Hanteringen av avloppsslam är en omdebatterad fråga som väcker många känslor hos folk på grund av dess innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester och organiska föreningar orsakade av varukonsumtion. Vi står idag inför ett hot om uttömda lager av fosfatmalm inom 30-300 år vilket gör det nödvändigt att återanvända fosforn. Syftet med detta examensarbete var att ge ett underlag för hur slammet kan användas mer cirkulärt i framtiden. Detta genom att kartlägga de slammängder som uppkommer vid kommunala och privata avloppsreningsverk i Småland, kvalitén hos slammet samt hur detta slam hanteras (åkermark, deponi, täckning eller förbränning). Med Småland  avses de 33 kommuner som ingår i Kalmar-, Jönköpings- och Kronobergs län. Sverige producerar årligen 207 000 ton torrsubstans (TS) avloppsslam vid de olika reningsverken, varav Småland producerar 8%. Kvalitén på slammet i området är god jämfört med de nuvarande gränsvärdena för sju tungmetaller. Förbättringen av kvalitén på slammet har mellan år 2005 och 2014 varit störst vid de REVAQ-certifierade reningsverken, främst av kadmiumhalten. I Småland sprids 45% av avloppsslammet på åkermark, 35% används för sluttäckning av  deponier  och 16% används som anläggningsjord. Framtida beslut kan minska möjligheterna för spridning i skogs- och åkermark. Forskningen som idag sker på fosforutvinning ur aska eller slam kommer vara av betydande vikt i framtiden. / The handling of Sewage sludge is a controversial issue because of its content of heavy metals, pharmaceutical residues and organic compounds. Depleted stocks of phosphateore within 30-300 years, makes it necessary to re-use phosphorous. The purpose of this study was to assess how the sludge can be used better in the future by identify the amounts arising from municipal wastewater treatmentplants in Småland, the quality of the sludge and how it is used. Sweden annually produces 207000 tonnes of dry matter at the municipal wastewater treatmentplants, of which Småland produces 8%. The quality of the sludge in the area is good compared with the limits for seven metals. The improvement of the sludges quality between 2005 and 2014 was greatest at the REVAQ-certified treatment plants, mainly in cadmiumcontent. In Småland 45% of the sewage sludge was spread on arable land, 35% was used for final covering of landfills and 16% used as plant soil or constructional masses. Future decisions can reduce the amount of sludge suitable for spreading  in forests and on arable land. The research currently taking place on the phosphorus extraction from ash or sludge will be of significant importance in the future.

In this essay I analyze the stone circles known as domarringar in northern Småland. In order to understand the stone circles, one must understand the society that built them, I argue. Therefore I first date them so I can put them in a context. After dating them to late Roman Iron Age and Migration period, I discuss hill forts, gold bracteates and rotary querns as a starting point for understanding the society and ideology that built the stone circles. I argue that the stone circles are a product of the midgård-ideology and that they have to be understood in that light. The stone circles are always found close to a road and often relatively high in the landscape. They manifest boundaries in the landscape.

