This essay include the osteological analysis of ten cremation burials from the burial ground of Vindförberg in Ore parish, Dalarna. The burial ground on Vindförberg was used between the years 100 and 550 AD. during the Iron age. Vindförberg is a hunting burial ground which is one of two burial practices that existed during this age in Dalarna. The hunting ground graves are located far from settlements and their origin is under debate. Theories about these graves say that they are either settlers from the south or hunting-gatherer groups from the north and west. The questions this essay is if it is possible to see the structure of the community the people behind the burial ground at Vindförberg had. This will be achieved with the help of age and sex determinations to study the relationship between the different graves at Vindförberg. In excess of previous question, it was also of interest to compare the result from Vindförberg with four other contemporary burial grounds to inquire similarities and differences. Of the 43 graves on the burial ground, ten were analyzed in this essay. A total weight and volume of nine kilograms and twelve liters was analyzed. Human, dog, bear, elk, beaver, and fish were the identified species from Vindförberg. Because of the very fragmented material, the determinations of age and sex proved difficult to estimate. This led to the discussion being more about the ancient people’s conception of the world and rituals as well to social structure.

Abstract Gravfält och byar - En komparativ undersökning av sex gravfält från Värend. Gravefields and villages - A comparative analysis of sex gravefields from Värend. Abstract   The basis that this study stands on, is that iron age-gravfields represents nearby village communities. The purpose of this study was to investigate if six gravefields within the old folkland Värend represent different villages, or does the six representative gravefield-villages only show dissimilarity in social differences that occurred within the villages?   A comparative method analysis was used in this study, to help examine comparisons of the different grave types within the gravefields and the social phenomena that they reflect. To help the method further, old maps of the gravefields were used and field observations were made, to get a better picture in how the different grave types were placed and arranged within the gravefields and landscape.   The results show that these six gravefields probably represents their own nearby villages, and many of the graves that occur within the different gravefields, are alike to each other, which show that these supposed representative gravefield-villages had similar grave traditions. / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att undersöka sex gravfält från det gamla folklandet Värend, varav de sex gravfälten ligger idag inom Växjö kommun. Gravfälten som undersöktes var Lilla Fjäll-gravfältet (Växjö RAÄ 111:1), Ingelstad-gravfältet (Östra Torsås RAÄ 1:1), Telestad-gravfältet (Växjö RAÄ 12:1), Skir-gravfältet (Växjö RAÄ 19–20:1), Orraryd-gravfältet (Nöbbele RAÄ 3:1) och Västenhaga-gravfältet (Bergunda RAÄ 25:1). Denna studie fokuserade sig på att undersöka de olika gravtyper som förekommer inom de sex gravfälten. Detta gjordes för att kunna hitta spår av hur de olika gravfältens representativa by-samhällena kan ha återspeglats. Detta gjordes genom att identifiera skillnader mellan respektive gravfält och därefter diskutera vad skillnaderna kan representera. Jag ville veta om det handlar om olikheter mellan sex skilda byar som begravt sina döda eller beror olikheten på sociala skillnader inom byarna? Resultatet visade på att det förekommer ett varierande och komplext gravstruktur där vissa av gravarna kan ha representerat olika gårdar inom byarna, medan vissa av gravarna representerades som högstatusgravar och religiösa/rituella gravar. De olika gravfälten visade även på att de representerade egna närbelägna byar.

