Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur eleverna i Rosengård uppfattar den massmediala bilden av sitt område och hur denna bild påverkar deras identitetsutvecklande. För att komma fram till svar på dessa frågeställningar har jag använt mig av enkäter med 45 respondenter. Utifrån svaren på dessa enkäter har jag sedan genomfört sex stycken semistrukturerade intervjuer. Som bakgrund och som tolkningsredskap har jag utgått från litteratur och tidigare forskning i ämnet. Det finns en uppsjö av litteratur som på olika sätt belyser den problematik som finns kring den massmediala bevakningen av områden med många utlandsfödda svenskar. George H Meads teorier kring identitetsskapande har tillsammans med den övriga litteraturen utgjort basen för mina tolkningar av resultaten. Resultatet av min undersökning visar att eleverna uppfattar den mediala bilden av Rosengård i huvudsak som negativ. Detta påverkar eleverna på olika sätt. Både i litteraturen och i undersökningen framkommer det att individer reagerar olika på den ofördelaktiga massmediala bevakningen, men gemensamt för många är att det odlar en känsla av utanförskap och en inre osäkerhet. Den direkta påverkan på eleverna utifrån medias rapportering kan i vissa fall utmynna i ett identitetsskapande som präglas av kriminella handlingar. En önskan om att förekomma i media eftersöks. Den indirekta påverkan på eleverna är de negativa förväntningar som de uppfattar att det omgivande samhället har. De negativa förväntningarna leder till en känsla av utanförskap och får en stigmatiserande effekt på området.

Syftet med vår uppsats är att intervjua ungdomar som har en utländsk bakgrund, tjejer och killar i 18-års ålder på en gymnasieskola i Malmö. Vi vill studera hur de tänker, resonerar och förhåller sig kring frågor som har med sexualitet och intima relationer att göra. Detta genomfördes med en kvalitativstudie och den grundas på sju ungdomar. För att analysera vår empiri har vi använt oss av sociologen Anthony Giddens perspektiv på den moderna synen på sexualitet och kärleksideologin. Sedan även av Nader Ahmadi som diskuterar föräldrarnas svårigheter till att komma till en ny omgivning och möta en ny attityd till sex och Pierre Bourdieu begrepp, habitus. Förutom detta även socialisationens påverkan på individen och Eriksons perspektiv på hur identiteten till stor del påverkas av föräldrarna.Resultatet vi kom fram till är att ungdomarna skapar sig en egen identitet med en blandning av olika perspektiv. Denna identitet skiljer sig inte mycket från omgivningen och andra ungdomars syn på sex och intima relationer.

I vår kandidatuppsats har vi valt att utifrån intervjuer med unga män och kvinnor med invandrarbakgrund från tre olika bostadsområden, Andersberg, Vallås och Nyhem i Halmstad,belysa deras upplevelse av sitt bostadsområde och vilken betydelse bostadsområdet kan ha för deras interaktion med det omgivande samhället. Vi har i vår studie utgått från den fenomenologiska metodansatsen då vi fokuserar på deras egna upplevelser och erfarenheter. Vi har samlat in vårt empiriska material genom att använda oss utav en kvalitativ forskningsmetod då vi genomförde nio semistrukturerade intervjuer. Resultatet vi har kommit fram till visar att respondenterna från Andersberg och Vallås anser att deras bostadsområde har en stor betydelse för dem eftersom de har bra relationer med varandra i sitt bostadsområde jämfört med det omgivande samhället och därför har de en stor inre interaktion med varandra i sitt bostadsområde. Till skillnad från unga män och kvinnor från Nyhem upplever de inte det på samma sätt, då deras bostadsområde inte har så stor betydelse för dem och deras yttre interaktion med det omgivande samhället är mycket bättre. / In our bachelor essay we have chosen to highlight by interviews with young men and women of immigrant background from three different neighborhoods, Andersberg, Vallås and Nyhem in Halmstad, we wan’t to highlight their experience of their neighborhood and the importance of their residential area and what significance that area has upon their interaction with the surrounding society. In our study we have used the phenomenological method approach since we focus on young people’s experiences. We have collected our empirical material through a qualitative research method since we performed nine semi structured interviews. The result we have reached shows that the respondents from Andersberg and Vallås feel that their residential area plays a big part since they have good relations with each other within the residential area in comparison to the surrounding society. Therefore, they have a large inner interaction with each other within the residential area. The young man and women immigrants from Nyhem have a different experience since their residential area does not play such a big part for them and their interaction with the surrounding society is much better.

<p>Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion.</p><p>Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.</p>

Studien syftar till att undersöka 86 sent anlända ungdomars resultat i form av betyg och taxerad inkomst av tjänst. Studiens kvantitativa deskriptiva del problematiseras genom en pedagogisk kunskapsfilosofisk diskussion. Fler kvinnor än män har valt teoretiska studier medan fler män satsar på yrkesinriktade studier. Kvinnorna studerar i större omfattning vidare inom vuxenutbildningen än männen. Det är fler män än kvinnor som har en taxerad inkomst av tjänst på över 100 000 tusen kronor. Det går inte att dra några långtgående slutsatser när det gäller de sent anlända ungdomarnas resultat i form av betyg och egen försörjning då den viktigaste variabeln tidigare utbildning saknas och heller inte går att få fram. Det finns heller ingen kvantitativ forskning eller statistik som gäller sent anlända ungdomar att jämföra med. Synen på elever med utländsk bakgrund påverkar tolkningen av elevernas resultat. Skolan och arbetsmarknaden är inte fria från social degradering, diskriminering eller segregering och läroplanerna ger uttryck för svensk etnocentrism. Kunskap är relativt oreflekterad i skolans läroplaner och föreskrifter. För att skapa en skola som står i samklang med varje individs behov av kunskap kan kunskapsfilosofiska teorier vara användbara. I studien problematiseras resultaten med hjälp av Aristoteles tredelning av kunskap: episteme, techne och fronesis. Studien tar även upp ett antal stora frågor att reflektera över som kan ge förutsättningar för sent anlända ungdomar att nå framgång i skolan och på arbetsmarknaden. Reflektionerna och diskussionerna bör inkludera olika röster, inte minst underprivilegierade gruppers.

