No description available.

No description available.

Diss. Stockholm : Univ., 2004.

This thesis examines the perception and use of the school library for students at an Upper Secondary School. The school has a high frequent of immigrant students, and the students interviewed all have an immigrant background. The intention was to find out how the students used the school library and what perception they have of the school library. The method used was semi-structured interviews with eight students, both males and females, who studies different educational programs. The instrument of theory was that from Elisabeth Tallaksen Rafste’s theoretical framework. She has developed a concept about users and non-users of the school library, how the space of the school library is used and the actual use of the school library as a place for studies and a place for leisure. The study shows that the school library is a place that the students use for getting practical things done for their schoolwork. Most of the information seeking is done in the classroom as a result of the fact that the school provides all students with their own portable computers. Therefore the teachers assist the students a lot in their information seeking process. Another reason that the students don’t use the library as a place to find information as much, might be the fact that the staff of the library is not educated librarians. The school library is found to be a front region, a place with strong rules, under the control of the staff of the library.

<p>Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan.</p><p>Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades.</p><p>Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar.</p><p>Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem.</p><p>Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.</p>

Invandrarungdomarna som går tre år i en förberedelseklass till gymnasiet behöver lära känna svenskfödda ungdomar för att utveckla språket, och skapa sociala relationer med svenskfödda ungdomar. Invandrarungdomar och svenskfödda ungdomar har fördomar om varandra, vilket är en besvärlig situation i skolan. Syftet med studien är att lyfta fram problemet utanförskap som finns bland invandrarungdomar i skolan . En kvalitativ metod användes för att den gav möjlighet att närma sig informanterna. Därmed uppnåddes syftet och frågeställningarna besvarades. Den sociokulturella teorin som användes i uppsatsen lyfter fram problemområdet, alltså invandrarungdomar. Intervjuerna berör kultur och det svenska samhället samt identiteten hos invandrarungdomar i det nya sociala rummet, hur de upplever sin vardag, hur de känner när de möter svenskfödda ungdomar. Segregationen är tydlig mellan de två grupperna på grund av att det är svårt med kommunikationen mellan dem. Nyckelord: Segregation, utanförskap, invandrarungdomar, svenskfödda ungdomar och sociokulturella.

The purpose of the thesis is to study how young people with a foreign background transfromtheir identity between two different cultures after they have moved to Sweden. Seven semistructured interviews have been conducted with young people from a vulnerable area in medium-sized city in Sweden. The young people come from different societies that are considered non-individualistic communities, they have lived in Sweden for at least 10 years. The theoretical perspectives: the social identity of Richard Jenkins and the cultural identity of Nader Ahmadi are applied in the essay. Keywords in the survey are the informants' self-identification which include cultural belonging to the Swedish culture and the importance of contact with Swedish society.  Social networking is another keyword. Another theme is experience of meetings with the new society. The change in identity is examined in particular. The family's influence as well as celebrations from the original culture are analyzed in relation to the new Swedish identity. The two aims: How do young people with foreign background identify themselves between two cultures? As well: What are the four concrete barriers according to the informants who influence the creation of identity in the new culture? Answered with detailed analyzes of how the family, the social interaction, and the festivals from the original culture limit the transition to the new identity. The research results are in line with Ålund and Sjögrens' results, which show that immigrant youths  prioritize the family instead of themselves in comparison with the Swedish society that is characterized by an individualistic system. The thesis supports previous theory formation. Future research could determine whether the parents' attitude to Swedish culture can affect the identity decelopment of their child.

I denna forskningsstudie har vi undersökt elever med invandrarbakgrund och deras utveckling av språkflytet. Detta har skett under arbetet med en teateruppsättning. Arbetet handlar om elevernas eventuella framsteg i språkflytet genom arbetet med drama samt de olika integrationsaspekterna som ingick i gruppsammansättningen. Syftet var att undersöka hur språkflytet hos en grupp elever utvecklas. Vad sker i deras språkutveckling då de får möjlighet att integrera mellan grupper, i arbetet med drama? Vi valde att använda oss av aktionsforskning som metod i vår undersökning. I och med projektet icensattes en handling, där processen följdes och avslutades med reflektion över vad som skett. Det vi sett som fördelar av valet med aktionsforskning är bland annat att det har varit till personlig nytta för deltagarna, då den bidragit till självutveckling. Vi ser också fördelar för den aktuella skolan samt andra skolor då de har möjlighet att ta del av resultaten och genom det kan utveckla organisationen. Resultatet har visat att språkflytet har utvecklats. Det vi vidare sett är att de medverkande förkovrats på fler olika vis, inte då endast i språkflytet. / Medea Teateruppsättning

Målet med denna uppsats är att försöka få fram vilka som är de avgörande faktorerna som påverkar ungdomar med utländsk härkomst i segregerade områden att studera vidare efter gymnasiet. Metoden som används i uppsatsen är en kvalitativ metod i form av en s.k. livshistorieintervju. Genom att använda sig av livshistorieintervju ges möjligheter för respondenterna att berätta sin historia från uppväxten i hemlandet till Sverige och de nuvarande studierna. Uppsatserna utnyttjar teorier som berör invandrarungdomars skolgång, attityder gentemot det svenska samhället, social habitus, rationellt tänkande samt om de kom frivilligt eller ofrivilligt till Sverige. Det som framkommer i uppsatsen är att ungdomarnas föräldrar, lärare, vänner och viljan att lyckas är de faktorer som påverkar dem när det gäller eftergymnasial utbildning

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.