This thesis deals with questions concerning the sedentary settlement in central Norrland: its origins, function and development. This type of settlement appears at the start of our calendar. The material comprises an almost fully excavated farmstead from the Early Iron Age (1-600 A.D.), situated on Genesmon in the parish of Själevad, northern Ångermanland. Particular stress has been put on the description of the individual structures and on questions concerning the construction and room-division of the houses. The farm's resource utilization, handicrafts and development are also analysed and discussed.The basic material for the thesis has been obtained through archaeological excavations. To a limited degree a comparative method has been used with regard to the form and content of the farm settlement. In addition data has been extracted from the presence, distribution and species of carbonized seeds, which were collected from post-holes, hearths and other features in and around the nine house foundations found hitherto.Contrary to the views of previous research, the results show that even northern Ångermanland obtained sedentary settlement at about the same time as Hälsingland and Medelpad. With regard to the origin of this settlement a critical examination is made of previous research, which has largely been in agreement that it was a result of colonization from the Mälar Valley. Some circumstances are presented which can be interpreted rather as internal development under influence. The settlement on the excavated site at Gene consists of a farmstead, with a three-aisled long-house and smaller three-aisled houses nearby with special functions. The number of small houses increases with time. Only a few remnants of dividing walls have been encountered. Room analyses show that the long-house was probably divided into six rooms or sections, each with its own function. The general layout and this room-division corresponds well with other contemporary houses in, for example, S.W. Norway and on Jutland. There are however tendencies towards regional differences. During the Migration Period both iron-forging and bronze-casting have taken place on the farm. These handicrafts were probably not carried out by professional smiths. The remains of bronze working show that relief brooches, keys, rings and pins were cast. A preliminary going-through of the literature also shows that bronze-casting was considerably more common on the Migration Period farms in Norden than one generally assumed. The farm on Genesmon is suggested to have been relocated during the 6th or 7th century A.D. Since a similar restructuring or movement of settlement can be noted over large parts of Norden during this period, the explanations for the relocation of the Gene farm must be sought in changes in a long-established inter-regional structure. / digitalisering@umu

The development and establishment of agriculture in Northern Sweden has since long been believed to appear during the Late Iron Age, close to the Viking period, but recent finds from the Bronze Age in Umeå has opened up new discussion of when agriculture first emerged. Although too early to discuss where and when it developed, the material currently available on the topic allows for discussion for how it developed. By looking at sediment and soil conditions surrounding the settlements in combination with palaeoenvironments and past climate one aim was to try and search for settlement patterns in relation to agricultural potential, this was however unsuccessful. Cultivation practices were analysed using weed and wetland flora as well as agricultural indicators in pollen diagrams. Most settlements appear to focus firstly on animal husbandry and secondarily on cultivating crops, and they might have because of their coastal positioning also relied on fishing. The results confirmed previous hypothesis about the development of agriculture and cultivation practices in Northern Sweden during the Bronze and Iron Age, however, some issues remain concerning the lacking osteological material. / Utvecklingen och etableringen av jordbruk i Norrland har sedan länge verkat förekomma först under yngre järnåldern, nära vikingatiden, men nya fynd från bronsåldern i Umeå har öppnat upp diskussionen igen om när jordbruket först etablerade sig. Fastän det är för tidigt att behandla var och när, så tillåter det nuvarande materialet att börja till att diskutera hur jordbruket utvecklade sig. Kringliggande jordförhållanden har undersökts runtom bosättningar i relation till palaeomiljöer och forntida klimat med målet att söka efter bosättningsmönster i relation till potentialen att etablera jordbruk, men inga mönster framkom. Odlingsmetoder undersöktes genom ogräs och våtmarksväxter såväl som indikatorer på jordbruk och betning i pollendiagram. De flesta bosättningarna uppvisade ett fokus i första hand på djurhållning och i andra hand odling, samt att dess närhet till kusten och havet troligen såg ett utvecklat fiske. Resultaten bekräftade tidigare hypoteser om jordbrukets utveckling och odlingsmetoder i Norrland under Brons- och Järnåldern, dock återstår vissa problem beträffande det bristande osteologiska materialet.

