Denna studie syftar till att utforska och analysera hur svensk media presenterar internationella konflikter, med fokus på Ryssland och Ukraina kriget, samt Israel och Palestina konflikten. Metodologiska ansatserna för studien är en kombination av framing analys och kritisk diskursanalys med fokus på Faircloughs tredimensionell modell. Genom dessa två analysverktyg kan vi få en mer omfattande bild av svenskmedias framställning av de valda konflikterna. Den möjliggör en fördjupad förståelse av medias makt i att forma offentliga diskurser. För att stärka och stödja vår analys, tillämpades två teorier, dels diskurs, dels postkolonial teori inom Internationella Relationer. Resultaten indikerar att det finns betydande skillnader i rapporteringen om de två konflikterna. Detaljering av information kring civila offer i Ukraina tenderar att vara högre jämfört med Palestinska offer. Ytterligare en skillnad som betraktades, var den bristande benämning av historiska aspekter i både konflikterna, vilket tyder på att media väljer att framhäva vissa berättelser och ignorera andra.  Det fanns även likheter med konflikterna, exempelvis, användningen av starkt laddade ord vid framställningen av konflikterna. Detta tyder på maktspel som formar politiska och sociala attityder. En annan likhet mellan konflikternas presentation i svensk media var journalisternas sätt att väcka emotionell respons hos läsaren. De framställda narrativen påverkar mottagarens beteende, attityder och syn på rättvisa och moral. Slutligen, understryker denna studie vikten av medvetenheten om hur svensk media rapporterar om internationella konflikter. Det är därmed viktigt att fokuset ligger på en balanserad rapportering som inkluderar både aktuell och historiska kontexter.

Under våren 2021 trappades spänningarna mellan Israel och Palestina ännu en gång upp och sociala medier frodades av politiska budskap. Israel-Palestina-konflikten är ett omdebatterat ämne men det saknas ofta ett religionsvetenskapligt perspektiv för att öka förståelsen för konflikten, specifikt synen på Israel och judar/judendomen. Syftet med denna studie är att kritiskt undersöka vilka inlägg som delas på Instagram av två muslimska influensers (Bella Hadid och Isabella Podesta) och hur de använder sina plattformar för att sprida information och uppmana till aktivism kring Israel-Palestina-konflikten. Metoden som användes var kvalitativ innehållsanalys och ett kodschema infogades för att granska de termer som förekom iinfluensernas Instagramstorys samt i vilken utsträckning. Teorin som applicerades på resultatet och i diskussion var religiopolitik. Sammanfattningsvis kan man se att Instagraminläggen som de muslimska influenserna Hadid och Podesta sprider på Instagram kring termerna apartheid, folkmord och antisionism i förhållande till Israel-Palestina-konflikten främst bidrar med avhumanisering och ett onyanserat perspektiv. Genom avhumaniseringen bidrar man med en negativ syn på Israel och i längden en negativ syn på judar och judendomen.Termerna apartheid, antisionism och folkmord användes okritiskt och med en ovetenskaplig grund vilket kan resultera i att förståelse kring konflikten snarare minskar än ökar. Andra termer som ofta förekom var ´Free Palestine´ och inlägg som berörde barns lidande vilket kan vara en grund till framtida forskning kring Israel-Palestina-konflikten. / In the spring of 2021, tensions between Israel and Palestine escalated once again and social media flourished with political messages. The Israeli-Palestinian conflict is a controversial topic and there is often a lack of a religious perspectives to increase understanding of the conflict, specifically the view of Israel and Jews/Judaism. The purpose of this study is to critically examine the posts shared on Instagram by two Muslim influencers (Bella Hadid and Isabella Podesta) and how they use their platforms to spread information and encourage activism surrounding the Israeli-Palestinian conflict. The method used was qualitative content analysis and a code-schema was inserted to examine the terms that appeared in the influencers' Instagram stories as well as to what extent. Religiopolitical theory was applied to the results and the discussion. In summary, the Instagram posts that the Muslim influencers Hadid and Podesta spread on Instagram surrounding the terms apartheid, genocide and anti-Zionism in relation to the Israeli-Palestinian conflict, mainly contribute to dehumanization and a lessernuanced perspective. Dehumanization contributes to a negative view of Israel and, in the long run, a negative view of Jews and Judaism as well as Zionists. The terms apartheid, anti-Zionism and genocide were used uncritically and with an unscientific basis, which may result in a decreased understanding of the conflict rather than an increased understanding. Other terms that often occurred, as per the code-schema, were ´Free Palestine´ and posts that concerned children's suffering, which may be a basis for future research regarding the Israeli-Palestinianconflict.

The European Union together with other international organizations have a significant role in creating world order, promoting international cooperation, and strengthening international security. For this reason, the EU has been interested in finding a two-state solution to the Israel-Palestine conflict which is one of the EU's top foreign policy issues. EU's failure to implement a two- state solution for Israel-Palestine puts the EU in a challenging position and questions its role as an international peacemaker. The starting point of the research problem is covered by the following question: How can the EU's failure to implement a two-state solution for the Israel-Palestine conflict be explained by realism and liberalism? The research problem is studied with the help of realism and liberalism, which are central schools in the political discipline; international relations. The chosen method for this research is a qualitative case study. The results shows that partly internal gaps within the EU, the US role in the conflict, monopolies of violence, disagreements among the Palestinian movements and the absence of binding international law are behind the EU's failure to implement a two-state solution. Despite this, the EU maintains stability in the region by being the main donor to the Palestinians and Israel's primary trading partners.

