Linda Larsson (2010) Syftet med uppsatsen är att göra en litteraturstudie och genom den försöka se om det finns någon koppling mellan islam och terrorism. Jag skall se på vad andra forskare skrivit om ämnet och se ur vilka aspekt de tagit upp mina valda frågeställningar. Jag har valt att ha 11 september och den terrorattack som skedde då samt den massmediala bevakningen av denna händelse som utgångspunkt för min uppsats. Det jag kommer fram till är att religionen som enskild faktor inte ligger bakom terrorismen men att den sammankopplad med sociala, politiska och ekonomiska faktorer faktiskt inverkar. Dessa faktorer påverkar varandra och kan tillsammans utgöra en negativ grundstomme för terrorismen. Islamism och terrorism, En kvalitativ studie av sambandet mellan religionen islam och terrorismen i världen: C-uppsats, religionsvetenskap. Gävle: Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi.

I ett avsnitt av talkshowen Real Time with Bill Maher utbröt en spontan, hetsig diskussion mellan skådespelaren Ben Affleck och filosofen/författaren Sam Harris. Harris var inbjuden till programmet för att diskutera sin nya bok om spiritualitet, men kort efter att Harris anslutit sig till panelen med gäster så kom istället samtalet att kretsa kring islam och islamofobi. Affleck gick till verbal attack och anklagade Harris för att vara islamofob och rasist. Efter programmet sänts så blev debatten väldigt uppmärksammad i olika medier. Andra TV-program diskuterade dispyten och det skrevs artiklar om den i stora tidningar som The New York Times och The Atlantic. Klippet från programmet har i skrivandets stund (2017-08-18) nästan fem miljoner visningar på Youtube. Drygt tre år före debatten i Real Time with Bill Maher skulle den svenska tidskiften Sans publicera sitt premiärnummer. Temat för den första upplagan var kvinnoförtryck inom olika religioner, varav en av religionerna var islam. Detta i kombination med att premiärnumrets omslag pryddes av en kvinna iklädd burka väckte en del uppmärksamhet, om än inte i samma utsträckning som debatten mellan Affleck och Harris. En av dem som uppmärksammade och kritiserade tidskriften var prästen och journalisten Helle Klein. I ett avsnitt av SVT Morgon mötte hon Humanisternas ordförande Christer Sturmark för att debattera huruvida Sans artiklar och omslag var islamofobiska eller om det bara rörde sig om religionskritik. Vad som följde var även här en hetsig debatt. Denna uppsats ämnar analysera vad som gick fel i debatten samt vilka argument debattörerna använder som stöd för sin ståndpunkt.

The purpose of this study is to examine how religion and the construction of new religious buildings are debated in social media. The study is based on two research questions concerning the main arguments about the mosque building in Karlstad and what kind of image of Muslims and Islam that exist. Data were collected from two Facebook-groups, Ja till moské i Karlstad and Nej tack till moské i Karlstad and analyzed and categorised with a content analysis and image analysis. The theory of the study rests on Mattias Gardell’s definition of Islamophobia. The theory also includes Klas Borell’s definition of NIMBY and the concept of cyber-Islamophobia by Göran Larsson. The result showed that most arguments concerning the building of the mosque were based on arguments of freedom of religion. The positive arguments claimed a mosque was good for the city and the freedom of religion. The arguments that were negative claimed a mosque would be a threat to the freedom of religion, since they claimed Islam is violent and that the location for the mosque should be used for something better (housing, school, activities, etc.). Muslims and Islam i portrayed mostly negative and stereotyped. However, these stereotypes are contradicted by Muslims who claims their religion to be peaceful and respectful.the result showed that the arguments overall was Islamophobic even though some arguments in favor to defend that Islam exist.

Detta arbete är en kunskapsöversikt över lärarens roll inom undervisning om islamofobi. Den syftar till att ge en välgrundad överblick angående olika faktorer som är viktiga för religionslärare inom gymnasieskolan att ta i beaktande när man undervisar elever om islamofobi. Syftet med detta är att öka elevernas empati och förståelse för den muslimska befolkningen. De centrala frågeställningarna som arbetet behandlar är följande: Varför är undervisning om islamofobi extra betydelsefullt i dagens samhälle? Vilka konflikter och problemfaktorer kan lärare förvänta sig att möta vid undervisning om islamofobi? Vilka metoder och teorier finns det för lärare att nyttja i undervisning om islamofobi? Metoden som används för att ta reda på välgrundade svar på dessa frågor är datasökningar på ERIC och Education Research Complete. Genom dessa källor kunde jag fastställa att islamofobi är den främlingsfientlighet som i dagens samhälle har ökat mest samt är mest synlig av alla kategorier. Undervisning om islamofobi kan leda till en mängd olika konflikter och påverkas av många problemfaktorer som främst är knutna till rädsla, okunskap och lärarens kompetens. Dessa problemfaktorer kan i många fall underlättas eller helt förebyggas genom att lärare får rätt kompetens genom lärarutbildningen, lär eleverna goda färdigheter i argumentationsbildning och kritiskt tänkande samt exponerar eleverna för nya perspektiv och röster. Viktigt att notera är att studier angående detta ämne är begränsat när det kommer till svenska gymnasieskolor och vår svenska variant av religionsutbildning vilket kan påverka utkomsten av resultaten och behöver vidare forskning.

