant and open conversation. / Syftet med denna studie är att förstå hur unga män upplever att det är att leva i Sverige med utomeuropeisk bakgrund och vilka förväntningar de upplever att det finns på personer med deras grupptillhörighet. En kvalitativ metod med en induktiv ansats tillämpades och fem män med utomeuropeisk bakgrund i ålder 19–25 intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Känslan av mellanförskap var vanligt förekommande och många hade haft svårt att utforma sin etniska identitet. Språket var en in- och utgruppsmarkör, då “rikssvenska” och “förortssvenska” användes vid social kategorisering. Integration lyfts fram som ett eftersträvansvärt ideal eftersom personer med utomeuropeisk bakgrund förväntas anpassa sig till majoritetssamhällets normer. Fördomar och stereotyper om personer med invandrarbakgrund förknippas med våld och kriminalitet, vilket gav upphov till aktiva och passiva copingstrategier i form av undvikande och öppen dialog.

Det finns indikationer på att det råder brister i skolans interkulturella arbete. Syftet med den här uppsatsen är att belysa denna problematik genom att undersöka hur elever med invandrarbakgrund ser på sina lärares interkulturella kompetenser. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där elever på tre olika gymnasieskolor i Malmö har fått ge sina perspektiv på lärares förhållningssätt och arbetsmetoder. Resultatet antyder stora variationer mellan olika lärare. Berättelser om pedagoger som är öppna gentemot andra kulturer och som försöker att bedriva ett medvetet mångfaldsarbete framkom, men det fanns även elever som träffat oengagerade lärare och ibland även fördomsfulla och rent främlingsfientliga sådana. Generellt sett står det utifrån vittnesmålen klart att det interkulturella perspektivet knappast är någonting som har genomsyrat undervisningen under de intervjuade elevernas skolgång.

My purpose with this paper is to investigate how yong girls with immigrant backgrounds experience the social citizenship. I have focused on civil rights and obligations but also on the experience of access to education, employment and social community. Finally, I have chosen to look at the social citizenship from a gender perspective.

The aim of this study was to examine what students with a foreign background think about mental illness (students at Karlstad University, between the ages of 19-25 years old), that are born in the Middle-East or have parents from the Middle-East. These students have been living in Sweden for more than five years. It was a qualitative study with ten interviews, and the interviews were analyzed thematically. In order to perform the interviews, an interview guide was used. The interview guide consisted of 20-30 questions, depending on how the interview went and whether any supplementary questions appeared, and also contained a short clip from the movie “A beautiful mind” Ron Howard, 2001. The results showed that there is a connection between people with a foreign background and a lack of knowledge about mental illness. The themes that appeared in the study were the following: conflict and fear, shame, repudiation, ridicule and the last theme where the view of mental illness. All the respondents in this study had experienced a negative perception of people with mental illness in social media. The main conclusion of the study was that in the respondents’ native countries mental illness is not acknowledged, people disassociate themselves from sufferers, and these are stigmatized instead of being offered the right care or support.

<p>Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop. The aim with this report is to find out what students believe is difficult with the schoolwork and thereby find the causes for why there is such a high number of student with low grades in Jordbro compared to other areas in Stockholm. Student’s thoughts and outlooks about Jordbromalmsskolans bad reputation will also be a focus through interviews with eight students, four student from class 8C and fours students from class 9C.</p><p>Results from the examinations showed that many students found it difficult to concentrate during class-time. Many students also found that they had lack in knowledge in the Swedish language which affected difficulties in reading and understanding of schoolbooks. Too many homework and tests is another factor that students think complicate there schoolwork.</p><p>Social studies and Science are the two subjects that majority of the students thought were the most difficult ones because of the difficult language and terms used in the literature. When it came to Jordbromalmsskolans bad reputation all the students disagree. No student that was interviewed wanted to change school and majority of the student’s get on well with their friends and teachers. The students believe that the schools bad reputation mostly depend on that the school has a high number of students with foreign backgrounds which has contributed to that many students finish school with low grades, one factor to this problem is believed to be the lacking knowledge in insecurity of the Swedish language.</p>

<p>Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv.</p><p>För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust.</p><p>Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning.</p><p>Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev.</p> / <p>My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV.</p><p>To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read.</p><p>The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read.</p><p>It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.</p>

