Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna. Öppna attityder diskuterar islam utifrån samma förutsättningar som andra fenomen, medan stängda är fördomsfulla, negativa och stereotypa. Den vetenskapliga förankringen behandlar forskning rörande det mångkulturella samhället, orientalism och postkolonialism, islamofobi, stereotyper och även forskning om läroböcker, dess betydelse och deras framställning av islam och muslimer. Denna forskning påvisar att det i det svenska samhället finns en överdriven rädsla för islam och muslimer. Detta kallas för islamofobi. Grunden till denna rädsla förklaras i den orientalistiska diskursen. Huvudtesen är att kolonialmakter under historien skapat ett vi- och dem- perspektiv, där de andra är västvärldens antagonister. Det är genom att beskriva folk från orienten som barbariska, primitiva och underlägsna, som folket i väst kan förklara sig själva som intelligenta, civiliserade och överlägsna. Den stereotyp som existerar gällande islam och muslimer presenteras i massmedia och läroböcker. Bilden är oftast negativ även om den under senare tid blivit mer positiv än tidigare. Genom analysen av de två läroböckerna kan denna utveckling bekräftas då den äldre av de två böcker var den som bar på islamofobiska tendenser. Den tes som var utgångspunkten i detta arbete var mer svårbesvarad än vad jag trott. Eftersom endast en lärobok bar på stängda attityder kan ingen slutsats dras annat än att läroböcker kan bära på islamofobiska tendenser. Men med tanke på att den yngre läroboken endast bar på öppna attityder står tesen obekräftad. Det som dock måste lyftas fram är att även om det endast är ett fåtal böcker som idag bär på stängda attityder så är det illa nog. Dessa böcker kan av elever ses som bärare av kunskap vilket kan generera i negativa attityder gentemot islam och muslimer. Skolan är en arena där sådana attityder skall och kan motarbetas.

This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree. So it cannot be ruled out that the education, if guided by a textbook, can be a cause of a homogeneous and exotic view of Muslims, which ultimately can lead to islamophobia. / Den här uppsatsen undersöker tre läroböcker i religionskunskap för A-kursen i gymnasieskolan. Syftet är att se om böckerna presenterar en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och islam, och därmed även vara en möjlig orsak till bildandet av islamofobiska föreställningar hos eleverna. Undersökningar har visat att islamofobin är påtaglig i Sverige, därför kan det vara av intresse att undersöka om skolan spelar någon roll i spridandet eller bildandet av islamofobiska åsikter. Slutsatsen som nås är att detta inte kan uteslutas som möjlighet. Det finns än idag läroböcker som i viss mån presenterar muslimer som en exotisk homogen grupp. Det kan alltså inte uteslutas att religionsundervisningen, om den styrs av en lärobok, kan ge upphov till en homogeniserad och exotisk bild av muslimer och som i förlängningen kan orsaka islamofobi.

Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse synen på Öst och Väst har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Med hjälp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frågor: Vad informanterna anser att väst representera: vad de anser att Öst representerar: hur de värderar islam samt hanterar islamofobiska värderingar på sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn på Öst och islam samt en positiv syn på Väst. Det visar också att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfällig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn på islam ändå anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska värderingar på arbetsplatsen. Jag tar även upp hur man kan implementera denna studie i verkligheten: detta går kort ut på vikten av att arbeta för en ökad mångfald på svenska arbetsplatser och att öka svenska chefers kunskaper om islam genom utbildning.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna. Lärare måste därför vara medveten om detta för att motverka etnocentrism och islamofobi i klassrummet.

Västerländska icke-muslimer har sedan 2000-talets början fått en allt mer negativ attityd gentemot islam och muslimer. På grund av faktorer som medias negativa förmedling av religionen genom upprepade associationer med terrorism har en förvanskad bild av islam som en politisk ideologi snarare än en religion och muslimer som ett enhetligt folkslag spritt sig hos Europas icke-muslimer. Muslimer kategoriseras som en massa där alla enskilda individer ska passa i samma lilla kostym, oavsett om den i verkligheten är för lång eller kort. Även i Sverige märks den allt mer påtagliga och inte sällan accepterade islamofobin, inte bara genom nyhetsmedias negativa förmedling av religionen och dess utövare utan även genom att islamfientliga partier som Sverigedemokraterna vinner allt större gehör hos så väl skolungdomar som hos den röstberättigade befolkningen. Den här uppsatsen har som syfte att ta reda på hur två lokala muslimska församlingar arbetar med att förmedla en mer positiv bild av islam och muslimer till samhället. Det visade sig att de två intervjuade imamerna båda ansåg att det bästa sättet att förmedla en positiv bild av islam på är att vara en så god muslim som möjligt. Genom att med sin blotta närvaro kunna bevisa att den negativa bilden är felaktig menar de att den icke-muslimska befolkningen kommer att uppleva sann kunskap om islam och muslimerna och då få en förändrad attityd till dem. Syftet var också att ta reda på hur arbetet med ungas tankar kring islam ser ut, och det visade sig att det arbetet ser ungefär likadant ut oavsett vilket åldersspann som är målgrupp. Återigen är det genom att sprida sann kunskap om islam och därmed öka förståelsen för muslimer och islamisk kultur.

No description available.

