Bakgrund: I Sverige vårdas cirka 3000 patienter inom tvångsvården i enlighet med lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Detta gäller personer med allvarliga psykiatriska tillstånd där vård bedöms som absolut nödvändigt. Tvångsvården skapar etiska dilemman för vårdpersonalen, eftersom vård ska bota och lindra samtidigt som tvånget hotar patientens integritet och autonomi och skapar ett vårdlidande. Med teorier kring lidande som referensram, undersöktes i denna litteraturöversikt psykiatrisk tvångsvård utifrån patienternas perspektiv. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av tvångsvård inom psykiatrisk vård. Metod: Litteraturöversikten är uppbyggd på tio kvalitativa vetenskapliga original artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl Complete och PubMed och analyserades tematiskt enligt Fribergs modell med fyra steg. Resultat: Fyra teman framkom: “Positiv och negativ syn på tvångsvården”, “Upplevelser av trauman och tvångsvård”, “Terapeutiska relationer” och “Upprätthållande av autonomi”. Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visar att patienter har både en positiv och negativ syn på tvångsvården. Viktiga behov som patienter uttryckte var terapeutiska relationer med vårdpersonalen, att hållas informerade samt att bli hörda och sedda som människor och inte som en diagnos. / Background: In Sweden, approximately 3,000 patients are cared for in compulsory care in accordance with the Act on Compulsory Psychiatric Care (LPT) or the Act on Forensic Psychiatric Care (LRV). This applies to people with serious psychiatric conditions where care is deemed absolutely necessary. Coercive care creates ethical dilemmas for the care staff, because care is supposed to cure and relieve at the same time that the coercion threatens the patient's integrity and autonomy and creates suffering in care. Using theories about suffering as a frame of reference, in this literature review compulsory psychiatric care was examined from the patients' perspective.Aim:The aim was to describe patients' experiences of involuntary treatment in psychiatric care. Method: The literature review is based on ten qualitative scientific original articles. The articles were retrieved in the databases Cinahl Complete and PubMed and analysed thematically according to Friberg's four-stage model. Results: Four themes emerged: “Positive and negative view of compulsory care”, “Experiences of trauma and compulsory care”, “Therapeutic relationships” and “Maintenance of autonomy”. Summary: The results of this literature review show that patients have both a positive and a negative view of involuntary care. Important needs that patients expressed were therapeutic relationships with the healthcare staff, to be kept informed and to be heard and seen as people and not as a diagnosis.

No description available.

The aim of this study have been to examine how lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall [LVM] (involuntary treatment for addicts) is constructed in Swedish news press and what discourses are being produced regarding LVM and involuntary treatment. Out of the 195 articles that fit the search criteria, extending a period of ten years, 36 were selected and analyzed, using a critical discourse analysis according to the three-dimensional model proposed by Fairclough. The theoretical perspective derives from the hypothesis of social constructionism. This study shows that LVM is subject to a silent assumption of an economic constraints discourse that´s being produced in news press, regarding the shortage of funds in public sector. In turn, this discourse also exhibits close relationship with the greater addiction discourse, which deems drug- and alcohol abuse as sickness, or disease. Furthermore, a set of minor discourses are identified, that to some degree stems from the economic constraints discourse. The media depiction presents an ongoing medicalization process that in social practice results in a higher death rate among drug abusers. The notion that medicinal treatment of addiction is more cost effective than LVM, nonetheless spurs society in adding evermore medicinal treatment of addicts. / <p>VT, 2016</p>

