I den här studien undersöks språklig diskriminering av muslimer i tre dagstidningstexter.  Syftet är att undersöka om och hur diskriminering realiseras i texten på olika nivåer. Stu diens frågeställningar är: Förekommer exempel på språklig diskriminering gentemot mus  limer vid en granskning av epitet? Vilka grundantaganden om islam och muslimer blir  synliga vid en granskning av texternas referensbindning, propositioner och presuppositio ner? Vilka föreställningar om islam och muslimer reproduceras genom texternas språk handlingar?   Materialet utgörs av tre ledartexter i svenska dagstidningar samt texter som kom menterar eller kommenteras av de tre ledartexterna. Det teoretiska och metodologiska  ramverket är kritisk diskursanalys. Resultatet visar att språklig diskriminering framför allt  förekommer i texternas propositioner, presuppositioner och språkhandlingar. Ett ”vi och  dem” framträder där ”våra” dåliga sidor tonas ned eller döljs och ”deras” förstärks och  framhävs. Västerländska ideal och värderingar utgör en måttstock enligt vilken muslimer  hierarkiseras. På samma gång antas muslimer utgöra en homogen grupp utan inbördes  skillnader.

Islamophobia is today more prevalent in society and is actually within social sciences. It can be visualized in events such as the Swedish NATO-application and its complications with the burnings of the Quran. It is therefore important that in Swedish schools, students and teachers can treat each other with respect and have a mutual understanding towards each other. The aim of our study is mainly to examine why and how islamophobia is expressed in four different schools from the teachers perspectives. We are focusing on qualitative interviews with the teachers that are from homogen and multicultural schools in Sweden. We have also accounted for the ethical aspects like anonymity and confidentiality. Furthermore, the search engines used for the studies about islamophobia are EBSCO, Swepub and LIBRIS. Our studies shine light on the ethical dilemmas and the teachers strategies regarding islamophobia, but as well as individual safety and integrity. As a result, the studies showed that islamophobic expressions differ between the different schools. In conclusion, it is encompassed by similar reasons. Social identity and media affects islamophobia because they can give an angled image about this specific subject. Conversely, to prevent islamophobia, it is needed to teach with respect and with criticism of the sources as well as having multicultural classrooms. Accordingly, the social sciences play a critical role to form engaged and conscientious citizens in the society.

Syftet med följande uppsats är att undersöka i vilken utsträckning gymnasielärare uppfattar islamofobiska åsikter hos sina elever, och hur detta påverkar deras didaktiska val när de undervisar om islam i religionskunskap. Arbetet ger en översikt av utvald tidigare forskning gällande islamofobins idéhistoriska utveckling, islamofobibegreppet och dess användning, samt litteratur gällande islamofobi och religionsundervisning. Med hjälp av kvalitativa intervjuer undersöker och redogör jag för hur tre gymnasielärare i religionskunskap ser på problematiken kring islamofobi. Mitt resultat pekar på att de ser islamofobi som ett problematiskt område att arbeta med, och de menar att eleverna får många av sina uppfattningar gällande islam från media, som de anser visar upp en huvudsakligen negativ och enhetlig bild av islam. Detsamma kan i hög utsträckning sägas gälla läromedel. Lärarnas största utmaning ser de därför som att visa på en nyanserad bild där olika riktningar av islam diskuteras. Analysen pekar på att fokusering vid de negativa bilder som visas upp i media, på Internet och i läroböcker riskerar att få motsatt effekt och snarare förstärka de stereotypa bilder man söker motverka.

Syftet med vår studie är att analysera undervisningen om islam i svenska skolor, baserat påtidigare studier, med särskilt fokus på pedagogiska utmaningar och missuppfattningar omislam bland lärare och elever. Forskningen inkluderar olika akademiska studier och rapportersom belyser utbildningens komplexitet i att undervisa islam.Resultaten visar viktiga didaktiska utmaningar, inklusive behovet av en mer kontextuell ochjämförande förståelse av islam inom läroplanen. Våra slutsatser betonar ocksånödvändigheten av att förenkla innehållet i islamstudier för att fokusera på dessgrundläggande aspekter, därigenom undvika komplicerade och obalanserade framställningarsamtidigt som en heltäckande undervisning säkerställs. Slutsatsen framhäver hur viktigt det ärmed innovativa pedagogiska metoder och läromedel för att på ett jämnviktigt och effektivtsätt kunna ge en mångsidig och nyanserad framställning av islam i undervisningssammang.

After 9/11 and the following War on Terror, Muslims are often understood as global enemies. However, the idea of an international, Islamic enemy is in some circumstances criticized, not least after the actions of Anders Behring Breivik in Norway in 2011. This study analyses the North American, Emmy Award-winning television series Homeland. It centres on the War on Terror and the following social and political climate, and there are opposing understandings regarding how religion and ethnicity are portrayed in the series. Accordingly, the aim of this study is to analyse how such aspects are constructed in the series. A text analysis is used methodologically and the theoretical perspective contents of Semiotics, Eurocentrism and Orientalism in general, and Islamophobic themes in particular. This study shows that in Homeland, the portrayal of heroes and enemies plus good and evil is complex. Islamophobic ideas are present, however, instead of agreeing with them, these often times show how such ideas are part of today's society and how they are affecting Western ideas of Muslims as public enemies. Concurrently, Christianity is exclusively portrayed in civilized circumstances, whereas Islam occasionally is portrayed asa sort of being that controls its adherents. With that said, Homeland is above all a construction of complexity.