Three different factors are thought to be involved in the increased segregation in Stockholm: the living segregation, scientific and political dissonances and the social economical factor. Many segregated areas have many inhabitants with foreign background. Schools in these areas have a higher number of students with lower grades compared to other schools with higher number of students that are ethnical Swedes. Jordbromalmsskolan is a school in Haninge kommun that is one of the seven schools in Stockholms suburbs where students graduate with the lowest grades. The school is suffering from a very bad reputation because of many problems like fights between students and lack of resources like purchase stop. The aim with this report is to find out what students believe is difficult with the schoolwork and thereby find the causes for why there is such a high number of student with low grades in Jordbro compared to other areas in Stockholm. Student’s thoughts and outlooks about Jordbromalmsskolans bad reputation will also be a focus through interviews with eight students, four student from class 8C and fours students from class 9C. Results from the examinations showed that many students found it difficult to concentrate during class-time. Many students also found that they had lack in knowledge in the Swedish language which affected difficulties in reading and understanding of schoolbooks. Too many homework and tests is another factor that students think complicate there schoolwork. Social studies and Science are the two subjects that majority of the students thought were the most difficult ones because of the difficult language and terms used in the literature. When it came to Jordbromalmsskolans bad reputation all the students disagree. No student that was interviewed wanted to change school and majority of the student’s get on well with their friends and teachers. The students believe that the schools bad reputation mostly depend on that the school has a high number of students with foreign backgrounds which has contributed to that many students finish school with low grades, one factor to this problem is believed to be the lacking knowledge in insecurity of the Swedish language.

Syftet med min uppsats är att redogöra för och diskutera hur en lärare arbetar med läslust och språkutveckling, samt hur hennes elever upplever denna undervisning. Läslust handlar om mycket mer än att bara tycka om att läsa böcker, såväl i skolan som på fritiden. Elever med läslust kan ta upp en bok att läsa som avkoppling, lika gärna som de kan se på tv. För att undersöka mitt syfte har jag studerat en klass i en Stockholmsförort. Jag har intervjuat en lärare, samt fyra av hennes elever, för att ta reda på hur läraren arbetar med att skapa och upprätthålla läslusten hos eleverna, och hur eleverna uppfattar lärarens undervisning kring läslust. Jag har även gjort en enkätundersökning med alla elever i klassen, för att ta reda på hur de upplever läslust, och vad de tycker om lärarens arbetssätt för att skapa läslust. Resultaten av min undersökning visar att det är skillnad mellan flickors och pojkars läsning. Oftast är det flickor som läser mest, vilket kan bero på flera faktorer. En anledning är att flickor har fler läsande förebilder och att många pojkar uppfattar läsning som omanligt, och de väljer därför bort det. Jag har även upptäckt att läraren inte medvetet arbetar med läslust, och att hennes elever inte upplever att läraren uppmuntrar dem till läsning. Det är väldigt viktigt att elever har goda läsande förebilder som kan motivera och skapa nyfikenhet till läsning. Även att tidigt börja med läsning i skolan, samt att läraren har god bokkännedom och kan föra givande boksamtal efter att ha avslutat en bok, är viktigt. Det är betydande att läraren kan övertyga läsovana elever till att läsning är ett nöje, och att läraren hittar rätt bok till rätt elev. / My study’s aims are to describe and discuss how a teacher work with reading-inclination and language acquisition, and how her pupils perceive this teaching. Pupils that have reading-inclination can take a book and read it at home, as well as they can turn on the TV. To achieve my aim I have studied a multilingual class in a suburb to Stockholm. I have interviewed one teacher and four of her pupils. I have also done a questionnaire-investigation with all the pupils in her class. I want to know if the teacher is aware of how she is working with the pupils to make them have reading-inclination while they are reading books. I would also like to know what the pupils think of reading-inclination and if they like to read. The results of my study show that there is a large difference between the girls’ and the boys’ reading. The girls like to read more than the boys. One reason can be that girls have more reading models and that boys think reading is something feminine. I have also discovered that the teacher is not deliberately working with reading-inclination and her pupils don’t feel like she is encouraging them to read. It’s very important with good role models that can justify and make the pupils curious about reading. It’s important for the pupils to start reading early in school, and for the teacher to have a good book-knowledge and lead profitable book-conversation after finishing a book. It’s also important for the teacher to convince pupils that are unaccustomed book-readers that reading is a pleasure, and to find the right book too the right pupil.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig själv som musiker här och nu. Det blev många byten av instrument i min musikaliska karriär, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig själv. Vem är jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? Uppväxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stå  på men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad är rätt och vad är fel? Finns det rätt eller fel? Hur har min identitet påverkats av de olika utbildningssystemen?  Jag skapade en enkät för utländska studenter för att ta reda på om jag är ensam om mina upplevelser och därmed fånga eventuella skillnader. Uppväxt och skolgång påverkar  musikers identitet och man bär konsekvenserna av skolningen genom hela livet. Hur påverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat närmare på detta. Påverkas musikers identitet av kön? Hur lätt är det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar på sådana frågor. I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet. Jag har kommit fram till att min identitet är Musiker och Världsmedborgare. Jag är en stolt kvinnlig organist och kan växla mellan olika yrkesroller och instrumenten. Som kyrkomusiker bidrar jag med alla mina kunskaper från olika länder till den musikaliska utvecklingen i Sverige. Det krävs envishet och flitighet för att integreras i det svenska samhället, men belöning är värt mödan.