Notre recherche concerne l’éthique des soins prodigués aux personnes âgées institutionnalisées, spécialement les questions de la capacité à consentir et du traitement involontaire. Notre travail est basé sur la Théorie Fonctionnelle de l'Intégration de l'information de N.H. Anderson (1981). En ce qui concerne l'étude portant sur la capacité à consentir : 98 Hommes de la rue, 21 psychologues, 37 infirmières et 14 médecins ont jugé de la capacité de la personne âgée à faire des choix dans chacun des 50 scénarios proposés, résultants de la combinaison de trois facteurs: "type de Décision", "type de Trouble", et "Soutien social". Pour l'étude portant sur le traitement involontaire : 101 personnes du grand public, 20 psychologues, 20 infirmières et 10 médecins ont jugé de l'acceptabilité du traitement involontaire des 48 scénarios proposés, combinaison de quatre facteurs: "type de Trouble", "Décision du médecin", "Explications données au résident ", "état Cognitif". Les résultats montrent que pour les deux études, le grand public et les professionnels de santé ont intégré les facteurs de la même manière. Pour la première étude, le facteur « type de Trouble » a le plus de poids, suivi par le facteur « Soutien social ». Quatre groupes de répondants se distinguent par les poids qu'ils donnent aux différents facteurs. Concernant l'étude portant sur le traitement involontaire, le facteur le plus influent est « Explications», suivi par « Décision du médecin ». Trois groupes de répondants se distinguent en fonction des patterns de réponse. Les variables individuelles telles que l’âge, le sexe, le niveau d’éducation et l’expérience n’ont pas d’effet. L'évaluation de la capacité à consentir et l’acceptabilité du traitement involontaire sont influencées par les facteurs proposés et il apparaît qu’il existe des positions différentes face à ces questions éthiques. / Our research deals with ethical questions in gerontology, especially the capacity to consent and involuntary treatment. Our research is based on the Integration Information Theory of N.H. Anderson (1981). 98 lay people, 21 psychologists, 37 nurses and 14 physicians judged a nursing home resident’s capacity to consent on 50 scenarios combining 3 factors : “type of Decision”, “type of Problem”, “social Support”. 101 lay people, 20 psychologists, 20 nurses and 10 physicians judged the acceptability of involuntary treatment on 48 scenarios combining 4 factors : “type of Disease”, “physician’s Decision”, “Explanations”, and “Cognitive status”. Results don’t show differences between lay people and health professionals in the way they integrate the factors presented. In the first study, the factor “type of Problem” is the most significant, followed by “social Support”. 4 groups of participants distinguish themselves by the way the weigh the factors. In the second study, the factor “Explanations” is the most significant, followed by “physician’s Decision”. 3 groups of participants distinguish themselves. Individual variables like age, gender, educational level or experience have no effect. Assessment of the capacity to consent and acceptability of involuntary are influenced by the factors presented and it appears that there are different positions among the participants.

Bakgrund: Vård i Sverige ska bedrivas med patientens självbestämmande i fokus. I vissa fall kan patienter inom psykiatrin dock vårdas mot sin vilja. Sjuksköterskor i Sverige ska arbeta för att främja patientens autonomi och delaktighet. Att då använda tvång kan ge upphov till etiska dilemman. Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar arbete med tvångsvård anses viktigt för att öka förståelsen för en svår situation i arbetet, och kan i förlängningen öka vårdens kvalitet.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av att arbeta med tvångsvård i den psykiatriska vården samt beskriva hur utvalda artiklar presenterar sina urvalsgrupper.  Metod: Studien genomfördes som en deskriptiv litteraturstudie. Artiklar söktes i Medline och Cinahl. Totalt valdes 14 artiklar ut och bearbetades till fyra underrubriker och en metodologisk aspekt för att svara på syftet.  Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever mestadels negativa känslor som oro, rädsla och sårbarhet vid arbete med tvångsvård. Användandet av tvång rättfärdigades genom att det beskrevs som en del av sjuksköterskornas jobb. Tvånget beskrevs skada vårdrelationen och gav upphov till etiska konflikter i sjuksköterskorna. Resultatet beskrevs i fyra underrubriker Känslor kring utförandet av tvångsåtgärder, Rättfärdigande av tvångsåtgärder, Tvångets inverkan på vårdrelationen och Etiska konflikter i samband med tvångsåtgärder. Artiklarna varierade i sina beskrivningar av urvalsgrupper, men flertalet beskrev deltagarnas kön, ålder och arbetslivserfarenhet. Majoriteten av artiklarna har 11-50 deltagare.   Slutsats: Föreliggande litteraturstudie har funnit att sjuksköterskor upplever tvångsvård som övervägande negativt. Det har påvisats att utbildningsgraden hos sjuksköterskan har en effekt på utförandet och hanterandet av tvångsmedel. Författarna drar slutsatsen att sjuksköterskor önskar minska på användandet av tvång, och att forskning bör koncentreras på att skapa alternativa behandlingsmetoder. / Background: Health care in Sweden shall be conducted with the patients’ autonomy in center. However, in some cases in the psychiatric care, patients can be treated against their will. A nurse shall work towards increasing patient autonomy and participation. The use of involuntary treatment can due to this cause ethical dilemmas. To describe how nurses cope with using involuntary treatment is important since it can increase the understanding of a complicated situation, and in the long run increase the quality of the health care services. Aim: To describe the experiences of a nurse working with involuntary treatment and to describe how the chosen articles presents their selection groups. Method: The study was conducted as a descriptive literature review. Articles was searched in the databases Medline and Cinahl with a ten-year age limit. A total of fourteen articles was selected and processed into four subcategories and a methodological aspect to answer to the study’s aim. Results: The results show that nurses experience mostly negative feelings like anxiety, fear and vulnerability while working with involuntary treatment. The use of involuntary treatment was justified by the thought that the practice was a part of the nurses’ job and duty. The use of involuntary treatment was describes as damaging on the nurse-patient relationship and caused ethical conflicts. The result was described in four subcategories Feelings about the use of involuntary treatment, Justifying involuntary treatment, Involuntary treatment and the effects on the nurse-patient relationship and Ethical conflicts due to involuntary treatment. The articles varied in their descriptions of their selection groups. Most described the participants gender, age and work experience. Most of the articles had 11-50 participants.    Conclusions: This study has found that nurses experience involuntary treatment as having mostly negative effects. It has been shown that the nurses’ level of education has an effect on both the execution and the handling of involuntary treatment. The writers of this study have come to the conclusion that nurses wish to decrease the use of involuntary treatment, and that research should be focused on finding alternative methods of treatment.