On October 7th, the over 75-year-long Israel-Palestine conflict escalated into an ongoing war,extensively covered by traditional and social media, global demonstrations, and politicalresponses. While previous research within library and information science regarding socialmedia has focused on information evaluation and media and information literacy, this studyaims to investigate students' digital and physical information practices in relation to theIsraeli-Palestinian war. Empirical data were collected through four semi-structured interviewswith Swedish students, resulting in two main themes and nine sub-themes. Using McKenzie'smodel of everyday information practices and Zimmerman's model of social noise, thethematic analysis reveals that passive forms of seeking and receiving information are muchmore prevalent on social media, whereas information sharing, regardless of context, can belinked to social noise, such as conflict management or cultural commitments. In physicalencounters, active seeking, receiving, and sharing of information are more common, alongwith passive forms like scanning. The conclusions show that passive information practicesdominate in digital contexts, while active practices balance passive ones in physicalencounters. Information practices are therefore context-bound, and social noise influenceswhat students share in both digital and physical environments. / Den 7 oktober eskalerade den över 75 år långa Israel-Palestina-konflikten ut i ett pågåendekrig, demonstrationer och politiska reaktioner har fått omfattande täckning i traditionella ochsociala medier. Medan tidigare forskning inom biblioteks- och informationsvetenskap omsociala medier har fokuserat på källkritik och medie- och informationskunnighet, ämnardenna studie undersöka studenters digitala och fysiska informationspraktiker i relation till detIsrael-Palestina-kriget. Empiriska data har insamlats genom fyra semistrukturerade intervjuermed svenska studenter, där resultatet gav två huvudteman och nio underteman. Med hjälp avMcKenzies modell innehållande vardagliga informationspraktiker och Zimmermans modellom socialt brus visar den tematiska analysen att passiva former av sökning och mottagandeförekommer i mycket större utsträckning på sociala medier, medan informationsdelning påoavsett kontext kan kopplas till socialt brus, som konflikthantering eller kulturella åtaganden.I fysiska möten är aktivt sökande, mottagande och delande av information vanligare,tillsammans med passiva former som skanning. Slutsatserna visar att passivainformationspraktiker dominerar i digitala kontexter, medan aktiva praktiker balanserar dessai fysiska möten. Informationspraktiker är alltså kontextbundna och socialt brus påverkar vad studenter delar i både digitala och fysiska sammanhang.

The Chassidic Chabad movement is one of Judaism’s most successful and influential groups interms of missionary presence around the world and distributed missionary material online.Chabad’s final Rebbe is still regarded by his followers to be the long-awaited final redeemerand Messiah, despite his clinical death in 1994. The aim of this study is to describe how theChabad-followers, through the movement’s publications, maintain the belief in the Rebbe asthe Jewish Messiah, and the theological interpretive tools utilized in order to ‘survive’ as aunited movement. The study indicates that Chabad is still a united and radical messianicmovement, wherein, internal theological mechanisms interpret the Rebbe as corporally alivebut concealed by illusion, and will soon be revealed or imminently resurrected to complete theredemption of the world. The study also discusses the movement’s extreme right-wingedpolitical stance in regards to the ongoing Israel-Palestine conflict, the movement’s Holocausttheology as means to further understand how the group ‘survived’ the cognitive dissonance thedeath of the Rebbe created and the theological similarities between Chabad and earlyChristianity. / Den Chassidiska Chabadrörelsen är en av judendomens mest framgångsrika och inflytesrikanya religiösa rörelser när det gäller missionär närvaro runt om i världen och missionärt materialonline. Chabads sista Rebbe anses av hans anhängare att vara världens sista försonare ochMessias, trots hans uppenbara kliniska död år 1994. Denna studie beskriver hurChabadanhängare, genom rörelsens egna tryckta och online publikationer, upprätthåller tron påRebbe som den judiska messias och de teologiska tolkningsverktyg som rörelsen använder föratt ‘överleva’ som en enad grupp. Studien indikerar att Chabadrörelsen, ändå till våra dagar, ärenad och radikal-messianistisk där man genom interna teologiska mekanismer tolkar Rebbensom levande i materiell kropp, gömd genom illusion men snart uppenbarad eller snartåteruppväckt från de fysiskt döda och i båda fallen för att fullgöra världens försoning där Gudförsonar människan i den materiella världen. Studien diskuterar också rörelsens extremahögerpolitik, i synnerhet när det gäller Israel-Palestina konflikten och förintelseteologi som ettsätt att vidare förstå hur gruppen ‘överlevde’ den kognitiva dissonansen Rebbens död skapadei termer av misslyckad profetia och de teologiska likheterna mellan Chabadrörelsen och tidigkristendom.Nyckelord: NRR,