Detta är en studie med syfte att undersöka hur sex stycken yrkesverksamma gymnasielärare på två olika gymnasieskolor i Jönköpings kommun ser på religionsundervisning. Syftet är att se hur dessa lärare jobbar utifrån ämnets syfte kring förståelse och tolerans då i kontrast till främlingsfientlighet och religionsfobi. Undersökningen genomfördes genom att varje lärare fick ett antal frågor och deras svar har sedan sammanställts och tolkats. Resultatet visar att de sex lärarna var väldigt eniga om att religionsämnet är viktigt för att balansera de olika media bilderna eller andra informationsspridare som finns ute på internet. Religionsämnets syfte i att arbeta med förståelse var något som lärarna såg som centralt i sin uppgift däremot arbetade de på skiftande sätt några av dem arbetade med varje religion för sig för att få ett djup där medans flertalet lärare arbetade tematiskt med flera religioner för att kunna belysa likheter och skillnader.

Rapporten undersöker olika forskares definitioner av islamofobi och dess bakomliggande faktorer. Metoden som rapporten kommer utgår från är diskursanalys. Rapporten undersöker sju källmaterial där olika forskare diskuterar islamofobins betydelse och vilka bakomliggande faktorer som bidrar till islamofobi.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på om det finns islamofobi bland eleverna. Genom en enkätstudie på 103 elever i en mellanstor högstadieskola i södra Sverige har jag tagit reda på vad eleverna tycker och hur de ställer sig till religionen islam och om deras inställning till islam kan klassificeras som islamofobi. Vidare undersöker jag vad de anser att religionskunskapsundervisningen har bidragit med. Genom att använda mig av teorier som orientalismen och didsktiska teorier har jag försökt att besvara på frågorna om varför islamofobi uppstår och förslag på hur en lärare kan arbeta i klassrummet för att motverka islamofobiska uttryck och föreställningar. Resultatet som framkom genom enkätstudien var att majoriteten av eleverna hade en positiv inställning till islam. I påståendena som berörde islam som en främlingsfientlig religion valde majoriteten av eleverna att besvara med att de inte anser att islam är ett hot eller att islam förespråkar terrorism. Majoriteten av eleverna valde att besvara frågeställningarna i en positiv riktning vilket innebär att de inte visade att de hade islamofobiska föreställningar och resultatet visade att mestadels av deras föreställningar, förutom frågan om bland annat kvinnoförtryck, tyder på att de inte har några föreställningar om religionen islam.

Denna studie har fokuserat på att undersöka orsakerna kring antisemitismen och islamofobin i Sverige. Antisemitism innebär en främlingsfientlighet gentemot judar och islamofobi innebär en främlingsfientlighet mot muslimer. Antisemitismen har varit en del av samhället sedan antiken och lika så islamofobin. Däremot var det först vid terroristattacken mot World Trade Center som islamofobin blev ett använt begrepp i samhället. Terroristattacken mot World Trade Center resulterade i att islamofobin ökade markant i samhället. Denna fobi är främst riktad mot personer som följer islam men även personer som har ett yttre personlighetsdrag som kan klassas som muslim, blir utsatt för detta. Vilket leder till funderingar kring hur ser en människa som följer islam ut? Fokuset har även varit på grundskolans värdegrundsarbete, där det har lyfts att värdegrundsarbetet och kunskapsarbetet är ett och samma uppdrag och bör därmed inte tolkas som två separata. Orsakerna till främlingsfientlighet är många. En av faktorerna är individens socioekonomiska bakgrund, där personer som är drabbad av arbetslöshet eller endast har en grundskoleutbildning är i större sannolikhet att utveckla främlingsfientliga värderingar. Andra faktorer spelar också in som lokala och regionala, hur individen har vuxit upp, känslan av tillhörighet och beroende på kön. Flickor har i större utsträckning positiva attityder mot både islam och judendom jämfört med jämnåriga pojkar. Vid interreligiösa grupper tenderar judar att minska sina förutfattade meningar angående islam, medan muslimer tenderar att öka sina förutfattade meningar angående judendom. Anledningen till detta är troligtvis kopplat till historiska faktorer, där konflikten mellan Israel och Palestina har den avgörande rollen. Trots detta menar Skolverket (2019) att främlingsfientlighet och intolerans ska aktivt motarbetas genom öppna diskussioner, aktiva insatser och en ökad kunskap kring andra människors kulturer. / <p>Godkänt datum 2021-06-10</p>

