Detta är en kunskapsöversikt där syftet är att ta reda på hur man som lärare kan förebygga extrema åsikter i klassrummet och vilka strategier man kan använda. Frågorna vi valt att analysera forskningen i relation till är följande: På vilket sätt kan man identifiera islamofobi i klassrummet? Vilka strategier använder lärare för att förebygga extrema åsikter i klassrummet? Empirin utgörs främst av vetenskapliga artiklar som har blivit framtagna med hjälp av databaserna ERIC via EBSCO samt SwePub via Libris. Arbetet börjar med en bakgrundsöversikt av hur islamofobi utvecklats med tiden, för att sedan presentera hur situationen om hur extrema åsikter ser ut idag och hur vi kan skapa förståelse som lärare för extrema åsikter i klassrummet. Tillsammans med de sammanställda vetenskapliga artiklarna har vi kunnat besvara våra frågeställningar. Islamofobi kan identifieras i klassrummen på flera olika sätt som presenteras detaljerat under arbetet, samt att det finns diverse strategier för lärare och pedagoger att gå till väga för att förebygga dessa åsikter. Det är viktigt att komma ihåg är att vi har våra grundlagar som skyddar oss från att bli kränkt, men som även ger oss möjlighet att få uttrycka oss. Arbetet jämför även Sverige med hur det kan se ut i USA:s skolor med främlingsfientlighet och islamofobi och hur det bemöts där. Det vi slutligen kom fram till är att man som lärare har ett stort samhällsansvar i ett mångkulturellt Sverige och att det är relevant att sätta ramar för vad som är ansenligt att uttrycka i ens klassrum.

The purpose of this thesis is to analyze and discuss negative stereotypes of Muslims and supposed Muslims in fictive images and theorize what impact such images have on Muslims’ concept of the self. The purpose is also to discuss what consequences this can have for the multi-cultural classroom. To fulfill this purpose, five questions were created. The first one was to examine what ethnicities and nationalities appeared amongst the perpetrators in two Swedish series of criminal fiction and if some appeared more frequently than others. The second question was to see how Muslim perpetrators was portrayed and the third question was to examine how other Muslim characters was portrayed. The fourth question was to see if there were any differences in the portrayal of Muslim characters over time. The answers of the initiating four question acted as the ground for the fifth and final question: How can the conceptualization of the self be affected by the images of Muslims and what didactical relevance might it have for the multi-cultural classroom? The studied material consisted of 85 movies from two Swedish criminal series, Wallander and Beck, which were produced during the 1990s, 2000s and 2010s.The reached conclusion is that the tendency for the filmmakers to portray Muslims as perpetrators is strengthened after 2001 and that Muslim characters often is portrayed as refugees, Islamic fundamentalists, criminals, and oppressed women. The study also shows that the film producers seem to be aware of the established negative stereotypes of Muslims and chooses to use them maybe to mislead the audience in order to amaze the viewer when the true perpetrators are revealed and/or to question the fairness of the stereotypes. The empirical material indicated that Muslim student’s self-image is affected by the conflict between the perceived reality and the negative image that prevails in Swedish society and the Muslim students experience a vulnerability in Swedish multicultural classrooms.

