of Ph.D. Thesis Phenomenological Conception of Space Eliška Luhanová The thesis focuses on the nature of experience which a perceiving self has with other beings and on the conditions which make such an encounter possible. It emphasises the role of the spatiality, which is seen as a defining characteristic of corporeal sensible beings. Broadly speaking, the work belongs to post-phenomenological philosophy. The Introduction summarises the main methodological principles of a phenomenological approach and presents post-phenomenology as a specific discourse which rejects the egocentrism typical of classical, especially Husserlian phenomenology. The exposition proper starts with an outline of a phenomenological theory of perception (Chapter I) and continues by offering an outline of the basic ontological characteristics of sensibly given entities, especially of their trans- empirical nature (Chapter II). The following chapter briefly treats some issues related to the nature of a phenomenal field, which is described as a structure of possible ways in which beings can manifest themselves (Chapter III). The subsequent chapters form the main core of the thesis. They deal with the spatial manner of being of entities which manifest themselves (Chapter IV) and of the self which experiences them (Chapter V). The...

The purpose of this essay is to illustrate whether certain phenomena are connected to religion or to culture. This investigation is backed up by literature and four interviews with people with different religious backgrounds, thus coming to a conclusion about how the differences between religion and culture are viewed based on the participants background. The participants are Christian, Muslim, Jehovah's witnesses and an atheist. Among the answers from these people, we have discovered that almost all of the participants mentioned how ethnic Swedes (in the Swedish society) are most often the ones who do not understand the difference between religion and culture. The result we received from the interviews was that, unfortunately, ignorance is present among many people who do not understand the difference between religion and culture. The result from the literature gave us a clear answer on how the misunderstanding between religion and culture happened. According to Isak Svensson the misunderstanding many times is about ignorance and confusion.

This master’s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives. Criticism of the sources, chronological description and a hermeneutic approach has been used as a method to analyse the different documents. The thesis starts out from which interests created the library, in what way the library was affected by the national library reorganisation in 1930 and what characterised the long process of reaching access to enough space for a fully acceptable activity, which has been the main issue throughout the history and therefore this thesis. A general observation of the development of the town library of Karlskrona is that it starts and follows very well with the national policies and development of the activity of the modern public library. This is not surprising as, for one reason, all public libraries were more or less financially dependent on subsidies and organizational support. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to record and evaluate from art-historical point of view the stone sculptural and woodcarving work of Jan Karel Hammer, whose activity was documented between the years 1737 and 1757 on the border of central and southern Bohemia. The topic of thesis was chosen due to the fact, that this interesting artist has not yet been introduced to the professional public. Automatic attribution of all sculptural and woodcarving work in the area around Čimelice, where Jan Karel Hammer spent the last two decade of his life, to his hand together with a sharp increase of works, that are assumed to belong to him, led to the need for critical review. With the exceptions of Hammer's works the information was drawn from topografical, historical and regional literature and from archival sources. Because of the literary character and limited number of sources the main emphasis was placed on formal analysis. The examined material was divided into several cathegories, as can be seen in the structure of final catalogue. Thanks to detailed knowledge of works it was possible to identify author's distinctive style, which can be detected also in the workshop production, and all specifics of his work. Attention focused on the sources of inspiration and style orientation took us to the Prague art center...

<p>This is a graduation project in Innovation Management, which seeks to enlighten new theories within the major subject – the multi‐faceted innovation process.</p><p>The reader is hereby invited to an insight in the more complex perspectives of these types of theories than what has previously been explained in simplified ways.</p><p>We have conducted research on a company within the cleantech market; Cellkraft AB. The company develops and produces fuel cells amongst other products, which have emerged during their research and development in the fuel cell technology. Cellkraft works in a high‐tech frontline market where innovation is key. We wanted to see if we could find relations between Jan Buijs’s theories about the multifaceted innovation process as a factor of success and Cellkraft AB as a real company.</p><p>Through our research we have found support for our thesis that the innovation process is more complex than traditionally explained, which must be taken into consideration from a leadership perspective and with this essay we want to make a push for new theories within our major research area and we know that our work will bring the reader interest and knowledge.</p>

”The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly” by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent. To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly. The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms. He is above all described as a complex person with many and sometimes contradicting sides. Some of these actions and characteristics’ are viewed as following the norms while others are shown as anomalies.

L'objectif du présent texte est de tenter de construire un modèle de l'acquisition des concepts mathématiques sans l'aide du langage en s'inspirant des thèses intuitionnistes de L.E.J. Brouwer et en les appliquant à des théories plus modernes de l'acquisition et de la représentation des concepts mathématiques, notamment, la théorie du sens des nombres de Stanislas Dehaene. Pour ce faire, nous initierons le lecteur à la pensée de Brouwer dans les deux premiers chapitres et développerons dans le troisième chapitre une nouvelle analyse de l'Intuition Primordiale de Brouwer dans laquelle il est possible d'identifier chaque élément impliqué dans l'acquisition des concepts mathématiques chez Brouwer et le rôle joué par chacun. Le chapitre quatre exposera la théorie de Dehaene selon laquelle nos capacités mathématiques sont le résultat de deux systèmes cognitifs de base, soit le système de répertoire d'objets et le système de représentation approximative de la numérosité. Nous tenterons ainsi d'améliorer le modèle de l'ontogenèse de Dehaene ainsi que les interprétations de Suzanne Carey, celles-ci soulignant le besoin de faire appel à d'autres systèmes de base incluant un système de représentation de l'ordre linéaire ainsi que le langage. Nous présenterons une hypothèse alternative en remarquant qu'une représentation approximative de la numérosité peut implicitement contenir une forme d'ordre et de relation de successeur capable de justifier une partie de l'apprentissage des listes de numéros chez les enfants. Aussi, nous tenterons d'expliquer le développement de concepts mathématiques plus avancés en nous basant sur la théorie de l'abstraction de Lawrence Barsalou, selon laquelle l'abstraction est une interprétation dynamique faite par des systèmes de symboles perceptuels. Nous pourrons alors expliquer la manière dont le système de répertoire d'objets réussit à développer une composante numérique en venant interpréter les représentations du système approximatif. Nous suggérerons enfin l'hypothèse que les concepts mathématiques puissent être aptes à se développer à mesure que ce système de répertoire d'objets produit des représentations structurées dans lesquelles les numérosités se voient regroupées de manière analogue au développement des nombres par l'IP de Brouwer. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Intuitionnisme, Abstraction, Concepts mathématiques, Fondements des mathématiques.

Est-il possible de comprendre ce qu'est la crise du sens dans l'œuvre de Patocka à travers sa représentation de la politique? La crise témoigne du sens devenu problématique, elle est pour Patocka une crise spirituelle de l'Europe moderne, elle témoigne aussi de la possibilité de la perte de sens et de sa complète négation dans le nihilisme. La compréhension de la crise peut être faite à partir de son aspect négatif. Toutefois, le décryptage de ce que constitue la crise du sens chez Patocka ne peut se faire en vase clos, il nécessite un espace plus large que le nihilisme, un espace qui incorpore le négatif et l'absence, ce que l'on pourrait désigner par la négativité. Comprendre la crise du sens en lien avec la politique, c'est également une tentative de saisir ce qui rapproche ces deux éléments chez cet auteur. Une réponse à la crise pourrait être trouvée dans l'Europe, qui est comprise par Patocka comme étant ce qui porte l'héritage spirituel de la Grèce antique. C'est-à-dire, le soin de l'âme, mais également la rationalité, la capacité de s'affranchir de la tradition et la volonté d'établir un État juste. La crise du sens comme crise spirituelle représente l'ébranlement de ce qui tenait lieu de sens pour l'Europe. Pourtant, la problématicité du sens se trouverait au fondement du projet politique lié au soin de l'âme, au cœur même de ce qui constitue la liberté. Patocka situe l'histoire, la philosophie et la politique au moment où surviendrait la problématicité du sens, un moment où émergerait la capacité de prendre un recul quant au sens et celle de jeter un regard critique sur celui-ci. Cette possibilité de dépassement serait au centre de la notion de liberté chez Patocka. Elle serait une ouverture vers l'émancipation, vers le rejet des modes de vie traditionnels, mais aussi une ouverture pour de nouvelles manières de vivre ou encore pour la possibilité de formuler de nouveaux projets politiques. La faculté critique mise en lumière par Patocka dans la problématicité est un élément clé de l'épochè; c'est peut-être en partie en elle que l'on peut trouver le lien entre la politique et la crise du sens chez Patocka. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Crise du sens, épochè, Jan Patocka, modernité, nihilisme, politique, rationalité, soin de l'âme.

Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande. Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.       Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och muntliga instruktioner. Avsaknaden av svenska läromedel för de mera avancerade glasblåsningstekniker, gör det svårare för eleverna att dels förbereda sig inför genomgången i verkstaden, dels att på egen hand gå tillbaka och repetera. Möjligheten för att kunna fläta praktisk träning med teori skulle kunna underlätta både undervisning och lärande.         Sverige är känt för sin glastillverkning och för grundandet av speciella glasblåsningstekniker. Graaltekniken eller också kallad överfångstekniken, räknas som en av dessa. För många ut av eleverna på Sveriges två glasskolor, Orrefors Riksglasskola och Kosta Glascenter, står graaltekniken som ett av de främsta målen att lära sig behärska. Idag lärs tekniken ut via praktisk demonstration och mun

Diss.--Stuttgart, 2002. / Bibliogr. p. 363-386.