De flesta media- och kommunikationsforskarna är överens om att nyheter, media och även reklam hjälper till att sprida agendor och stereotyper. Det är nästintill omöjligt att idag öppna en dagstidning, besöka sociala medier eller titta på vissa genrer inom film och tv utan att se eller höra ordet ”terrorist”; ofta i relation till skäggbeklädda män från Mellanöstern. Jag har uppmärksammat mönstret inom vilket personer som begår våldshandlingar kategoriseras baserat på etnicitet; vita personer är psykiskt sjuka, medan personer som härstammar från Mellanöstern är terrorister. Den islamofobiska retoriken är uppenbar i en stor del av alla nyhetsartiklar jag har läst. Var börjar stereotypen och var slutar den? I denna uppsats har jag analyserat om och hur kommersiella nyhets- och underhållningsmedier förstärker den stereotypa bilden av vad en terrorist är genom att granska två filmer – The East och Zero Dark Thirty – vilka båda illustrerar ämnet där den ena är en independent och den andra en mainstream produktion. I min analys har jag använt mig av en modifierad semiotisk analysmodell samt Jungs arketyplära där fokus ligger på karaktärsarketyper, i syfte att fastställa om eller hur filmerna utmanar eller förstärker den stereotypa föreställningen av terrorister. Den modifierade semiotiska modellen fördjupar analysen genom att tillföra fler sätt att analysera filmerna utöver endast vad som sägs och görs; den ger även möjlighet att analysera subtext, bildspråk, symbolism samt både visuella och verbala metaforer. Arketyperna av protagonister och antagonister bidrar även till att illustrera hur pass generaliserande en karaktär är skriven. Det jag fann var både upprörande och informativt i förhållande till min forskning; The East bidrar med en mycket homogen representation, medan dito representation i Zero Dark Thirty är mycket heterogen. Det är tydligt att vidare forskning inom detta område behöver utföras i syfte att granska ämnet på ett djupare plan. / Most media- and communication experts agree on the fact that news, media and even commercials help to spread agendas and stereotypes. Today I cannot open a newspaper, go onto social media or watch certain genres of film and television without seeing or hearing the word ”terrorist”; often in relation to bearded men from the Middle East. I have seen the pattern where people who commit acts of violence are pigeon-holed depending on their ethnicity; whites are mentally ill and people of Middle Eastern are descent terrorists. The islamophobic rhetoric is real in so many news articles I have read. Where does the stereotype begin and where does it end? In this essay I wanted to analyze if and how mainstream news- and entertainment media reinforce the stereotypical image of what a terrorist is by dissecting two films – The East and Zero Dark Thirty – which both breach the subject, whereas one is an independent and the other a mainstream film. Through a modified semiotic analytical model and film related Jungian archetypes, I conducted an analysis to see how and if the movies challenge or strengthen the stereotypical view of terrorists. The modified semiotic model enables the analysis by opening up more ways to analyze the films than merely to what is said and done; but also the subtext, imagery, symbolism and both visual and verbal metaphors. The archetypes of protagonists and antagonists are also helpful in being able to see how pigeon-holed a character is written. What I found was both disturbing and informative in relation to my study; where The East is a very homogeneous in its representation whereas Zero Dark Thirty is extremely heterogeneous. It is clear that more research in the field needs to be conducted so that it can be reviewed properly.

Till följd av att en muslimsk kvinna misshandlades i en förort till Stockholm på grund av att hon bar slöja, genomfördes den politiska manifestationen Hijabuppropet. Denna manifestation resulterade i att kvinnor uppmanades att beslöja sig i syfte att visa solidaritet för den misshandlade kvinnan, och muslimska kvinnor som en marginaliserad samhällsgrupp. Agerandet möttes med en stark kritik från bland annat den svenska kvinnorörelsen som menade att slöjan är anti-feministisk och representerar ett kvinnoförtryck som inte borde normaliseras i det svenska samhället. Detta fick gensavar från muslimska feminister som menade att deras erfarenheter blev exkluderade i debatten kring kvinnlig jämställdhet. Syftet för denna studie är att utifrån den teoretiska referensramen black feminism och postkolonial feminism problematisera denna påstådda exkludering, och att anlysera hur dessa kvinnor motiverar en lyckad kombination av att vara muslim och feminist i ett västerländskt samhälle. Med totalt 13 debattartiklar, krönikor och intervjuartiklar med muslimska kvinnliga feminister och andra icke-muslimska feministiska aktörer, har en kritisk diskursanalys genomförts. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella analysverktyg har diskursiva praktiker tolkats och kopplats till skapandet av sociala praktiker. Studien förhåller sig till vetenskapstraditionen kritisk realism då fokus ligger på att finna bakomliggande mekanismer som har förklaringsvärde till de sociala fenomen som undersöks. Analysen visar ett resultat där jämställdhetsdiskursen tolkas definieras av en hierarkisk social dominans, där den svenska kvinnorörelsen reproducerar en normativ feminism designad efter den vita medelklasskvinnans behov. Bedömningen görs att det existerar en exkludering av marginaliserade grupper inom kvinnorörelsen där minoriteten antas behöva anamma majoritetsgruppens värderingar vad gäller attityder till kvinnliga rättigheter och definition av frihet. Det existerar med andra ord en invärtes maktkamp inom den svenska feministiska rörelsen där idén om en universell feminism där samhällets samtliga kvinnor strävar efter unisona mål är problematisk.