<p>Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ”mystiska ring”? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel. Allt detta sammantaget tyder på en vikingakult i området. Järnringen har krokar på insidan och dessa har jag försökt att tolka. Det jag kommer fram till är att dessa krokar kan symbolisera olika saker beroende på vad man skulle ha den till för stunden. Det finns ett tydligt mönster som visar ett vikingaskepp mellan två krokar. Krokarna i sig själv anser jag symboliserar eldstål och dessa tillskriver jag vikingaguden Tor.</p>

Mitt syfte med denna studie av Häckelsängsringen är att ta reda på om den verkligen är från vikingatiden samt om den har haft en eds-, rit- eller kultfunktion? Finns det någon vikingatida kult i området som kan komma ifråga när det gäller denna ”mystiska ring”? Till min hjälp har jag tagit litteratur som talar om ringar och eder till exempel de Isländska eddorna. För att se om det finns en vikingatida kult i området har jag besökt Hamrånge socken, både själv och tillsammans med arkeologer. Jag har studerat länsmuseets faktarum och fornminnesregistret. I fornminnesregistret har jag hittat platser såsom en reliklund med mycket gamla lindar, en tänkbar offerkälla, en stenlagd cirkel som kan vara en tingsring samt att i närheten finns ett område som på gamla kartor kallas Lundåker, en tydlig odling av hassel. Allt detta sammantaget tyder på en vikingakult i området. Järnringen har krokar på insidan och dessa har jag försökt att tolka. Det jag kommer fram till är att dessa krokar kan symbolisera olika saker beroende på vad man skulle ha den till för stunden. Det finns ett tydligt mönster som visar ett vikingaskepp mellan två krokar. Krokarna i sig själv anser jag symboliserar eldstål och dessa tillskriver jag vikingaguden Tor.

New research has shed light on the origin of the Danish glass beads dating to the BronzeAge and the increase in long-distance exchange during this period. This has provided newknowledge about glass beads during the Bronze Age, which unlocked the question of whatit looks like in the rest of Scandinavia. To get a broader perspective I have chosen to studythe first evidence of early craft sites where glass beads were made in Scandinavia. Then acomparison is made between the Bronze and Iron Ages from a broader perspective, whichincludes both the use of glass beads and the glass productions sites. I have therefore chosento study glass beads from a long-term perspective, from the introduction of the first glassbeads in Scandinavia during the Early Bronze Age until the Vendel period when the firstglass beads were manufactured in Scandinavia. By studying glass beads from a long-termperspective, we can learn more about the significance of glass beads in society.

The presence of roman coins outside of the Roman Empire during the Iron Age is a curiousthing. One would assume they represent a giant trade confederation of sorts, and one would notbe completely wrong in assuming so. The trade aspect of the Roman Empire to the north is stillsomething unknown. But this essays focus lies instead with how the coins were used in specificplaces in Scandinavia. This essay focuses on two central places, Gudme in Denmark, andUppåkra in Sweden, while also looking at stray coins in the northern part of Sweden todetermine if there is a correlation between a central place and stray finds out in the wilderness. The analysis of this essay showed a similar yet different use of the roman coins at the twocentral places. In Gudme the norm was to use the coins, as they were, in the metal workshops,or use them as clippings for using a smaller amount of metal in the rework of new items. InUppåkra the norm was instead to melt all coins down to metal bars for an easier storage and useof specific wights and metal in making new items. The correlation between the stray coins anda central place is that hunters or tradesmen travelled through the country and dropped coins.The analysis showed that the travellers where hunting and trading fur that were most likely soldin a central place like Uppåkra and then brought back to settlement in the north / Närvaron av romerska mynt utanför romarriket under järnåldern är en underlig sak. Antagandetsom har gjorts är att de representerade ett handels förbund av ett slag, och en har inte helt fel iatt anta så. Handelsaspekten av romarriket i norr är fortfarande okänt. Fokuset för denna uppsatsligger i stället hur de romerska mynten användes vid specifika platser i Skandinavien.Uppsatsen fokuserar på två centralplatser, Gudme i Danmark och Uppåkra i Sverige, detkommer även kolls på ströfynd i norra delen av Sverige för att ta reda på om en korrelationmellan centralplats och ströfynden i utmarken. Analysen av Uppsatsen visade på en liknande användning av mynten men ändå en olikhetvid de två centralplatserna. I Gudme var normen att använda mynten som de var imetallverkstäderna, eller använda dem som klippningar för att använda en mindre mängd metalli tillverkningen av nya föremål. I Uppåkra smältes mynten i stället ner till metalltackor förenklare förvaring samt att kunna använda en specifik metall eller mängd för att tillverka nyaföremål. Korrelationen mellan utmarksfynden och en centralplats var att jägare ellerhandelsmän reste genom landet och tappade mynt. Analysen visade att de jagade efter päls föratt sälja på centralplatser och fick romerska mynt som betalning och tog mynten till derasbosättningar i norra Sverige.