This study shows how the burning of the Quran in Malmö and Rinkeby, Stockholm has affected the religion education in upper secondary school. It also prevents how RE teachers works against islamophobia. This study is based through a qualitative method of semi-structed interviews. The five RE teachers who has been interviewed works in upper secondary school that is characterized by multiculturalism. Two of them are from the city of Malmö while the rest are from Stockholm. Four out of five RE Teachers agree about that the burning of Quran has affected their RE. The study has also highlighted how different didactic methods can be used to counter islamophobia. The study shows that the main didactic tool for counteracting islamophobia according to the RE teachers is through discussion. In order to create understanding and acceptance among the students. The study also shows that the RE teachers has a intercultural approach when they teach in class.

Syftet med detta arbetet är att undersöka vad olika böcker och forskningsartiklar tar upp om islamofobi. Ytterligare ett syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur man kan arbeta och motverka förekomsten av islamofobi inom skolans ramar. För att kunna uppfylla dessa syften har följande frågeställningar framställts: Vad är islamofobi och vad är orsakerna bakom det? Förekommer islamofobi i skolan, och isåfall på vilka sätt förekommer det? Försöker lärare reducera förekomsten av islamofobi i skolan, och om det sker, hur kan man arbeta för att reducera islamofobi i klassrummet? Metoden som har använts i detta arbete har varit informationssökning. För att kunna finna relevant litteratur och kunna besvara dessa frågeställningar har databaserna Education Research Complete (ERC), Eric via Ebsco och SwePub använts i detta arbete. Genom detta har vi kunnat samla in empirin och därefter kommit fram till resultaten till våra frågeställningar. Islamofobi innebär rädsla för muslimer, och det finns olika orsaker bakom det, bland annat medias negativa porträttering av islam och muslimer. Detta leder till att det uppstår olika stereotyper och fördomar om islam och muslimer, vilket i sin tur leder till förekomsten av islamofobi. Inom skolans ramar förekommer islamofobi, bland annat i form av kränkande yttranden och behandlingar. Enligt skollagen råder det nolltolerans gentemot kränkande behandlingar och diskriminering inom skolans ramar och därmed försöker lärare och skolor reducera förekomsten av islamofobi. Detta kan ske på olika sätt, bland annat genom att uppmuntra de som blir utsatta att berätta för lärare, så att de kan göra en kränkningsanmälan. Ytterligare ett sätt är att förse eleverna med adekvat information om islam och muslimska sedvänjor, i syfte av att motverka fördomar och medias negativa framställning av muslimer.

The request for permission to complete a Quran burning in Malmö sparked strong emotions, particularly among muslims. Some people have used physical means to express their emotions, resulting in demonstrations. Using a critical discourse method, this study critically analyzed 259 comments on how forum writers on Flashback valued Quran burning. This study takes a perspective that focuses on developing knowledge that can help people who are disadvantaged. Social constructivism and intersectionality are the theories that have been adopted. The study reveals themes that almost entirely center on muslims reactions to the event rather than the event itself. Many themes are pro-Quran burning, and some of those who are against it are not motivated by anti-discrimination concerns. It turns out that forum writers place more value on the burning of the Quran and less on muslims and their faith.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet och hur det går att arbeta förebyggande mot islamofobi. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer kommer fyra lärare i Skåne dela med sig av sina erfarenheter av uttryck av islamofobi i skolan men även framföra metoder för att arbeta förebyggande mot islamofobi. Det finns olika didaktiska metoder att motverka islamofobi i ett klassrum. Jag tar min utgångspunkt i teorier liksom orientalism och interkulturalitet. Som lärare går det att normalisera en religion på flera olika sätt. Genom diskussioner med eleverna om olika religioner och jämföra dem med varandra för att visa likheterna som finns, då genomförs ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att visa filmer där eleverna får se att det finns olika typer av muslimer, att eleverna får möta personer som har islam som religion är också ett förebyggande arbete mot islamofobi. Att läraren ska våga ta tuffa diskussioner är något viktigt, då det finns många lärare som har en rädsla för tuffa diskussioner. Som lärare är det viktigt att visa eleverna vilken fakta som är rätt och vilken som är fel.

Centralt i detta arbete är att undersöka hur islamofobi tar sig uttryck i klassrummet under religionsundervisningen samt vilka didaktiska metoder som finns att tillgå och används av verksamma lärare. Genom kvalitativa strukturerade intervjuer via e-mail delar fyra lärare, från olika delar av Skåne, med sig av sina erfarenheter i arbetet mot islamofobi och islamofobiska uttryck i skolan. Med stöd av teoretiska perspektiv som Postkolonial teori, Orientalism och Interkulturell religionsdidaktik samt tidigare forskning analyserar vi den insamlade empirin och sammanställer ett resultat som visar att metoder som studiebesök, personliga berättelser, filmvisning samt ett inifrånperspektiv är sådant som både tidigare forskning och verksamma lärare finner gynnsamma i arbetet mot islamofobiska uttryck i skolan.

Denna rapport har ämnat att, med utgångspunkt i en texttolkande innehålls- och diskursanalys av fem läroböcker i gymnasieskolans kurser för religionskunskap 1 och 2, belysa diskursen och problematiken kring islamofobi och antimuslimism i samhället som riskerar att reproduceras och underbyggas i religionskunskapsundervisningen. Ambitionen har varit att få en bild av hur de fem läroböckerna framställer islam och muslimer, med hjälp av de teoretiska begreppen tolerans och intolerans. Undersökningen visar att framställningen av islam och muslimer i läroböckerna efter Gy11 har en i större utsträckning toleranta än intoleranta tendenser, vilket står i kontrast till den tidigare forskningen som undersökt läroböcker innan Gy11. Ännu finns dock intoleranta tendenser i framför allt läroboken ämnad för de yrkesförberedande programmen, vilket kan ses som särskilt problematiskt i och med den betydligt mer negativa inställningen till islam och muslimer på dessa program.