Denna studie undersöker muslimska skolungdomars utsatthet i relation till deras synliga religiösa markörer. Syftet med studien är att undersöka om muslimska skolungdomar är mer utsatta än andra och vilka mekanismer som ligger till grund för detta. Förväntningarna är att muslimer är mer utsatta än andra elever och att ju mer synlig deras religiösa identitet är desto mer utsatt är de. Detta undersöks genom att klassificera de muslimska religiösa markörerna klädsel, mat, bön och moskébesök. Studien bygger på en omfattande enkätundersökning om intoleranta attityder och upplevd utsatthet bland skolungdomar i Sverige. Genom en statistisk metod har det varit möjligt att undersöka vilka religiösa aspekter som har betydelse för muslimska skolungdomars utsatthet. Resultatet visar att muslimer är mer utsatta än andra och att kläder och bön är de religiösa markörer som är av betydelse. Mest utsatta är de muslimska tjejer som klär sig enligt religionen, eftersom deras kläder är den tydligaste markören för den sociala identiteten. Unga muslimer blir inte utsatta på grund av en underliggande fientlighet mot islam som religion, utan utsattheten beror på deras synliga religiösa identitet, vilken skiljer dem åt från mängden. Detta grundar sig i majoritetens svårigheter att de utifrån sin egen grupptillhörighet har svårt att identifiera sig med muslimer som minoritetsgrupp.

Detta är en kvalitativ studie om islamofobi och hur skolan arbetar förebyggande för att motverka diskriminering och att islamofobiska yttringar och attityder förekommer inom skolmiljön. Detta utifrån Skolverkets riktlinjer och styrdokument. Tre verksamma utbildare varav två är aktiva religionslärare på gymnasiet samt en samordnare och utbildare i likabehandling har intervjuats utifrån semistrukturerade intervjuer. Detta har gjorts för att klargöra vad respondenterna uppfattar som bidragande faktorer för elevernas uppfattning av islam och muslimska kulturer. Intervjuerna har tolkats utifrån diskursteorins grundläggande principer där studien avsett att klargöra hur de tillfrågande lärarna arbetar för att nyansera bilden av islam och muslimer. Studiens resultat visar att de avgörande faktorerna för hur elever uppfattar religionen islam och dess utövare utgörs av medias porträttering av islam och muslimer, elevens sociala sammanhang i vilket hen befinner sig i samt bristerna i elevernas förhållningssätt till källkritik. Studiens resultat visar även att respondenterna arbetar aktivt för att nyansera bilden av islam och muslimer samt att dessa förhåller sig mycket väl till de riktlinjer och styrdokument som Skolverket ger.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna. Öppna attityder diskuterar islam utifrån samma förutsättningar som andra fenomen, medan stängda är fördomsfulla, negativa och stereotypa. Den vetenskapliga förankringen behandlar forskning rörande det mångkulturella samhället, orientalism och postkolonialism, islamofobi, stereotyper och även forskning om läroböcker, dess betydelse och deras framställning av islam och muslimer. Denna forskning påvisar att det i det svenska samhället finns en överdriven rädsla för islam och muslimer. Detta kallas för islamofobi. Grunden till denna rädsla förklaras i den orientalistiska diskursen. Huvudtesen är att kolonialmakter under historien skapat ett vi- och dem- perspektiv, där de andra är västvärldens antagonister. Det är genom att beskriva folk från orienten som barbariska, primitiva och underlägsna, som folket i väst kan förklara sig själva som intelligenta, civiliserade och överlägsna. Den stereotyp som existerar gällande islam och muslimer presenteras i massmedia och läroböcker. Bilden är oftast negativ även om den under senare tid blivit mer positiv än tidigare. Genom analysen av de två läroböckerna kan denna utveckling bekräftas då den äldre av de två böcker var den som bar på islamofobiska tendenser. Den tes som var utgångspunkten i detta arbete var mer svårbesvarad än vad jag trott. Eftersom endast en lärobok bar på stängda attityder kan ingen slutsats dras annat än att läroböcker kan bära på islamofobiska tendenser. Men med tanke på att den yngre läroboken endast bar på öppna attityder står tesen obekräftad. Det som dock måste lyftas fram är att även om det endast är ett fåtal böcker som idag bär på stängda attityder så är det illa nog. Dessa böcker kan av elever ses som bärare av kunskap vilket kan generera i negativa attityder gentemot islam och muslimer. Skolan är en arena där sådana attityder skall och kan motarbetas.</p>

<p>This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia.</p> / <p>Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.</p>