Sammanfattning Inledning:       När journalsystemet Cosmic infördes i Region Jönköpings län (RJL) 2007 tillsattes superanvändare och så småningom även kontaktpersoner. Rollernas uppdrag var givna och arbetet rullade på. Nästan tjugo år senare är uppdragsbeskrivningarna samma trots att arbetet under årens lopp har förändrats. Sektion e-hälsa som är ansvarig för arbetet i Cosmic upplever en känsla av att arbetet inte fungerar optimalt och initierade ett förbättringsarbete. Men ett förbättringsarbete kan inte byggas på en känsla. Syfte:               Syftet med denna studie är att kartlägga superanvändarnas och kontaktpersoners upplevelse av uppdraget, vilka förväntningar som finns på uppdragen och hur kontakten med Sektion e-hälsa fungerar. Metod:         För att besvara syftets frågeställningar har en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag använts. Genom intervjuer och fokusgrupper har fördjupande frågor kunnat ställas och deltagandet i Sektion e-hälsas möten och informationsträffar har gett en helhetssyn över förvaltningsorganisationen. Slutsats:         Uppdragen som superanvändare och kontaktperson behövs för att säkerställa ett enhetligt arbetssätt inom RJL:s olika verksamhetsområden. Idag finns ingen etablerad struktur kring uppdragen vilket gör att rollernas ansvarsområden flyter ihop. Många upplever sina uppdrag som meningsfulla men känner samtidigt en stress över att inte hinna med dem. En allmän önskan är att förbättra kommunikationen till och samarbetet med Sektion e-hälsa. Den kompetens som finns ute i verksamheterna behöver bli sedd och tas med i förbättringsarbeten för Cosmic. / Abstract Introduction: When the journal system Cosmic was introduced in Region Jönköpings län (RJL) in 2007, super users and eventually also contact persons were appointed. The assignments of the roles were given, and the work continued. Almost twenty years later, the mission statements are the same even though the work has changed over the years. Sektion e-hälsa, which is responsible for the work in Cosmic, experiences a sense that the work is not working optimally and initiated an improvement work. But improvement work cannot be built on a feeling. Purpose:         The purpose of this study is to map the superusers and contact persons experience of the assignment, what expectations there are on the assignments and how the contact with Sektion e-hälsa works. Method:       To answer the questions of the purpose, a quantitative survey with qualitative elements has been used. Through interviews and focus groups, in-depth questions have been asked and participation in Sektion e-hälsas meetings and information meetings has provided a holistic view of the administrative organization. Conclusion:   The assignments as superuser and contact person are needed to ensure a uniform way of working within RJL's various areas. Today, there is no established structure around the assignments, which means that the roles' responsibilities flow together. Many people experience their assignments as meaningful but at the same time feel a stress about not having time for them. A general desire is to improve communication to and cooperation with Sektion e-hälsa. The expertise that exists in the operations needs to be seen and included in improvement work for Cosmic. / <p>Examen i vårdadministration, YH-utbildning: 20 YH-poäng</p>

Denna studie handlar om hur forskning kommuniceras utifrån forskarens perspektiv och kontexten är Landstinget i Jönköpings län. Enligt högskolelagen finns det ett krav på att forskare i universitetsvärlden ska samverka med det omgivande samhället, informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta, den så kallade tredje uppgiften. Syftet med studien är att undersöka vilken syn forskare inom Landstinget i Jönköpings län har på den tredje uppgiften och hur kommunikation tillämpas i samband med forskningsfrågor. Landstinget i Jönköpings län ser sig som ett forskningslandsting och effekten av forskningen ska på relativt kort tid kunna komma patient och verksamhet till nytta. Därför är kommunikationsaspekten intressant.Studien utgår från sändarens perspektiv och har en kvalitativ ansats, sex disputerade medarbetare inom landstinget med olika yrkesbakgrund har intervjuats. Den teoretiska grunden finns inom forskningsområdet Public relations (PR) och intresseområdet strategisk kommunikation. En forskande medarbetare inom landstinget har en fot i verksamheten och en annan i akademin. Arbetet med den tredje uppgiften ses till viss del som en naturlig del av vardagen då forskaren redan är en del av det omgivande samhället, det vill säga den kliniska vardag där han eller hon är verksam som läkare, sjuksköterska eller inom något annat vårdyrke. Men samverkans- och spridningsfrågor kräver utöver det en strategi och kunskap om kommunikation för att