Denna uppsats är en analys av Narnias berättelse och dess underliggande budskap. I dennaundersökning har det undersökts hur Bibeln och kristen tro framkommer i Narnias berättelse.Detta arbete handlar också om den kritik Lewis fått för hur han framställer landet Carlormen,islam, kvinnor och hur den kritiken kan bemötas. Denna undersökning är en litteraturstudieoch för att få svar på frågeställningarna har en hermeneutisk metod använts. Genom attstudera och tolka Narnias berättelser och texter så kan vi se att kristen tro framkommer tydligtom vi är inställda på att leta efter dessa kopplingar. Slutsatsen är att det finns många argumentsom grund för den kritik som Lewis har fått för att skriva både islamofobiskt ochkvinnoförnedrande, men att det samtidigt också finns mycket som talar emot dessa argument.

Early in the bachelor’s degree program in Geography, the students learn that maps should be seen as a subjective visualization of the world, rather than the actual world itself. Although this is essential forfurther analysis, especially in Geography, cartographers often commit the crime of not arguing for their choice of what is being showed; what colours are being used; what objects represents reality and why they have characterized and regionalized the areas as they have. In the studies of Regional Geography one could expect that there are discussions about this issue, since the aim of the disciplineis to split the world into smaller regions. This is especially important when it comes to studies of Africa, since it historically has been a continent that has endured regionalizations with great consequences for the understanding of its geography, from the age of colonialism to today. Therefore, this thesis examined the regionalization of Africa in textbooks used in Regional Geography, to study how Africa is regionalized today and what the motives are for these regions. The result showed that regionalizations of Africa are often made by ill-based assumptions of the continent’s geography, much like those from the colonial period. But today there is a growing focuson world religion and especially Islam, in the cartographers’ search for regions and their characteristics. Although the proportion of Christians or Muslims in different regions are true, these features often make a weak base for further geographical analysis. This is particularly troublesome when none of the books have discussions of the map as the author’s subjective view of the world. Thus, these textbooks could be used as a tool for political opinion, which should be taken into accountin the education of new geographers.

En kvalitativintervjuforskning har utfört där tolv muslimska kvinnors utsatthet för kränkande behandling och diskriminering står i fokus. Dessa muslimska kvinnor, från Västergötland och Småland i åldrarna 20-50 år, har intervjuats med syfte att få insyn i om och i så fall hur de upplever islamofobi i sin vardag. Frågorna som ställts lyfter fram hur de uppfattar sin utsatthet för kränkande behandling och diskriminering utifrån att de identifierar sig som muslimer som bär slöja. Alla kvinnor bär idag slöja och frågor kring när slöjan blev en del av deras klädsel har ställts samt varför de valt att bära den. Frågorna kring slöjan har ställts i syfte att lyfta fram skillnader i allmänhetens bemötande av kvinnorna före de bar slöja samt efter att slöjan blev en del av deras vardagliga klädsel. Vid intervjuerna har grundfrågorna varit dem samma, men följdfrågorna har varierat vid de olika intervjuerna beroende på vilka svar kvinnorna givit kring deras erfarenheter och upplevelser. Det som framkommit under intervjuerna är att samtliga kvinnor har utsatts för kränkande behandling och merparten av kvinnorna utsätts dagligen, men diskriminering är inte ett lika vanligt förekommande fenomen, endast två av informanterna har blivit utsatta för diskriminering p.ga. det faktum att de bär slöja. De kränkningar som förekommer handlar framförallt om, etniska svenskar i olika åldrar, som kallar kvinnorna terrorist, IS älskare, att de talar om att kvinnorna borde åka hem igen eller att det vore bra om Sverige Demokraterna vinner.

Syftet med denna strukturerade litteraturstudie är att beskriva och analysera tidigare forskning om främlingsfientlighet och rasism. Vi väljer att studera forskning om detta eftersom skolan har i uppdrag att motverka all form av främlingsfientlighet och rasism. Undervisningen i SO-ämnet syftar till att utbilda demokratiska medborgare med förståelse för de mänskliga rättigheterna. Studien syftar därför till att bidra med ökad kunskap för yrkesverksamma och framtida lärare genom att besvara frågeställningarna: Hur kan främlingsfientlighet och rasism yttra sig? Varför uppstår främlingsfientlighet och rasism? Hur kan främlingsfientlighet och rasism förebyggas och vem har ansvaret för detta? På grund av begränsad tillgång av forskning om hur undervisning på området genomförs i grundskolan har vi valt att studera forskning i en mer generell kontext. Vi har därför valt att bädda in vårt valda ämne i en ämnesdidaktisk kappa där vi lyfter hur rasism och främlingsfientlighet skulle kunna knytas till en skolkontext och inte minst till undervisningen i SO F-3. Urvalet av de vetenskapliga artiklar som har bearbetats riktar sig mot både en nationell och internationell publik med fokus på främlingsfientlighet och rasism i Sverige. Resultatet har visat att främlingsfientlighet och rasism enligt tidigare forskning kan uttryckas i form fysiskt våld, verbala hot, utfrysning och diskriminering. De orsaker till att detta uppstår som forskningen lyfter är terrordåd, mediers påverkan, högerradikala partier och sociala faktorer. I den forskning vi analyserat tilldelas implicit ett antal aktörer som ansvariga för att rasism och främlingsfientlighet förebyggs och motverkas. Dessa aktörer är medier, partier, vårdnadshavare, skola och staten.