Buttle Änge and Nygårds has been excavated by Uppsala University, Campus Gotland and also by Högskolan on Gotland since year 2009 and by Gothenburg University year 2009 and 2013. During the 20 excavations that has taken place there has been 112 glass beads found. They were found by the picture stones, in graves, in and around the stone foundation houses. The beads from the picture stones can be interpreted as grave deposits and the ones found in a cremation grave could have been part of a bead necklace combined with a pendant which belonged to a girl aged 0-14. The beads by the stone foundation houses had a larger concentration of beads in its three houses compared to Vallhagar which had the same number of beads found over 20 house foundations. In close connection to the stone foundation houses were glass mosaic fragments found that could have been used to make beads or could have been residuals from the beadmaking process from another place with productions of glass beads. / Buttle Änge och Nygårds har sedan 2009 undersökts genom utgrävningar från Uppsala universitet, Campus Gotland men även med en utgrävning år 2009 av Högskolan på Gotland och av Göteborgsuniversitet år 2009 och 2013. Under de 10 utgrävningar som skett på platsen har det påträffats 112 pärlor av glas. Dessa påträffades vid bildstenar, i gravar, i och runtomkring stengrundshus. Pärlorna vid bildstenarna kan tolkas som gravdepositioner och de i en brandgrav kan ha varit en del av ett pärlgarnityr tillsammans med ett hängsmycke som kan ha tillhört en flicka i åldern 0–14. Pärlorna vid stengrundshusen hade en större koncentration av pärlor i sina tre hus jämfört med Vallhagar som hade lika många påträffade från över 20 hus. I anslutning till stengrundshusen påträffades även fragment av glasmosaik som kan ha använts för att skapa pärlor eller varit tillverkningsspill från en annan hantverksplats för glaspärlor.

The purpose of this thesis is to analyse the relationship between grave goods and the identity of buried individuals. The interpretation of sex and gender, as well as gendered grave goods in Late Iron Age Scandinavia, is of a particular focus. A comparative analysis of 163 graves was carried out using an intersectional theoretic perspective, statistical analysis, and a database, with the Lovö cemeteries serving as the case study. The results of this analysis revealed certain patterns and variances that demonstrate a relationship between the grave goods assemblages that were chosen and aspects of an individual’s identity, including gender for some grave goods, but a lack of a correlation for other grave goods. Thus, it concluded that “normal” burials are influenced by factors such as facets of one’s identity, community standing and social status, familial ties and kinship, and lived experiences, with each grave tailored to suit the individual, and that gender as a whole has little influence on how a burial is constructed. / Syftet med detta examensarbete är att analysera sambandet mellan gravgods och begravda individers identitet. Tolkningen av kön och genus, samt könsbestämda gravgods i yngre järnålders Skandinavien, av särskilt fokus. En jämförande analys av 163 gravar genomfördes med ett intersektionellt teoretiskt perspektiv, statistisk analys och en databas, med Lovö kyrkogårdar som fallstudie. Resultaten av denna analys avslöjade vissa mönster och varianser som visar ett samband mellan de gravgodssammansättningar som valts ut och aspekter av en individs identitet, inklusive kön för vissa gravgods, men en brist på en korrelation för andra gravgods. Således drog den slutsatsen att "normala" begravningar påverkas av faktorer som aspekter av ens identitet, samhällsställning och social status, välbekanta band och släktskap och levda upplevelser, med varje grav skräddarsydd för att passa individen, och att kön som helhet har liten påverkan på hur en begravning är uppbyggd.