ge resultat.Synen på forskningskommunikation bland landstingets forskare kan sammanfattningsvis beskrivas enligt följande fyra punkter: Den tredje uppgiften är viktig. Vilja att arbeta med uppgiften finns hos forskarna. Behov av en fördjupad kunskap inom ämnet forskningskommunikation finns. Tiden är en begränsande faktor i samverkans- och spridningsarbetet. Forskningskommunikation upplevs ha flera positiva effekter: kommunikationen med olika målgrupper öppnar upp för nya relevanta forskningsfrågor, den tredje uppgiften kan leda till deltagande i nya forskningsmiljöer och forskningsprojekt, öka möjligheterna för fortsatta anslag, uppmärksamhet i media och nya karriärvägar kan öppnas. Det finns en önskan om att ge något tillbaka, forskningsresultat ska återkopplas till finansiären och inte minst komma patient och verksamhet till nytta.Respondenterna är till viss del självkritiska och efterlyser mer kreativitet och större kunskap om forskningskommunikation. Många gånger fastnar kunskapen i forskarvärlden och den egna yrkesgruppen. Det är lätt att förbise andra målgrupper som politiker, allmänhet, patienter, närstående och media. Respondenterna uppskattar när forskningen de medverkat till väcker intresse och upplever att det finns en efterfrågan på deras medverkan. De ställer gärna upp om möjligt, när de blir tillfrågade att medverka. Däremot kan tidsfaktorn begränsa initiativet att själv bjuda in sig eller fundera över målgrupper, det vill säga det strategiska förarbetet. Oavsett om hindret är avsaknad av tid eller praktiska förutsättningar är det betydelsefullt att forskaren får bästa möjliga stöd från organisationen. Att forskare bör erbjudas kurser i forskningskommunikation för en större färdighet föreslås i såväl studiens teori- som empiridel, liksom att strategisk och praktisk support från informatörshåll är önskvärd för att uppnå en framgångsrik forskningskommunikation.

<p>The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region.</p><p>The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.</p>

The purpose of this thesis is to investigate the market potential of producer services in Jönköping County. In relation to the main purpose, the idea is to examine which factors that have a positive impact on the development of a long run qualitative producer service industry in the region. The favourable location of Jönköping County is one of the main factors for why the county has one of the highest densities of manufacturing firms in Sweden. Moreover, the region has comparative advantages in several products, for an example; wood, rubber, machinery and electronically goods. Earlier research and comparisons with other international manufacturing clusters indicates that these areas tend to contain highly developed producer service industries. The thesis gives a case example of how the beneficial, mutual interaction between the manufacturing and producer service industries works in the car industry in Germany. However, to be able to establish a successful and close relationship between the above mentioned industries, the theoretical framework distinguishes several important factors; for instance, education and infrastructure are assumed to be the two most vital ingredienses. Nonetheless, also the firms’ production milieu and technology affects the successful development of a cluster district. Furthermore,when relating the theoretical assumptions to the descriptive statistics, with the intention to elucidate the industrial structure of Jönköping County, one can differentiate three major producer service sectors, namely; “Transport and mail”, “Consulting, marketing, law” and finally “Rentals of premises, labour and machinery”. Nevertheless, several alarming observations can be noticed concerning the wage level, education intensity, productivity and gross profit percentage within the county’s producer service industry; where all these features are below the domestic average. Nevertheless, the empirical analysis indicates that the region has a varying, but yet a positive market potential in the majority of the county’s municipalities. With correct priorities, Jönköping County has good future prospects to reach a high competitive position, but to accomplish this; the education intensity has to be improved. / Syftet med denna uppsats är att utreda om Jönköpings län besitter marknadspotential inom närindustriella tjänster. I relation till syftet är avsikten också att ta reda på vilka faktorer som kan underlätta utvecklingen av en långsiktig kvalitativ service industri i länet. Den fördelaktiga geografiska positionen är en av faktorerna till varför Jönköpings län har blivit ett av Sveriges industritätaste områden; där regionen har komparativa fördelar i trä, gummi, maskin och elektroniska produkter. Genom tidigare forskning och vid jämförelser med andra