Bakgrund: Inom den psykiatriska heldygnsvården arbetar många grundutbildadesjuksköterskor med omvårdnad som profession. Trygghet, säkerhet och integritetär begrepp som kan hjälpa till att utforma den personcentrerade omvårdnaden somkrävs för ett adekvat tillfrisknande. Trots att dessa ord är välkända inom vårdenrapporterar patienter att det inom den psykiatriska heldygnsvården blir bemötta påett otidsenligt sätt, vilket blir motsägelsefullt och lämnar frågetecken. Därförbehöver patientens egna röst få ta mer plats. Tvångsvården har en betydande roll iakuta situationer när någon exempelvis riskerar att skada sig själv eller intemedverkar till behandling i öppenvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser avtvångsvård. Metod: En litteraturstudie gjordes med innehåll av 10 kvalitativavetenskapliga artiklar som framtagits genom litteratursökningar från databasernaCinahl, PubMed och PsycInfo. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Attvårdas mot sin vilja som resulterade i två underkategorier: När vården togs medacceptans samt negativ syn på vården. Vårdrelationens betydelse blev den andrahuvudkategorin och resulterade i fem underkategorier: En känsla av att tappakontrollen, bemötande, önskan om delaktighet, önskan om information samtönskan om att bli sedd som en människa. Konklusion: Patienterna behövde tidför att skaffa sig insikt i deras egna vårdbehov, men en förståelse för tvångsvårdenväxte till sist fram hos de flesta patienter. Önskan om att få bli mer delaktig i sinegna vård menade patienterna kunde bidra till en mer positiv upplevelse avtvångsvården. Patienter upplevde det problematiskt när de inte fick möjlighet tillen god vårdrelation som främjade goda kontakter. Så fort patienten är i tillståndför en övergång till frivillig vård borde detta ske för att minska den negativaupplevelsen och främja patientens självbestämmande. / Background: Within psychiatric inpatient care many newly graduated nurseswork with nursing as a profession. Safety, security, and integrity are concepts thatcan help shape the person-centered care required for adequate recovery. Despitethe fact that these words are well known in healthcare, patients report that in theround-the-clock psychiatric care they are treated in an old-fashioned way, whichbecomes contradictory and leaves question marks. Therefore, the patients’ ownvoice needs to be given more space. Coercion care has a significant role in acutesituations when, for example, someone is in a risk of harming themselves or doesnot participate in treatment in outpatient care. Aim: To illustrate patients'experiences of involuntary treatment. Method: A literature study was conductedwith the content of 10 qualitative scientific articles produced through literaturesearches from the databases Cinahl, PubMed and PsycInfo. Results: Two maincategories were identified: Being cared for against one's will, which resulted intwo subcategories: When the care was taken with acceptance and a negative viewof the care. The meaning of the relationship within the care became the secondmain category and resulted in five subcategories: A feeling of losing control,treatment in health care, a wish for participation, a wish for information and awish to be seen as a human being. Conclusion: The patients needed time to gaininsight into their own care needs, but an understanding of coercion care eventuallyemerged in most patients. The wish to be more involved in their own care meantthe patients could contribute to a more positive experience of coercion care.Patients found it problematic when they didn’t have the opportunity for a goodrelationship with their caregivers that promoted good contacts. As soon as thepatient is in a condition for a transition to voluntary care this should take place toreduce the negative experience and promote the patients' autonomy.

Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2000. / ENGLISH ABSTRACT: The community of the Western Cape carries the burden of the serious consequences of alcohol addiction. Alcohol abuse is very common and the consequences range from severe to devastating, not just for the individual but also for the family and the community as a whole. If answers are sought within the community, the problem deepens, and it becomes apparent why the problem of alcohol abuse is not being successfully addressed. The addict refuses treatment, the community respects the autonomy of the individual, and the problem drags on. The community also has many misperceptions concerning the causes and perpetuation of the pathological drinking behaviour of the addict, and are thus not equipped with the knowledge necessary to suggest the correct interventions for this physical and psychological illness. There is also concern that a person's autonomy and human rights are so highly regarded in the community that the appropriate treatment necessary for this serious disorder of addiction does not receive the attention it deserves. This paper investigates the causes of alcoholism and the factors which reinforce a person's drinking behaviour. The autonomy of the alcoholic is challenged and examined in depth. The importance currently assigned to autonomy and individual rights is questioned, and balanced against other important moral and ethical principles of our time. Alcohol is a drug which causes physical and psychological addiction. Addiction literally means "under the control" of something. Alcohol use is a socially acceptable habit. The psychotropic (calming) effect of alcohol serves as an effective support in or escape from stress in the life of the individual. There are also "vulnerable" individuals in the community in whom a genetic predisposition increases the chance of the development of alcohol dependence. In spite of the fact that alcohol dependence is an acquired physical condition, nobody intentionally becomes addicted to alcohol. With the knowledge of the power that addiction exercises over the life of the individual, attention is now given to the autonomy of the addict, and his/her capacity for rational decision making. The significance of the decision to request treatment for the individual, his/her family and the community is balanced against competency to take the decision. Argument is developed towards the conclusion that the alcoholic is indeed not autonomous, and does not have the competency to make decisions concerning treatment. If the autonomy of the addict is thus questioned, the way in which the person is then treated by the community becomes a difficult moral dilemma. The community's responsibility of care towards the individual and the wider community are jeopardized. The ethical principles of deontology (rules), utilitarianism (the best result for the greatest number), autonomy versus beneficence, solicitude, virtue, human rights and other principles are discussed in depth. A solution is sought that will eventually be "good" for the addict and the community. The conclusion is reached that it is "good" to intervene in the life of the addict at a certain stage of addiction. Involuntary treatment is suggested as one possible way of attacking the problem of serious alcohol abuse that is threatening to overwhelm the community. Practical suggestions are offered for the renewed application of existing treatment structures and legislation to the benefit of the addict and the community. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Die gemeenskap in die Wes-Kaap gaan gebuk onder die ernstige gevolge wat alkoholverslaafdheid meebring. Alkoholmisbruik is baie algemeen en het ernstige tot vernietigende gevolge, nie net vir die induvidu nie, maar ook vir die gesin en die gemeenskap as geheel. As daar na antwoorde vir hierdie probleem in die gemeenskap gesoek word, verdiep die probleem en kom dit duidelik aan die lig waarom die probleem van alkoholmisbruik nie suksesvol aangespreek kan word nie. Die verslaafde persoon weier behandeling, die gemeenskap respekteer die indivdu sy · outonomiteit en die proble~m sleep voort. Die gemeenskap het ook baie wanopvattings omtrent die oorsake en instandhouding van die verslaafde se patologiese drinkgedrag en is dus nie met die nodige kennis toegerus om die korrekte ingrepe vir hierdie fisiese en psigiese siektetoestand voor te stel nie. Daar is ook kommer dat die gemeenskap 'n persoon se outonomiteit menseregte s6 hoog aanslaan dat 1 die toepaslike hantering van die ernstige verslawing nie tot sy reg kom nie. Hierdie werkstuk ondersoek die oorsake van alkoholisme en die faktore wat die persoon se drinkgedrag versterk. Die alkoholverslaafde se outonomiteit word uitgedaag en in diepte ondersoek. Die gewig wat 'n persoon se outonomiteit en 'regte' in die gemeenskap dra, word bevraagteken en met ander belangrike moreel etiese beginsels van die dag gebalanseer. Alkohol is 'n dwelm wat fisiese en psigiese verslaafdheid veroorsaak. Verslaafdheid beteken letterlik 'onder die beheer' van daardie substans. Alkohol gebruik is sosiaal 'n aanvaarbare gewoonte. Alkohol se psigotrope effek (kalmerend) dien as 'n effektiewe stut of ontvlugting vir stres in die lewe van die individu. Daar is ook 'kwesbare' individue in die gemeenskap waar 'n genetiese predisposisie die persoon meer 'vatbaar maak vir die ontwikkeling van alkohol afhanklikheid. Ten spyte van die feit dat alkohol-afhanklikheid 'n verworwe fisiese toestand is, raak niemand 'moedswillig' aan alkohol verslaaf nie. Met die kennis van die krag wat verslawing op die individua se lewe uitoefen as agtergrond word daar voorts gekyk na die outonomie en die verslaafde se vermoe tot rasionele besluitname. Die gewigtigheid van die besluit tot behandeling vir die individu, sy gesin en die gemeenskap word met kompetensie tot besluitname gebalanseer. Arguemente word gebou wat tot die gevolgtrekking lei dat die alkohol-afhanklike inderdaad nie outonoom is en nie die kapasiteit vir die neem van behandelingsbesluite besit nie. Indien die verslaafde se outonomiteit dan bevraagteken word, word die gemeenskap se verdere hantering van die persoon 'n groot morele dilemma. Die gemeenskap se verantwoordelikheid van sorg teenoor die individu en die groter gemeenskap kom in gedrang. Die etiese beginsels van deontologie (reels), konsekwensialisme (die beste vir die meeste), outonomiteit versus goedwilligheid, sorgsaamheid, deug, menseregte en ander beginsels word in diepte bespreek. Daar word voorgestel dat die gemeenskap se plig tot so~g, in die geval van endstadium alkoholisme, moreel sterker is as bloot die respek vir outonomie. Daar word tot die gevolgtrekking gekom dat dit 'goed' is om op 'n sekere stadium van verslawing in die lewe van 'n persoon in te gryp.· Nie-vrywillige behandeling word voorgestel as bloot een van die aanslae vanuit die gemeenskap om die ernstige probleem van alkoholmisbruik wat besig is om die gemeenskap te oorweldig aan te pak. Praktiese voorstelle word gemaak om huidige behandelingsstrukture en wetgewing opnuut tot voordeel van die verslaafde en die gemeenskap aan te wend.