Sverige har blivit ett land präglat av både mångkultur och mångreligiositet, där invandringen från utomeuropeiska länder har varit särskilt betydande i att omforma den religiösa, etniska och kulturella sammansättningen. En grupp som vuxit sig större till följd av invandring är muslimer. Andelen muslimer har vuxit sig särskilt stor i Malmö stad. Malmö pastorat, som ansvarar för begravningsverksamheten i Malmö, menar att stadens förändrade befolkningssammansättning lett till att de ställts inför en ny utmaning; att säkerställa mark åt muslimska begravningsplatser i en utsträckning som kommer möta den framtida efterfrågan. Mot bakgrund av att flera av de muslimska begravningsriterna är särskilt ytkrävande, och att etableringar av muslimska gravplatser mötts av motstånd, föreföll det angeläget att undersöka hur denna utmaning hanteras. Syftet med uppsatsen var därför att undersöka hur Malmö pastorat tillsammans med Malmö stad hanterar det ökade behovet av muslimska begravningsplatser i Malmö, samt hur dessa aktörer hanterar eventuella intressekonflikter som detta behov givit upphov till. Vidare var syftet att undersöka hur dessa aktörer, tillsammans med en lokal muslimsk organisation och begravningsbyrå i Malmö ser på det framtida utbudet och anläggandet av muslimska begravningsplatser utifrån frågor om motstånd och tillgänglighet. För att besvara dessa frågor intervjuades två representanter från Malmö pastorats kyrkogårdsförvaltning, en representant från Malmö stads stadsbyggnadskontor, en imam från den muslimska organisationen Islamic Center samt en begravningsentreprenör som är verksam vid en begravningsbyrå i Malmö. Resultatet visar att Malmö pastorat initierat en dialog med Malmö stad för att kunna möta det ökade behovet av muslimska gravplatser. Bristande kommunikation mellan Malmö pastorat och Malmö stad har visat sig vara en anledning till att kommunen inte uppfattat eller realiserat kyrkogårdsförvaltningens önskemål vad gäller ytor för begravningsplatser. Begravningsplatsers permanenta natur, samt att kommunen haft andra intressen att väga mot kyrkogårdsförvaltningens, lyfts också fram som anledningar till att Malmö pastorat inte tilldelats de ytor som de menar behövs för att möta det framtida behovet av muslimska gravplatser i Malmö. Resultatet visar även att det finns en genomgående optimism bland aktörerna att det framtida behovet kommer kunna mötas, samtidigt som rutinerna för gravsättning på muslimska gravplatser i Malmö eventuellt kommer behöva förändras för att stävja markåtgången. En sådan förändring skulle innebära att muslimska Malmöbor inte kan begravas i enlighet med de traditionella islamska begravningsriterna, om de önskar att begravas i Malmö. Motståndet mot muslimska gravplatser i Malmö bedömer aktörerna som olyckligt, samtidigt som motståndet inte förväntas påverka hur och var muslimska gravplatser i Malmö tillgängliggörs. Teoretiska utgångspunkter som använts för att analysera resultatet är begrepp som geografisk islamofobi, hemskapande och anknytning.

<p><p>Syftet med detta examensarbete är att genom textanalys se hur olika läroböcker skriver om de politiska grupperna inom islam efter den 11 september 2001. Det var nämligen då som tre kapade flygplan kraschade in i World Trade Center och Pentagon i USA. I undersökningen granskades fem läroböcker, två utgivna på 1990-talet (1991 och 1999) och tre på 2000-talet (2001, 2006 och 2007). Mina frågeställningar är: Vilken bild ger dessa böcker av de politiska grupperna inom islam och vilka skillnader finns mellan dem? Min sista fråga att undersöka är om dessa eventuella skillnader kan sammanhänga med 11 september, 2001? Uppsatsens resultat visar en tydlig linje i dessa böcker. I den äldsta boken fokuserades mycket på islams utbredning. Senare pekas olika muslimska organisationer ut (boken från 2001). Slutligen försöker man ge en mer neutral och mindre laddad bild av religionen (de senaste böckerna). Boken från 2001, tar endast upp de islamistiska grupperna, samt att al-Qaida är skyldiga till attacken 2001. Boken utgavs alltså samma år, och Bin Ladin förnekade inblandning ända till 2004, tre år efter att boken publicerades. I de två senaste böckerna är det en neutral bild som finns i samband med de politiska grupperna. Det är sparsamt med namn, detaljer och ordet "fundamentalism" nämns inte alls.</p></p>