internationella tillverkningskluster hävdas det att det finns tydliga tecken på att dessa områden bör innerhålla starkt utvecklade centra för närindustriella tjänster. I uppsatsen nämns framförallt den tyska bilindustrin som ett exempel på hur nära samarbetet mellan tillverkning och service industrin kan bedrivas. För att kunna nå en nära samverkan mellan de nämnda industrierna så pekar teoridelen ut flera viktiga ståndpunkter, där bland annat utbildning och infrastruktur är av allra högsta vikt. Men även företagens produktionsmiljö och teknologi reflekterar hur ett framgångsrikt klusterområde utvecklas. När man därefter relaterar dessa utgångspunkter till den deskriptiva statistiken med syfte att klargöra Jönköpings läns industristruktur, kan man konstatera att den största industritjänsten utgörs av transport och logistik. Därefter följer marknadsföring,redovisning och juridisk rådgivning, medan den tredje och sista tjänsten är uthyrning av lokaler, maskiner och personal. Dock påträffas flera oroväckande iakttagelser gällande lönenivåer, utbildningsintensitet, produktivitet och bruttovinstandelar inom produktionstjänster i länet, då samtliga faktorer hamnar under riksgenomsnittet. Vidare indikerar de empiriska resultaten och analysen på att det finns en varierande men positiv marknadspotential i majoriteten av länets kommuner. Med rätta prioriteringar så finns det således goda framtidsutsikter för att regionen skall kunna skaffa sig en hög konkurrenskraft i framtiden. Men då krävs det framförallt en högre utbildningsgrad bland den arbetsföra befolkningen i länet.

Bakgrund: Trots framsteg inom jämställdhetsområdet finns det fortfarande en tydlig obalans när det gäller könsfördelningen i styrelserummet. Genom att adressera och belysa denna obalans samt presentera potentiella fördelar med detta kan en mer jämställd representation uppnås. Syfte: Syftet med studien är att beskriva de utmaningar och möjligheter som manliga styrelseledamöter upplever i fråga om jämställdhet i bolagsstyrelser, samt deras bidrag för att främja en jämnare könsfördelning. Metod: Studien antar en abduktiv ansatsmetod, genom att tolka och analysera de manliga styrelseledamöternas upplevelser utifrån befintlig teori och samtidigt vara öppen för nya insikter, bidrar studien till en fördjupad förståelse av fenomenet. Vid insamling av empiri har en kvalitativ fallstudie med åtta semistrukturerade intervjuer genomförts. För att beskriva informanternas upplevelser av den sociala kontexten genomfördes en tematisk analys varav tre huvudteman identifierades: Perspektiv och kompetens, Utmaningar och möjligheter i Jönköpings län, strategier för jämställdhet. De tre huvudtemana analyserades och kopplades sedan till relevant teori. Slutsats: Studiens resultat frambringar utmaningar och möjligheter i arbetet att främja en jämnare könsfördelning i styrelserna. Faktorer som påverkar och samspelar är befintliga ägande-och maktstrukturer, balans mellan karriär-och familjeliv, könsskillnader i risktagande och självförtroende samt brist på kvinnor i ledande positioner. Styrelseledamöterna kan påverka detta genom att ifrågasätta och utmana rådande normer samt belysa de fördelar som kommer av en jämställd styrelse. / Background: Despite progress in the field of gender equality, there is still a clear imbalance in the gender balance in boardrooms. By addressing and highlighting this imbalance and presenting potential benefits, more equal representation can be achieved. Purpose: The aim of the study is to describe the challenges and opportunities experienced by male directors in terms of gender equality in corporate boards, as well as their contribution to promoting gender balance. Method: The study adopts an abductive approach, by interpreting and analyzing the male board members' experiences based on existing theory and at the same time being open to new insights, the study contributes to a deeper understanding of the phenomenon. For the collection of empirical data, a qualitative case study with eight semi-structured interviews has been conducted. To describe the informants' experiences of the social context, a thematic analysis was carried out and three main themes were identified: Perspectives and competence, challenges and opportunities in Jönköping County, strategies for gender equality. The three main themes were then analyzed and linked to relevant theory. Conclusion: The results of the study highlight challenges and opportunities in promoting gender balance on boards. Factors that influence and interact are existing ownership and power structures, work-life balance, gender differences in risk-taking and self-confidence, and lack of women in leadership positions. Board members can influence this by questioning and challenging prevailing norms and highlighting the benefits of a gender-equal board.

