Jobbsökning är den process som syftar till att matcha arbetssökande med lämpliga jobb och jobbmöjligheter. Den vanligaste metoden för jobbsökning är användningen av Internet, som tillhandahåller diverse sociala nätverk. Dessa tjänster lockar miljontals besökare varje år, vilket bland annat resulterat i att Internet i nuläget spelar en genomgripande roll vad gäller jobbsökning och sysselsättning. Internet och dess informations- och kommunikationsteknologi kommer framöver fortsätta ta en mer betydelsefull roll i en del av arbets- och jobbsökningsprocessen, vilket efterlämnar dagens socialt missgynnade arbetssökande eftersom nätverken inte täcker dessa individers behov. Således utvärderades konceptet FindMeAJob vars idé handlar om att sammanknyta socialt missgynnade arbetssökande med olika typer av individer och verksamheter som är i behov av arbetskraft. Studien rekryterade socialt missgynnade arbetssökande, HR-specialister, rekryterare och Arbetsmarknadsförvaltningen i Helsingborg för att besvara frågeformulär baserat på Likertskala, fördjupningsfrågor och Storyboard. Resultaten var blandade; respondenter för gruppen socialt missgynnade arbetssökande ser i helhet positivt på FindMeAJob och anser att deras behov kan täckas någorlunda, medan sakkunniga respondenter har delade meningar. En djupare analys av resultatet resulterade i en slutsats om vad FindMeAJob torde innehålla för att möta de behov som kan ställas av de socialt missgynnade arbetssökande.

I den ständigt föränderliga mediebranschen är sociala medier en integrerad del av både det personliga och det professionella livet. Detta skapar en komplex rekryteringsmiljö för arbetssökande, som ständigt måste balansera att vara synliga på arbetsmarknaden samtidigt som de försöker bevara sitt privatliv. Syftet med denna studie är därtill att undersöka hur anställda inom mediebranschen upplever jobbsökningsprocessen inom mediebranschen och granskning av arbetstagare på sociala medier, samt hur arbetstagare reflekterar över potentiella kraven och förväntningar av att vara aktiv och kunnig på sociala medier. Trots att granskning av arbetstagare på sociala medier är ett relativt nytt forskningsområde, har få studier utforskat branschspecifika skillnader. Den här studien ämnar att bidra till detta forskningsområde genom att kolla närmare på mediebranschen, med hjälp av de teoretiska ramverken självmarknadsföring, granskning av arbetssökande på sociala medier och digital kompetens. Studien baseras på kvalitativa forskningsintervjuer med personer som anställts inom mediebranschen under de fem senaste åren för att ta reda på deras upplevelser och reflektioner. Urvalet baseras på ett målstyrt och kriteriestyrt urval, med ett kompletterande bekvämlighetsurval. Intervjuerna har genomförts på Zoom och baserats på en intervjuguide. En tematisk analys tillämpas för att identifiera mönster och teman i det empiriska materialet. Resultatet av studien visar att jobbsökningsprocessen inom mediebranschen upplevs som utmanande och konkurrensutsatt, förstärkt av den osäkra ekonomiska situationen. Digitaliseringen av branschen har ökat konkurrensen, särskilt för nyutexaminerade. Trots betydelsen av synlighet på sociala medier väljer många att skydda sin integritet genom privata profiler. Granskningen av arbetstagare på sociala medier ses inte som en integritetskränkning utan som en del av det moderna arbetslivet. Digital kompetens anses viktigt, men de flesta anser att arbetsgivare redan förväntar sig detta. Framtida forskning bör inkludera arbetstagarens perspektiv samt jämföra med de personer som fortfarande söker jobb. / In the ever-changing media industry, social media is an integral part of both personal and professional life. This creates a complex recruitment environment for job seekers, who must constantly balance visibility in the job market while preserving their privacy. The aim of this study is to investigate how employees in the media industry perceive the job application process and scrutiny of employees on social media, as well as how employees reflect on the potential requirements and expectations of being active and knowledgeable on social media. Despite scrutiny of employees on social media being a relatively new research area, few studies have explored industry-specific differences. This study aims to contribute to this research area by focusing on the media industry, utilizing theoretical frameworks such as self-branding, cybervetting, and digital competence. The study is based on qualitative research interviews with individuals employed in the media industry over the past five years to uncover their experiences and reflections. The selection is based on purposive and criterion-based sampling, with supplementary convenience sampling. Interviews were conducted via Zoom and based on an interview guide. A thematic analysis is applied to identify patterns and themes in the empirical material. The results of the study indicate that the job application process in the media industry is perceived as challenging and competitive, exacerbated by the uncertain economic situation. The digitization of the industry has increased competition, especially for recent graduates. Despite the importance of visibility on social media, many choose to protect their privacy through private profiles. Scrutiny of employees on social media is not seen as a violation of privacy but as part of modern work life. Digital competence is considered important, but most believe that employers already expect this. Future research should include the perspective of employees and compare them with individuals still seeking employment.