Diss. Stockholm : Univ., 2003.

Syfte med detta arbete är att se vilken sorts kunskap tonåringar från ex Jugoslavien har om hemlandets historia då de växer upp i Sverige och hur deras identitetsskapande påverkas av det. Syftet är också att få en bild av hur historia skrivs i de länder som bildades ur ex Jugoslavien och vilken historiekultur som det skapas. Historiebruket och historiemedvetande som skapas i de undersökta läromedlen har en direkt koppling till makthavarnas ideologi. Ungdomarna som intervjuades är medvetna om sin dubbla identitet. Däremot påverkas de inte av den historiekulturen som existerar i deras hemländer. / What significants does the native country hane for formation of identity during the adolescens.

I denna studie undersöker vi vilka vardagliga upplevelser och erfarenheter invandrarungdomar från två ungdomsverksamheter i förorten har av rasism. Till detta har vi fokuserat på två huvudområden, dels hur vardagsrasismen kommer till uttryck i ungdomarnas liv, och hur man kan förstå deras erfarenheter utifrån begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, och dels hur ungdomarna hanterar deras upplevelser. För att undersöka detta har en kvalitativ forskningsansats använts där sju semistrukturerade intervjuer har gjorts med invandrarungdomar från förorten. Vårt metateoretiska perspektiv har varit socialkonstruktionism, med postkolonialism som huvudsaklig teoretisk utgångspunkt. Vidare har vi specifikt använt oss av de teoretiska begreppen ''den Andre'' och stereotypisering, vilka används för att analysera och förstå materialet. Materialet har i sin tur kodats, tematiserats, kategoriserats, och analyserats utifrån ovannämnda teoretiska perspektiv. I analysen har vi kommit fram till att den rasbiologiska historien tillsammans med koloniala värderingar aktualiseras och än idag präglar invandrarungdomar ifrån förortens vardag på ett påtagligt sätt. Detta kommer främst till uttryck genom en upplevd annorlundahet och ojämlikhet mellan dem som är rasifierade och de som anses som norm i samhället. Det i sin tur gestaltades genom två olika former, dels genom en upplevelse av att bemötas som ''den Andre'', och dels genom att bedömas utifrån stereotypa föreställningar. Dessa former aktualiserades delvis genom raslärans kvarlevor, där slaven och djuren blev tydligt framträdande, och även genom en stereotypisering utifrån attributen skägget, sjalen, och platsen förorten, vilka i sin tur resulterat i att ungdomarna betraktats som bl.a. självmordsbombare, terrorister och gangsters. Vidare visar resultaten att sättet att hantera rasismen på var av varierande slag, men vi fann tre övergripande strategier: att försöka söka sig till och vistas inom trygga områden, att hålla sig borta från rasismen på olika sätt (undvika, bortförhandla, anpassning), samt att göra motstånd via gruppverksamheter. Slutligen problematiseras och diskuteras hur invandrarungdomarnas erfarenheter av rasism direkt eller indirekt kan leda till social utstötning och skapa en förstärkt exkludering, samt det sociala arbetets betydelsefullhet. / In this study, we examine the everyday experiences immigrant youths from two youth activities in the suburb have about racism. To do this, we focused on two main areas, first how everyday racism inherent in young people's lives, and secondly how they deal with their experiences of racism. To be able to examine their experience have we done a qualitative research approach used by semi-structured interviews on seven young immigrants from the suburb. Our meta-theoretical perspective has been social-constructionism, with post-colonialism as the main theoretical basis. According to this we use the concepts ''the Other'' and stereotyping, which are applied to the material. The material has been encoded, thematized, categorized and analyzed on the basis of the above theoretical perspectives. Concluding remarks is that the racial story along with colonial values today characterize and affects the life of the young people living in the suburbs in a tangible way. This is mainly expressed through a perceived differentness and inequality between those who are racialized and those which are considered as the norm in society. That was depicted through two different forms, first through an experience of being categorized as '' the other '' and secondly by judged by stereotypes. These forms was actualized by the remains of the racial-doctrine, where the slave, and the animals were clearly visible, and also by a stereotyping by attributes like the beard, shawl, and the place suburb, which the result show that resulted in that young people is being regarded as eg suicide bombers, terrorists, and gangsters. Moreover, the results also show that the way to deal with racism was varied, but we have been able to categorize them in three main strategies: to try stay in safe areas, to stay away from racism in different ways (avoiding, removing, negotiating, adaptation), and to resist through group activities. Finally, we problemized and discusses how the immigrant youth experiences of racism directly or indirectly leads to social exclusion.