Denna studie har som syfte att beskriva hur Expressen och Dagens Nyheter rapporterat om hatbrott under år 2010, 2015 och 2020. I en andra delfråga undersöks i synnerhet den nyhetsjournalistiska rapporteringen om islamofobiska hatbrott under dessa år. Med hjälp av ett mångperspektivistiskt ramverk har journalistisk teoribildning om dagordning, gestaltning och medielogik behandlats genom kritiskt diskursanalytiska ramar med grund i Norman Faircloughs (1995) teoribildning. I ett tvärvetenskapligt grepp där kriminologiska och journalistiska forskningsfält möts operationaliseras studien utifrån en deduktiv ansats. Resultatet av denna kvantitativa innehållsanalys presenteras sedan i korstabeller. Resultatet visar att det skett en förändring i diskursordningen under de år som undersökts. Homofobiska hatbrott har länge dominerat den nyhetsjournalistiska arenan men vi ser nu att rasistiska och främlingsfientliga hatbrott dominerar det journalistiska innehållet alltmer under år 2020. En förändring har även skett när det kommer till brottets art. Tidigare har våldsbrott dominerat dagordningen men under år 2020 har Expressen och Dagens Nyheter skrivit markant mer om hets mot folkgrupp, uttalanden och skildringar. När det däremot kommer till islamofobiska hatbrott ser vi inga större förändringar under den period som omfattas i studien och de diskurser som tidigare forskning visar präglar nyhetsrapporteringen om islamofobi tycks reproduceras. Det är, oaktat detta, svårt att uttala sig om generella mönster då det sällan rapporteras om hatbrott gentemot muslimer. Vår slutsats är att nyhetsrapporteringen i Expressen och Dagens Nyheter är kontextuellt bunden till ämnen som dominerar dagordningen i övrigt där medielogik, gestaltning och inramning samverkar och reproducerar diskurser med vilka vi tolkar och förstår verkligheten. Expressen och Dagens Nyheters rapportering om hatbrott är inte heller inkluderande eller representativt i förhållande till antalet anmälda hatbrott i Sverige. Strukturella fördomar och normer tar sig uttryck i inte bara vad som beskrivs, utan hur det beskrivs.

Detta arbete är en kunskapsöversikt som har sin utgångspunkt i skolans arbete med främlingsfientlighet. Kunskapen som har sammanställts kan användas på alla skolnivåer. Detta arbete har som syfte att undersöka hur lärare i skolan kan synliggöra främlingsfientliga uttryck men även undersöka vad forskning säger om hur man som lärare kan arbeta med och motverka främlingsfientlighet med hjälp av religionsämnets didaktik. Arbetet har främst i fokus att undersöka hur afrofobi, antisemitism, antiromanism och islamofobi synliggörs i skolan. Frågeställningarna är “hur kan lärare synliggöra främlingsfientliga uttryck?” och “hur kan lärare i religionskunskapsämnet arbeta med främlingsfientlighet ur ett religionsdidaktiskt perspektiv?” För att besvara frågeställningen har vi som metod valt att använda oss av Libsearch, EBCO, SWEPUB och tidigare kursmaterial. Under sökningsprocessen drogs slutsatsen att forskningsmaterial kring afrofobi, antiromanism var väldigt begränsad och nästan obefintlig. Även forskning kring främlingsfientlighet i typ av islamofobi och antisemitism är begränsad i Sverige. Vilket resulterade i att arbetet har sin utgångspunkt i en del internationella källor. Däremot kan dessa källor appliceras i den svenska skolan, då det handlar om ett arbete mot främlingsfientlighet, dock har vi även tagit utgångspunkt i vad som står på Skolverket när det kommer till religionskunskap. Kunskapsöversikten resulterade i att man först måste definiera de olika diskrimineringar och göra det tydligt vem som är främlingsfientlig och uttrycker sig främlingsfientligt. Arbetet mot främlingsfientlighet är ett långsiktigt mål och handlar om ständig hantering av värdegrund från skolans sida, samt aktiviteter som stärker gemenskapen.

Islamophobia is a phenomenon that has developed very dramatically since the beginning of the 21st century due to several different factors. This has given rise to negative consequences for many individuals around the world who identify with the religion of Islam (Muslims). It has led several researchers to study Islamophobia from different perspectives based on their scientific disciplines, which has resulted in various definitions, theories, results, and solutions. The purpose of this study has been to analyze existing research over time that defines the term Islamophobia as a phobia, in order to understand the definition and development of the concept. Additionally, the study aims to critically examine the concept and the included definition factors. Through a qualitative literature review, eight psychological research papers were examined to answer the purpose of this study. All of the scientific studies that were examined based their definition on Islamophobia being a phobia (fear) towards Muslims. The difference between the definitions lies in what people are afraid of at the core and how this fear spills over onto Muslims. Upon critical examination, it has been found in this study that the term "phobia" is not a suitable term for defining discrimination towards Muslims, because a phobia is often defined as an unfounded and exaggerated fear. Moreover, the psychological research studies examined in this study contradict this definition, as they consider the fear to be strong. Based on the critical examination of scientific works in this study, it is suggested that a new term should be used to define all psychological feelings that have an essence in this research field.

Kunskapens makt är stor, men när den används fel blir den förödande. Rådande diskurser producerar kunskap om muslimer där muslimska män framställs som våldsbenägna och där muslimska kvinnor ofta blir en symbol för förtryck. Dessa stereotypa bilder bidrar sedan till att muslimer blir utsatta för intolerans, kränkningar och diskriminering i Sverige. Denna studie fokuserar på unga muslimska kvinnors religiösa identitet för att nyansera de stigmatiserade bilderna som finns om muslimska kvinnor. Genom en kvalitativ undersökning med intervju som teknik, lyfter studien fram religion från ett individperspektiv samt hur religiösa individer upplever sin religiositet i förhållande till ett samhälle där sekularisering är en stark norm. Intervjuer har gjorts med sex unga kvinnor från olika platser i Skåne och resultatet visar på en stark religiositet bland kvinnorna men också på att islamofobi och främlingsfientlighet är något som alla informanter har varit med om. För att kunna motarbeta främlingsfientlighet och islamofobi krävs det också att läraren i skolan kan nyanserar den stereotypa kunskapen om islam. Religionsundervisningen är ett forum där det genom både etiken och undervisningen om religioner, skall skapas en förståelse för religiösa individer samt ett empatiskt förhållningsätt till alla medmänniskor. Genom att visa på olika livssätt och vägar för att finna mening kan eleverna få verktyg till att ”bredda sina horisonter” och förstå att vi alla är lika just genom att vi alla är olika. / The power of knowledge is great, but when used wrong it becomes disastrous. Prevailing discourses produce knowledge about Muslims where Muslim men are depicted as violent and where Muslim women often become a symbol of oppression. These stereotypes contribute to that Muslims are victims of intolerance, harassment and discrimination in Sweden.The purpose of this study is to highlight young Muslim women's religious identity in order to modulate the stigmatized images that there are about Muslim women. By using a qualitative method with interview as technique, this study presents religion from an individual perspective and how religious people feel about their religiosity in relation to a society where secularism is a strong norm. Interviews were made with six young women from different parts of Southern of Sweden and the result show that the women has a strong religiosity but also that islamophobia and xenophobia is something that all of the informants, in some way or another had encountered. In order to oppose xenophobia and Islamophobia, it is also required that schools presents an opposite picture of Islam than the often stereotypical representation that prevails in society. The religious education in schools is a forum where we can create an understanding for religious individuals and an empathetic attitude to all fellow human beings. By showing the different lifestyles and ways of finding meaning, students can gain the tools to "broaden their horizons" and understand that we are all different and it is that which make us the same.

Given the increased debates concerning Muslims and Islamophobia in Sweden, the purpose of this essay has been to investigate the ways in which open and closed views about Muslims and Islam are expressed in digital teaching materials for lower and upper secondary school in the subject of religious studies, through a theoretical lens of Islamophobia. The first two investigated issues have therefore dealt with the ways in which open and closed ideas about Muslims and Islam are expressed in the teaching materials. The third and final question concerns whether Islamophobia appears through the content of the teaching materials or not. To define and theorize Islamophobia, The Runnymede Trust's (1997) and Gardell's (2011) writings on Islamophobia have been used. Thereby, the analysis has been based on four characteristics of Islamophobia. With the help of qualitative content analysis, the material has been reviewed and analyzed to answer the questions through the various characteristics of Islamophobia. Open ideas about Muslims and Islam through all characteristics could be found in the analyzed teaching materials, which shows that all teaching materials introduce the reader to the greater complexity that can be found within Islam. Concurrently, closed ideas about Muslims and Islam could also be found in all teaching materials, specifically regarding Muslims and Islam as monolithic and violent. As a result, it could be ascertained that Islamophobic notions appeared in all teaching materials, something which, on the other hand, can be thought to be difficult, if not impossible, to completely avoid. Knowledge of expressions of Islamophobia is however valuable in the work of countering it.