Mänskligheten står inför stora utmaningar som klimatförändringar och ökade ansträngningar på miljön i och med en ökad global urbanisering. Tidigare forskning visar hur stadsodling kan vara ett svar på många negativa effekter som är följden av dess, och undersöker även de positiva effekterna av stadsodling utifrån hållbarhetsperspektiven och framhåller stadsodling som en välgrundad strategi för att bekämpa klimatförändringar. Syftet med studien är att undersöka hur kommunerna i Jönköpings län arbetar med hållbarhetsmål 13 och 15 från Agenda 2030 med fokus på stadsodling. Studien omfattar 10 av de 13 kommunerna som Jönköpings län består av och undersöker genom kvalitativa intervjuer huruvida dessa har stadsodlingar inom sina tätorter. Resultatet visar att stadsodling endast finns i två av kommunerna men att det finns odlingar inom tätorterna och städerna som påminner om stadsodling. I majoriteten av kommunerna finns det kolonilotter vilket visar på ett intresse från invånarna att odla i städer, och respondenterna som har representerat analysenheterna har visat intresse för ämnet. Studien inkluderar även kommunernas arbete gentemot hållbarhetsmål 13 samt 15 av Agenda 2030, då detta visar på kommunernas engagemang att bekämpa klimatförändringarna och arbeta med hållbar utveckling. Med hjälp av det material som samlats in under de kvalitativa intervjuerna skapas en kartläggning av Jönköpings län som visar på var det finns stadsodlingar. Studien visar att länet har långt att gå då det kommer till att utveckla stadsodlingar i tätorterna. / The human race stands before tough challenges such as climate change and increasing strains upon the environment, which are linked to the rapid increase of a global urbanisation. This essay will study previous research in order to find correlation between urban farming and sustainable development, this to find answers to the previously mentioned challenges. The earlier research does not only study urban farming as a strategy towards the three levels of sustainability, economic, social and ecologic, but also as a motivated strategy against climate change. In the essay, 10 of the 13 municipalities of Jönköping County are studied through qualitative interviews. The focus of these interviews is to find out whether they have any urban farming within their cities and how they organise and work towards the sustainability goals within Agenda 2030, especially goal 13 and 15. The results of these interviews show that a majority of them have colony gardens which shows an interest from the populations towards urban farming, and the respondents have all been positive towards urban farming as a concept. A map of the area will be constructed with the gathered materials to further show where in Jönköping County urban farming exists. This shows us that despite both small and larger initiatives within the different areas there is still a long way to go to develop farming in the cities.