<p>The purpose of this paper is to examine the Muslims integration in Sweden and the growth of Islamophobia in the Swedish society. To accomplish the understanding of the concept Islamophobia this essay examine different concepts that have associations to the Islamophobia concept. The purpose of this paper is to observe how the concepts are affecting the Muslim integration, along with what integration inconvenience they meet. The paper also examines how Muslims integrate in the Swedish society according to Islamic teaching and culture. What problems and possibilities do Muslims meet in Sweden and how are the difficulties taken care of? According to the research, Muslims have different difficulties in the integration process in Sweden. The essay gives us an understanding of these struggles Muslims deal with. And it also gives us an understanding of persons who agree with the Islamophobia conclusion and how it is affecting the Muslim people.</p> / <p>Möte med islamofobi och dess påverkan på muslimers integration undersöks i denna studie. Enligt denna uppsats skiljer det sig bland muslimer hur de väljer att integreras i det svenska samhället, detta beror främst på mångfalden muslimer i Sverige idag. Integrationssvårigheter muslimer kan stöta på i Sverige kan i vissa fall bero på islamofobin. Begreppet islamofobi kan enligt tidigare studier relateras till kulturrasism, xenofobi, antisemitism och orientalism. Dessa begrepp anses även av forskare ha många anknytningar till islamofobi och kallas därför för islamofobins släktbegrepp. Bland muslimer i Sverige dyker det upp både möjligheter och svårigheter i samband med integrationen. De möjligheter muslimer har idag är att det finns utrymme för muslimer att utöva sin religion i det svenska samhället. Dessutom finns det olika aktiva muslimska organisationer runt om i landet. Andra möjligheter i det svenska samhället för muslimer är att positiva utbyten och framgångar har gjorts i mötet med islam och muslimer. Integrationssvårigheterna för muslimer i Sverige kan bestå av att högtider samt böner inte alltid kan utföras enligt islams lära. Den muslimska bönen som görs på offentlig plats kan upplevas som främmande och stötande av människor i samhället. Muslimer kan inte alltid undgå islamofobi och främlingsfientlighet i samband med sin integration i det svenska samhället. Alla människor är förstås inte fientliga mot islam och muslimer i det svenska samhället. Tidigare forskningar talar om öppna och stängda uppfattningar om islam och muslimer, vilket innebär att man antingen är öppen för islam eller är mer sluten i sina uppfattningar. Till slutna uppfattningar om islam räknas ofta stereotypa uppfattningar om religionen och muslimer. Självklart kan man även samtidigt inneha båda stängda och öppna uppfattningar om islam. Stängda uppfattningar av islam och i det svenska samhället kan även bero på,  vilket är min teori i denna uppsats, att människor innehar för lite kunskaper om muslimer och Islam.</p>

<p>Arbetets syfte var att lyfta fram islamofobiska tendenser i massmedia och läroböcker och att genom intervjuer med elever och lärare se om och hur dessa tendenser kommer till uttryck. Undersökningarna avsåg att i tur och ordning belysa tre av de bidragande faktorerna till elevers syn på islam: massmediebilden, lärarnas undervisning och läroböckernas information. Flera metoder utformades då de olika delarna krävde detta. Intervjuer genomfördes med lärare och elever på en F-9 skola i Mellansverige med cirka 500 elever. De läroböcker som granskades är de som används på denna skola. Vidare undersöktes massmedias bild av islam under fem veckors bevakning. Koncentrationen låg framförallt på dags- och kvällstidningar, men även tv och radio bevakades i viss mån.</p><p>Under undersökningsveckorna hittades trettionio bidrag i tidningarna som berör islam. Av dessa handlade de flesta om krig eller terror, vilket även märktes i elevernas kommentarer i intervjuerna. Det var ingen markant dominans av bidrag med den här karaktären. Dock hade dessa artiklar de mest framträdande platserna i kvällspressen och de var även formatmässigt störst. Övriga artiklar berörde till stor del Ramadan och nyutkommen litteratur. Att elever i allra högsta grad påverkas av den bild som massmedia förmedlar var ett annat resultat av undersökningen. Detta märktes då det första eller det andra som eleverna tänkte på när de hörde ordet islam eller muslim ofta var relaterat till krig eller terror. Vidare framkom även att eleverna diskuterar med sina föräldrar om sådant de sett på TV eller läst i tidningar som berör nyhetsrapporteringen. Islamofobi är inte något vanligt förekommande bland dessa elever. Vissa islamofobiska tendenser kunde dock skönjas i vissa av elevernas uttalanden.</p><p>Klasslärarna arbetar med religion främst när man jobbar med andra länder. De använder sig alltså av ett holistiskt tänkande. En av dessa har inte tagit upp islam i klassen vilket den andra gjort. SO-lärarna inleder alltid med att låta eleverna göra var sitt arbete om kristendomen. Efter detta får eleverna fritt välja religion att skriva om. Flera av de elever vi intervjuat har arbetat med islam.</p><p>Av de sex läroböcker som analyserats har några innehållit inslag som kan bidra till islamofobi genom sin framställning av islam.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien <em>Little Mosque on the Prairie</em>. Om <em>Little Mosque on the Prairie</em> är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att <em>Little Mosque on the Prairie </em>framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion.</p>