No description available.

This project examined existing data that measured whether men who completed court-mandated group treatment for domestic violence have lower measures of non-physical violence and dependent/insecure personality traits than their still enrolled counterparts. The data review used two anonymous self-report instruments: The Non-Physical Abuse of Partner Scale (NPAPS) and The Dependency and Insecurity in Romantic Love Scale (DIRLS).

Bakgrund: Lagen om psykiatrisk tvångsvård är en kompletterande föreskrift till hälso- och sjukvårdslagen samt patientlagen, och utgör ett undantag från autonomiprincipen. Riktlinjer och forskning beskriver att vården ska bygga på tillit och relationer där patienten ska vara delaktig så mycket som möjligt för att främja återhämtning. Sjuksköterskor beskriver ett etiskt konfliktproblem i det dubbla uppdraget att ge säker vård som ser till patientens rättigheter och autonomi, samtidigt som tvång innebär att utöva kontroll och motverkar terapeutiska relationer byggda på tillit. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård. Metod: Litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa studier från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: I resultatet framkom tre teman: 1) Att förstå – vikten av information. 2) Att bli sedd och hörd – som människa, inte sjukdom. 3) Delaktighet – för att bevara autonomi. Att inte få information, inte bli sedd och hörd samt inte vara delaktig medförde en känsla av maktlöshet bland patienterna. Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturöversikt visade att de flesta av patienterna hade övervägande negativa upplevelser av tvångsvård även om den många gånger sågs som nödvändig. Det framkom att patienterna inte fått tillräcklig information för att få en förståelse för sin situation och de saknade möjlighet att få bli delaktiga i sin vård. Patienterna uttryckte också att de inte blev sedda och hörda av personalen. Information och bra relationer med personalen skapade en känsla av delaktighet hos patienterna och tvångsvården upplevdes då som bidragande till återhämtning. / Background: The Act on Involuntary Psychiatric Care is a supplementary regulation to the Health and Medical Care Act and the Patient Act, and constitutes an exception to the principle of autonomy. Guidelines and research describe that care should be based on trust and relationships where the patient should be involved as much as possible to promote recovery. Nurses describe an ethical conflict problem in the dual mission of providing safe care that promotes the patient’s rights and autonomy, while coercion means exercising control and counteracts therapeutic relationships built on trust. Aim: To luminate patients experiences of psychiatric involuntary treatment. Method: Literature review based on ten qualitative studies from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: Three themes emerged in the results: 1) Understanding – the importance of information. 2) To be seen and heard – as a human being, not illness. 3) Participation – to preserve autonomy. Not receiving information, not being seen and heard and not being involved led to a feeling of powerlessness among the patients. Summary: The results of this literature review showed that most of the patients had predominantly negative experiences of involuntary treatment, even though it was often seen as necessary. It emerged that the patients did not receive sufficient information to gain an understanding of their situation and they lacked opportunities to participate in their care. The patients also expressed that they were not seen and heard by the staff. Information and good relationships with the staff created a feeling of participation among the patients, and involuntary treatment was then experienced as contributing to recovery.