Information är idag en värdefull resurs i organisationer som blir mer och mer beroende av sina informationssystem. Information utsätts för olika hot och den behöver skyddas för att organisationer effektivt ska kunna driva sin verksamhet. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete hjälper organisationer att uppnå och upprätthålla en tillräcklig nivå av informationssäkerhet.   Studiens syfte är att undersöka hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer i allmänhet i nuläget. En fallstudie har genomförts på Folktandvården, Region Jönköpings län för att undersöka hur Folktandvårdens medarbetare hanterar informationssäkerheten. Dessutom syftar studien till att utvärdera medvetenhet om informationssäkerhet hos medarbetarna på Folktandvården och att presentera förslag på hur hanteringen av personuppgifter kan förbättras i organisationer.  Blandade tekniker har använts för att samla information.  Litteraturstudier inom området informationssäkerhet har genomförts. Empirisk data har samlats in genom en enkätundersökning, intervjuer och skriftliga frågor som har skickats via e-post till utvalda ansvariga som jobbar specifikt med frågor som berör informationssäkerhet inom Folktandvården. Denna studie använder de svenska standarderna SS-ISO/IEC 27001:2014 och SS-ISO/IEC 27002:2014 för att utvärdera informationssäkerhet på Folktandvården, Region Jönköpings län samt att få en bild av hur informationssäkerhet hanteras inom organisationer. Organisationer kan upprätthålla säkerhet i sin informationshantering genom att tillämpa ett ledningssystem för informationssäkerhet (LIS) som bevarar konfidentialitet, riktighet (integritet) och tillgänglighet av information.  Informationssäkerhetsarbetet och införandet av LIS skiljer sig mellan organisationer eftersom de kan påverkas av organisationens behov och mål, storlek och struktur. Fallstudiens resultat visar att Folktandvården, Region Jönköpings län genomför en aktiv hantering av informationssäkerhet. Folktandvården klarar de flesta kraven som ställdes i standarderna. Däremot föreslås det i studien att fler utbildningsprogram ordnas för att öka medvetenheten kring informationssäkerhet. Dessa utbildningsprogram bör uppdateras regelbundet för att det fortsätter att vara i linje med organisatoriska policy och rutiner. Det rekommenderas även att organisationen utför informationsklassning fullt ut enligt den modellen som Folktandvården har. Dessutom rekommenderas att utveckla planeringen av kontinuitet för informationssäkerhet. Resultatet från enkätundersökningen visar att medarbetarna är medvetna om hur de hanterar informationssäkerhetsincidenter och upplever att systemen är tillgängliga för de behöriga. Flera av de förslag som presenterades av denna studie har hörsammats och kommer att leda till vidare arbete inom Folktandvården. Organisationers personuppgifter bör skyddas genom att tillämpa regler enligt gällande författningar. En ansvarig person i organisationen bör ge vägledning till de anställda om sitt ansvar för hantering av personuppgifter. / Information today is a valuable resource for organizations which become more and more dependent on their information systems. Information subject to various threats and the need to be protected in order that organizations can effectively run their business. A systematic information security helps organizations to achieve and maintain a sufficient level of information security. The study aims to investigate how information is managed within organizations in general. A case study has been performed in Folktandvården (the Public Dental Service), Region Jönköping County to investigate how the organization handle information security. In addition, the study aims to evaluate awareness of information security among employees at the business and to present proposals on how to improve handling of personal data. Mixed techniques have been used to gather information. Literature studies in the field of information security has been implemented. The empirical data collected through a questionnaire, interviews and written questions sent by e-mail to managers in Folktandvården. This study uses the standards SS-ISO / IEC 27001:2014 and SS-ISO / IEC 27002:2014 to evaluate the information in Folktandvården, Region Jönköping County and to get a picture of how information is managed within organizations. Organizations can maintain the security of their information by implementing an information security management system (ISMS) that preserves the confidentiality, integrity and availability of information. Information security and ISMS application differs between organizations, which could be affected by the organization's needs and goals, size and structure. Case study results show that Folktandvården, Region Jönköping County implements an active management of information. The organization manages most of the specifications in the standards. However this study proposes to organize more training programs for information security awareness. These programs should be updated regularly in order to continue to be in line with organizational policies and procedures. It is recommended that the organization performs information classification fully in accordance with the model it has. Additionally, it is recommended to develop the planning of continuity for information. The results from the questionnaire show that the employees are aware of how they handle information security incidents and they think that the systems are available for authorized access. Several of the proposals presented by this study have been heeded and will lead to further work in Folktandvården. Organizations' personal information should be protected by applying the rules in accordance with applicable regulations. A responsible person in the organization should provide guidance to employees about their responsibility for the handling of personal data.