Studentkonsultprojekt gör det möjligt för studenter att applicera sin kunskap i näringslivet samtidigt som det blir mindre kostsamt för företagen att anlita konsulter. Då jobbsökande via internet blir allt vanligare finns det ett behov av en webbapplikation för konsultuppdrag som kopplar samman studenter och företag. En av de viktigaste aspekterna för att skapa en konkurrenskraftig webbapplikation är användbarheten. Således är intentionen med denna studie att undersöka Hur kan en webbapplikation för konsultuppdrag mellan företag och studenter implementeras för att uppfattas som användbar av studenter? För att besvara frågeställningen har en webbapplikation för förmedling av konsulttjänster mellan företag och studenter utvecklats. Webbapplikationen baseras på en teoretisk grund där olika dimensioner av begreppet användbarhet analyserats. De dimensioner som lyfts är effektivitet, ändamålsenlighet och tillfredsställelse. I tillägg till detta har vikten av att specificera användare och de estetiska aspekternas påverkan på användbarhet behandlats. För att utvärdera om webbapplikationen upplevs som användbar testas den på tre testgrupper i tre olika skeden för att undersöka deras upplevelse av webbapplikationen. Testerna utgår från metoden thinking aloud tillsammans med enkäterna System Usability Scale (SUS) och Visual Aesthetics of Websites Inventory Short (VisAWI-S). SUS- och VisAWI-S-enkäterna gav indikationer på en starkt användbar applikation genom hela utvecklingsprocessen. Detta utifrån implementation av en design som främst utgick från principerna enkelhet och färgrikedom samt fokusområdena Synlighet av systemstatus, Igenkänning istället för återkallande, Flexibilitet och effektiv användning och Estetisk och minimalistisk design. Genom att analysera resultaten från thinking aloud-testerna kunde en tydlig minskning av negativa kommentarer identifieras mellan användartest 1-3. Utifrån dessa testresultat, dras slutsatserna att genom återkoppling relaterad till utförda aktioner, implementation av markörer och färgval med hänsyn till kontraster kan en webbapplikation för konsultjobb implementeras för att uppfattas som användbar av studenter. / Studentconsulting makes it possible for students to use their knowledge in business cases. In addition to this it also reduces the cost for enterprises when hiring consultants. As job hunting via the internet becomes more common there is a need for a web application that connects company projects with students who are interested in consulting. One of the most prominent aspects for a web application to be competitive is usability. The intention with this study is to examine How can a webapplication for consulting jobs between enterprises and students be implemented to be perceived as useful by students? To answer this question a web application for intermediation of consulting jobs between enterprises and students has been developed. The web application is developed on a theoretical basis where the different dimensions of the term usability has been analysed. These dimensions are efficiency, effectiveness and satisfaction. In addition to this the importance of specifying users and the aesthetic aspects effects on usability has been discussed. To evaluate if the web aplication is perceived as useful it is tested on three groups of people on three different occasions to examine their perception of the web application. The tests are based on the thinking aloud method together with the questionnaires System Usability Scale (SUS) and Visual Aesthetics of Websites Inventory Short (VisAWI-S). The SUS and VisAWI-S questionnaires indicated that the web application had a high level of usability throughout the development process. This was achieved through implementing a design based on simplicity and colorfulness as well as the principles Visibility of system status, Recognition rather than recall, Flexibility and efficiency of use and Aesthetic and minimalist design. By analysing the results from the thinking aloud tests a reduction in negative comments between test 1 and 3 could be identified. From the test results, the conclusion is that through responses related to completed actions, implementation of markers, and contrasting colors a web application for consulting jobs between enterprises and students can be implemented to be perceived as useful by students.