Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

No description available.

No description available.

Människan har i alla tider jämfört sig själv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jämförelser även sker på de arbetsplatser vi jobbar på. Xerox såg under 70-talet möjligheter att jämföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bästa tillvägagångsätten, vilket gick under benämningen Benchmarking. Verktyget har även på senare tid fått inflytande inom den kommunala sektorn då högre krav ställs på att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens från privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking är att, trots den ökade populariteten och den stora mängd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar. Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gå till i en kommunal förvaltning. I vår teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur då dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter. För att få en djupare förståelse för området och särskilja oss från tidigare studier valde vi att genomföra en kvalitativ studie på två förvaltningar där vi intervjuade förvaltningschefen samt den ekonomiansvariga. Resultatet av studien visar att valet av perspektiv i stor utsträckning påverkar uppfattningen av hur benchmarking används i förvaltningar, och att det därför kan vara svårt att se tidigare forskning, utförd ur endast ett perspektiv som en representation för en hel förvaltnings användning av benchmarking.

Arbetet handlar om jämförelser i matematikämnet i Sverige och Kenya. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för år 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i kunskapsmålen samt likheter och skillnader i innehåll och upplägg. Jämförelser har även gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar både skillnader och likheter. En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lång skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrän år 1842. Den kenyanska skolhistorien börjar under 1800-talet med européer som invaderar landet och startar upp skolor. Teorier om lärande och undervisning visar hur olika syn vi har på kunskap och inlärning. Det finns många undervisningsteorier och de har förändrats och utvecklats i fas med samhällsutvecklingen. Resultatet av studien visar att den svenska och kenyanska kursplanen i matematik har olika utformning. De svenska uppnåendemålen är öppet skrivna så att läraren får möjlighet att själv avgöra hur undervisningen ska genomföras och vilka kunskaper som är viktiga för de enskilda barnen. Målen i den kenyanska kursplanen är konkreta och ger därför mindre chans för läraren att välja metod och innehåll för sin undervisning. Det är stor skillnad i utvecklingen mellan Sverige och Kenya och därför har kunskapen olika innebörd för eleverna i de båda länderna. Eleverna har möjlighet att få samma kunskap men den värderas olika och kommer till olika användning.

<p>Arbetet handlar om jämförelser i matematikämnet i Sverige och Kenya. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i matematik för år 9, i den svenska grundskolan, och secondary school i Kenya. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i kunskapsmålen samt likheter och skillnader i innehåll och upplägg. Jämförelser har även gjorts mellan hur den svenska och den kenyanska skolan styrs och resultatet visar både skillnader och likheter. </p><p>En historisk tillbakablick visar att Sverige har en lång skolhistoria, men en skola för hela folket startades inte förrän år 1842. Den kenyanska skolhistorien börjar under 1800-talet med européer som invaderar landet och startar upp skolor. Teorier om lärande och undervisning visar hur olika syn vi har på kunskap och inlärning. Det finns många undervisningsteorier och de har förändrats och utvecklats i fas med samhällsutvecklingen. </p><p>Resultatet av studien visar att den svenska och kenyanska kursplanen i matematik har olika utformning. De svenska uppnåendemålen är öppet skrivna så att läraren får möjlighet att själv avgöra hur undervisningen ska genomföras och vilka kunskaper som är viktiga för de enskilda barnen. Målen i den kenyanska kursplanen är konkreta och ger därför mindre chans för läraren att välja metod och innehåll för sin undervisning. </p><p>Det är stor skillnad i utvecklingen mellan Sverige och Kenya och därför har kunskapen olika innebörd för eleverna i de båda länderna. Eleverna har möjlighet att få samma kunskap men den värderas olika och kommer till olika användning.</p>

De flesta individer påverkas dagligen av belöningar, motivation och rättvisa i såväl privatlivet som arbetslivet. Uppsatsens syfte har varit att undersöka hur belöningar påverkar medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation inom en specifik organisation. Syftet har även varit att undersöka eventuella skillnader mellan olika organisatoriska nivåer och om upplevd rättvisa är viktigt för motivationen. Inom området finns en mycket omfattande och variationsrik kunskapsbas. Den tidigare forskningen är dock i hög utsträckning mycket tvetydig och pekar på att olika belöningstyper kan ha skilda effekter på olika typer av motivation. I uppsatsen har teorier från olika vetenskapliga discipliner använts eftersom vår utgångspunkt är att de tillsammans kan skapa ett helhetsperspektiv. För att besvara syfte och frågeställning har en kvalitativ fallstudie av en internationell organisation med verksamhet i Sverige utförts. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med medarbetare, mellanchefer och högre chefer av olika kön och i spridda åldrar. Resultatet och de generella slutsatserna är att både monetära och icke-monetära belöningar påverkar arbetsmotivationen men tycks vara olika viktiga för olika typer av motivation. Medarbetares, mellanchefers och högre chefers arbetsmotivation tycks påverkas på liknande sätt av belöningarna. När de anställda känner sig rättvist behandlade tycks inte deras arbetsmotivation öka eller minska men när de upplever orättvisa kan det påverka motivationen negativt. Uppsatsen kompletterar den omfattande kvantitativa forskningen på området med nya kvalitativa infallsvinklar. Det kan inte ges ett enkelt och allmängiltigt svar på vad som påverkar en anställds arbetsmotivation. Dock är vår förhoppning att uppsatsen bidrar med en fördjupad insikt i det komplexa förhållandet mellan belöningar, motivation och rättvisa.

AbstractThe overall purpose of this paper is to describe whether, and if so, how the principals in their profession are influenced by the govern from "Öppna jämförelser". In order to answer the research questions, the principal's perceptions about their profession need to be made visible. The choice of method therefore becomes interviews (Esaiasson, et al., 2011, pp. 252-256). The four principal correspondents are active in two municipal and two private school organizations within two municipalities. A private school and a municipal principal are interviewed from each municipality. The theoretical starting points are theories of management of professions and Gore's theory of discipline based on Foucault's ideas of power.The results of this study show that the principal profession practice is influenced by govern based on "Öppna jämförelser". " Öppna jämförelser " as a management tool also create changing authority mechanisms within school organizations. Relations have changed based on power, and according to respondents, clearer authority has been created for the mandator and parents. The main difference between the principal’s experience between private schools and municipal schools is the distance to the mandator.

This paper examines teachers' comparisons of the Abrahamic religions and the perceived impact these comparisons may have on students' learning. The purpose of this paper is to increase knowledge of how teachers compare the Abrahamic religions and to identify which religion is used as the primary point of comparison. Additionally, the study explores the relevance of these comparisons and their potential impact on students' learning. To address this purpose, a survey was distributed to high school and middle school teachers in Sweden, with 86 respondents completing the survey. The paper also draws on previous research in the field and utilizes variation theory as a theoretical perspective.  The results showed that Judaism is the most common religion used for comparing with Islam and Christianity, and that the most frequent comparisons involve views of God (monotheism), but also religious leaders, dietary laws, sacred buildings, religious texts, and holidays/religious rituals. The findings, along with previous research and variation theory, indicated that comparisons themselves are not problematic for students' learning as long as they are well thought out and the elements being compared are genuinely comparable. It is also important that teachers highlight both differences and similarities and do not let one religion serve as the framework for the entire teaching.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.