Att samverka sektorsöverskidande på lokal och regional nivå har identifierats som en möjlig väg att påett effektivare och snabbare sätt nå uppsatta klimatmål. Intressant är därför att undersöka hur dessaklimatsamverkansinitiativ är organiserade och hur de arbetar för att bidra till sina syften.Föreliggande studie är en fallstudie som undersöker hur sektorsöverskridandeklimatsamverkansinitiativ på lokal och regional nivå samverkar för att bidra till att minska territoriellaväxthusgasutsläpp. Studien undersöker även vilka utmaningar och fördelar initiativen upplever samtidentifierar faktorer som initiativen upplever skapar en långsiktig och attraktivsamverkansorganisation. De studerade initiativen är Klimatrådet Jönköpings län och Klimat2030 iVästra Götalands län samt Uppsala klimatprotokoll, Gothenburg Climate Partnership, LundsKlimatallians samt Linköpingsinitiativet.Insamlingen av det empiriska materialet har skett via semistrukturerade intervjuer medprocessledaren, verksamhetsledaren eller administratören hos respektive initiativ.Studien finner att den offentliga sektorn bär det huvudsakliga ansvaret för initiering, administrationsamt finansiering. Studien finner också att det inte finns någon etablerad mall eller förankradsamverkansmetodik kring lokal eller regional klimatsamverkan, vilket resulterar i att initiativen bådehar likheter och skillnader i sina samverkanstrukturer. Studien konstaterar att vanligt förekommandearbetsmetoder hos initiativen är fokusgrupper, klimatutmaningar, klimatavtal samt projektbaseratarbete, dock med spridning mellan initiativen.I studiens resultat framkommer bland annat delaktighet, förankring och erfarenhets- ochkunskapsutbyte som centrala faktorer som upplevs skapa en attraktiv och långsiktigsamverkansplattform. Det framkommer även att initiativen upplever dels fördelar medklimatsamverkan eftersom det hjälper medlemmarna att gå från ord till handling, och dels utmaningarsom att bland annat bevisa sin faktiska effekt i att reducera de territoriella växthusgasutsläppen.Slutligen konstaterar studien att ämnet lokal och regional klimatsamverkan är relativt outforskatinom miljövetenskapen och att det behövs vidare forskning kring bland annat vilken funktionklimatsamverkan har samt vilken effekt initiativen skapar. / To collaborate cross-sectoral on a local or regional level has been identified as a possible solution toachieve a more effective way of reaching set climate targets. Therefore it´s of interest to conductfurther study in how these initiatives collaborate in their aim of reaching climate related targets.This thesis is a case study consisting that examine how cross-sectoral climate collaborations on alocal or regional level collaborate to reduce the emissions of territorial greenhouse gases.Furthermore, the study investigates what challenges and advantages the objects of study areexperiencing and also to identify what factors the initiatives are experience that creates a long-terminitiative and an attractive collaborate-organisation. The objects of study are Climate Council inJönköpings region, Climate2030 in Västra Götalands region and Uppsala Climate Protocoll, GothenburgClimate Partnership, Lund Climate Alliance and The Linköping Initiative.The collection of the empirically data was gathered via semi-structured interviews with either theprocess manager, administrator or executive manager in each initiative.The study shows that the public sector has the major responsibility in initiating, administrate andfinancing the initiatives. The study also shows that there is no established templated or collaboratemethodin local or regional climate-collaboration, which results in both similarities and differences inthe initiatives structural design.The study has found that focus-groups, the use of climate related challenges, climate agreementand to work in specific projects are all commonly used work procedures, but with differences betweeninitiatives.Furthermore, results show that participation, anchoring and experience- and knowledge-exchangeare key factors that the initiatives are experiencing in how to create an attractive and long-termcollaborate initiative. Moreover, it emerges that the initiatives are experiencing both benefits with aclimate collaborating because it helps members of the collaboration to go from words into action, andpartly challenges regarding how to prove its actual effect in reducing territorial greenhouse gasemissions.Finally, the study notes that the subject, local and regional climate-collaboration is relativelyunexplored and that it needs further research for example in what function a climate collaboration hasand what effect the initiatives creates. / <p>2020-06-05</p>