This thesis focuses on the quiet racism of Swedish news channels and analyzes the language used. The aim is to explore how quiet racism is constructed and portrayed, using two Swedish news channels, Skånska Dagbladet and Expressen, using a total of 12 articles combined. The study uses a discourse analysis as well as the framing theory as tools to reach the purpose with the thesis. From a discourse perspective, language is considered to play a role in people's experiences of the world and how they behave towards their fellow humans. It is also through discourses that our social and political world is formed causing it to have an important role of study when interpreting information regarding news and racism. The thesis has a main purpose: 1) to investigate how the construction of quiet racism is practiced in two different news channels as well as a sub-purpose 2) to perform a method review on the quantitative model SCM usage in a qualitative study. The study uses muslims as the research subject where muslims in relation to racism has been problematized. The chosen articles that have been analyzed are related to the controversial and much discussed burnings of the islamic holy script, The Quran, in Sweden in order to add to the societal relevance. The results demonstrate that there are three main themes that show quiet racism in the previously named news channels. These three are: 1) Muslims as scapegoats, 2) “Us versus them” and, 3) Bad associations (paint everyone with the same brush). The result also brings to light how the news channels promote quiet racism through these themes by actively choosing to describe muslims with an aggressive attribute, as well as, describing them as a threat to the country's democracy.

During a short but intensive period stretching from late 2014 to early 2015 a mosque in Lund in southern Sweden was repeatedly vandalised with derogatory graffiti. This occurred simultaneously with many other attacks on Swedish mosques and highlighted an issue which is in need to be elaborated; islamophobic hate crimes. The purpose of this study is to describe how young male Muslims experience the violation of their mosque in Lund and what conclusions they draw from their experiences. This study aims therefore to contribute to a broader understanding of the potential consequences of islamophobic hate crimes. By reducing the empirical material into reoccurring themes and interpret these using social identity theories this study finds that the vandalism reinforces earlier feelings of not belonging. The vandalism is interwoven with earlier discriminatory experiences and further strengthens the feeling of disappointment and mistrust towards the majority society. It also, however, increases the willingness to work for a change by getting involved in youth associations which advocates increased communications with different groups in society to reduce islamophobia. The data in this qualitative study is collected using semi-structured interviews with five young men who regularly visit the mosque. The method of observation is also used to get a broader understanding of the interviewees’ experiences.

Uppsatsens syfte är att söka fram vanligt förekommande islamofobiska åsikter och motargument och undersöka om motargumenten kan vara användbara ur ett didaktiskt perspektiv. Jag har valt att använda textanalys som metod. Utifrån artikeln Muslimerna är vårt största utländska hot, författad av Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson, har jag hämtat de islamofobiska åsikterna då det finns goda skäl att anta att artikeln ger röst åt de mest vanliga främlingsfientliga åsikterna. I uppsatsen redogör jag för den kritik som uppkom i samband med publiceringen av Jimmie Åkessons debattartikel. Kritiken och motargumenten har jag valt att söka på Internet. Det rör sig främst om debattartiklar som publicerats i de stora dags- och kvällstidningarna.  Jag har även hittat motargument i artiklar som publicerats på olika webbsidor exempelvis sverigedemokraterna.de, newsmill.se och journalisten.se. För att pröva om motargumenten är didaktiskt användbara har jag formulerat följande fyra kriterier: Målkriteriet. Hit hör argument som uppfyller de satta målen i styrdokumenten. Målkriteriet är även överordnat de övriga tre kriterier. Normramskriteriet. Inom detta kriterium hör argument som synliggör hur vi styrs utifrån våra normramar.  Inom förståelsekriteriet hamnar argument som kan leda till förståelse, dvs. argument som kan bidra till att eleverna överger en förenklad bild till en mer komplex bild som i sin tur leder till en djupare förståelse.  Till det fjärde och sista kriteriet Psykologiska kriteriet hör argument som handlar om och riktar sig till våra känslor som är kopplade till rädsla.