<p>Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och</p><p>Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda</p><p>individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/</p><p>förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när</p><p>någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga</p><p>tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och</p><p>att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa</p><p>missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra</p><p>respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till</p><p>missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder</p><p>och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja</p><p>sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet</p><p>annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor</p><p>då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller</p><p>vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga?</p><p>Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har</p><p>någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet</p><p>att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas</p><p>vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns</p><p>misstänksamhet och detta finner jag intressant.</p><p>Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi</p><p>Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa</p><p>för att vara så övertygande som möjligt.</p>

Jag är intresserad av att titta närmare på hur två religiösa grupper som Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga presenterar sig för sin omgivning i mötet med enskilda individer. Jag har många gånger mött människor vars attityder till dessa missionärer/ förkunnare är negativa. Människor verkar ofta bli störda eller känna sig påhoppade när någon ringer på deras dörr för att framföra ett religiöst budskap och ställer frågor om ens personliga tro. Samtidigt förstår jag att rörelser som Jehovas vittnen och mormonerna växer och att det finns intresse av att släppa in missionärer/förkunnare för diskussion. Hur väljer dessa missionärer/förkunnare att presentera sig och sitt budskap? Finns det strategier för att få så bra respons som möjligt? Personligen så upplever jag ofta att det finns en misstänksamhet till missionärer. Jag upplever att det finns en uppfattning om att de ägnar sig åt skumma metoder och lurar till sig medlemmar. Är det så att dessa grupper lurar människor som inte kan värja sig eller gör de bara vad de kan för att övertyga? Ser argumentationen eller retoriken som helhet annorlunda ut än till exempel i ett politiskt tal och om den inte gör det varför blir människor då så upprörda? Är religiöst övertygande mindre accepterat än politiskt övertygande eller vilken reklam som helst vars syfte likaså är att övertyga? Naturligtvis kan jag inte besvara dessa frågor i sin helhet och jag vill poängtera att jag inte har någon statistisk eller vetenskaplig undersökning av attityder att luta mig mot, vad gäller påståendet att människor verkar vara skeptiska till religiösa rörelser som exempelvis Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, men jag vågar ändå påstå att det finns misstänksamhet och detta finner jag intressant. Min tanke är alltså att göra en jämförelse av manualer, från Jehovas vittnen och Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, med den klassiska retoriken, för att se hur de utformat dessa för att vara så övertygande som möjligt.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie med ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv och avser undersöka identitetsuppfattningen hos personer som är uppväxta inom Jehovas vittnen och lämnat den. Informanterna är alla deltagare i FROM-projektet, i frivillig organisationen Hjälpkällans regi.  Syftet med uppsatsen är att få en bredare förståelse hur informanterna uppfattar och beskriver sin identitet nu och då, samt vilken roll Hjälpkällan och FROM-projektet har haft i identitetsformationen. Två män och fyra kvinnor deltog i studien. Intervjuerna gjordes face-to-face, via Skype och telefon. Den teoretiska referensramen är symbolisk interaktionism med olika begrepp relaterade till identitet samt några stödbegrepp. Den identitet i dåtid som framkom var ett annorlundaskap bland människor med en beskrivning av regler och krav som de förväntades följa. Identiteten i nutid innefattar frihet och social-individualism. Friheten följs åt med både tillägg och undantag och social-individualismen innebär att informanterna vill utveckla sina egna identiteter i samhället som inte är relaterade till grupper. De identifierar sig med sin bakgrund men ser framåt. Hjälpkällan och FROM-projektets betydelse för identitetsformationen var främst för kvinnorna och de som relativt nyligen lämnat Jehovas vittnen. Detta eftersom Hjälpkällan inte fanns när de informanter som har längst erfarenhet utanför lämnade Jehovas vittnen. Bekräftelse och gemenskap inom Hjälpkällan och FROM-projektet var den viktigaste betydelsen för identitetsformationen för informanterna.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.

This bachelor’s degree will examine the Swedish translation of the publication Awake! a religious monthly periodical published by the Jehovah’s witnesses as a way to complement their primary magazine The Watchtower.  The purpose of this examination is to do a rhetorical analysis on how Awake! Magazine takes part in spreading the witnesses’ message and to examine what is being communicated towards its readers and what sort of language and arguments is used. One of my primary goals during this paper will be to also examine what sort of messages the periodical is sending towards its younger readers. The gathered empirical material will be examined through Berger and Luckmanns theories about social constructs and institutionalizations and Bourdieu’s Doxa theory. This study will show that the language that the periodical uses is constantly laden with religious meaning, every aspect of the everyday goings on that Awake! Magazine writes about is combined with excerpts from the Bible or other material published by Jehovah’s Witness. There is also a clear distinction in the way the magazine communicates with its readers. The language used to older readers is often aimed at their sense of logic, reason and at times meant to evoke the reader’s feelings towards different subject matters. The language and arguments aimed at the younger readers is instead focused on warnings and the importance of keeping chaste and obedient. The final summation shows that the periodical mostly uses a language and argument that is meant to bolster the readers pride and loyalty towards Jehovah’s and to underline the importance of innocent and obedience in teenagers and the seductive and corrosive nature of society outside of the confines of their faith.

In this thesis I examine precarity and necropolitics in the context of a religious institution namely the Jehovah’s witnesses. I specifically examine the conditions of LGBTI-children by the use of framing and the Jehovah’s witnesses own published material. I apply central concepts from Judith Butler’s and Achille Mbembe’s theories on precarity and necropolitics in order to explain what it means to not be born precarious and to explain Jehovah’s witnesses stand on homosexuality. I also develop and test my own theoretical framework that there are two types of institutions; institutions and shadow institutions in which death is distributed in the latter. I also develop a methodology from which these institutions can be distinguished.   The results show that the theories of Judith Butler, Achille Mbembe and my own theory on shadow institutions are indeed compatible and are united in a sort of necroprecarity. My results also show that there is a way to distinguish totalitarian and extremist groups from democratic groups by the use of framing and my theory of shadow institutions. My thesis also highlights the importance of anti-integration for people existing in a non-living state.   This thesis offers a new methodology and can therefore be seen as a first step towards knotting together groups and organizations such as political extremist groups, criminal gangs, dictatorships and religious cults under the umbrella of shadow institutions. Which by itself can be the foundation for a new field of research. By distinguishing institutions from shadow institutions this methodology can be seen as a tool to counteract anti-democratic movements in order to create a more peaceful and stable society.

Hur religion och andra livsåskådningar framställs i läroböcker är ett nödvändigt fält att vetenskapligt forska om. Vi lever i ett digitaliserat samhälle och kontinuerligt emottar ny information; sålunda har religionsämnet tillfallit att bli ett ytterst relevant läroämne. Detta grundar sig i att Statens läroboksnämnd SIL (Statens institut för läromedelsinformation), vars uppdrag var att granska centrala läromedel lades ned 1992. Därefter instiftades Skolverket och den granskningen av läromedel som fanns tidigare upphörde. I dagens skolväsende har läroboken en stark ställning som dels anger vilken riktning som lämpar sig för kommande undervisningsupplägg och som dels är kunskapsgaranterande. Det massmedia skildrar kan böcker antingen validera eller bestrida, sålunda är det väsentlig att granska den inställning och bild som presenteras i svenska läroböcker. Studiens syfte är att granska  hur Jehovas vittnen skildrats och framställts i läroböcker utarbetade i enlighet med Lgr 11 och Lgy 11. Sedermera åskådliggöra hur de olika framställningarna skiljer sig och problematisera detta. Materialet till detta arbete innefattar totalt nio läroböcker där fem av dessa inriktar sig på högstadiet och resterande fyra för gymnasiet. Utifrån väl avgränsat material och den teoretiska utgångspunkten granskas det hur Jehovas vittnen framställs i läroböckerna. Ramverket grundar sig på islamologen Jonas Otterbecks forskning kring läromedelsanalyser där han utformat en matris som fungerar som ett analysverktyg. Det verktyg som Otterbeck konstruerat har omarbetats för att bättre lämpa sig till denna undersökning. Den teoretiska utgångspunkten utgår ifrån att läroböckers beskrivningar har en benägenhet att vara tendentiösa i sitt urval, onyanserade, väsentlig information utelämnas och sålunda har olika religioner eller livsåskådningar framställts ofördelaktigt. Efter granskning av materialet synliggörs det att läroböckernas framställningar är stundom tendentiösa, förenklade och att grundläggande information har utsorterats. Rörelsen framställs som emellanåt homogen, att Jehovas vittnen allenast knackar dörr och förkastar födelsedagsfiranden. Största skillnaden mellan läroböckerna är att gymnasieböckerna tenderar att vara mer detaljrika i sina skildringar, men kan dock bero på att författarna har fått ett större utrymme. För att motverka att den stereotypa bilden av Jehovas vittnen kvarstår är det sålunda essentiellt att skolundervisningen förmedlar en saklig och korrekt skildring av rörelsen.

The purpose of the study is to depict the exit-process out of the religious group Jehovah's Witnesses, and compare nine informants narratives about the exit-process with three other models that´s been constructed over the exit-process from religious groups and compare and discuss the informants narratives about the exit-process with each other. The result of the study shows that the informants narratives about their exit-process shows some resemblance with the models about the exit-process that the authors Pernilla Liedgren Dobronravoff and Norman Skonovd has developed, and some lesser resemblance with the model about the exit-process that author Stuart Wright has developed. It is also important to point out that the informants narratives do not strengthen any of the models about the exit-process enough to call them complete, because of the differences that shows up in the informants narratives abouth their exit-processes from Jehovah´s Witnesses. The narratives of the informants exit-processes differ from each othertoo, mainly about the length of the exit-process, and the feelings that they feel during the exit-process. The conclusion that can be drawn from this study about the exit-process from the organization Jehovah´s Witnesses is that the exit-process seems to be very individual, although the informants narratives shows some resemblance in their exit-process, mainly about doubts throughout the exit-process, "the turning points", and the lack of support from the "original family" during the exit-process.

<p>Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.</p><p>Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?</p><p>Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik.</p><p>Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.</p><p>Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.</p>

Syfte: Uppsatsens syfte är att problematisera och göra ett försök på att visa på varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fält bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen. Frågeställningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning? Teori: Inom teoridelen används två teorier som har många likheter med varandra men som trots detta tillhör två, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena är den sociologiska traditionen och det andra är den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin då denna ligger närmast uppsatsens första frågeställning, för att sedan gå över till en teori kallad memetik. Metod: Metoddelen utgår ifrån den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp på Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning. Resultat: Resultatet visar på att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket väl kan sättas ur balans av att tillgängligheten av information med kritisk karaktär, sprids via internet. Det är relativt svårt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begränsa alla individer som befinner sig inom samfundets fält från att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen.