Regler om skattelättnad för utländska arbetstagare med hög kompetens infördes i Sverige första gången 1985 och 2001 reformerades och utvidgades reglerna. Från att endast gälla forskare kan nu även experter och nyckelpersoner med specialistkunskap eller företagsledandeställning tillämpa reglerna. Syftet med reglerna var att locka arbetskraft inom forskning och produktutveckling till Sverige för att bidra till att ny kunskap och teknologi kommer svensk ekonomi till del. Forskarskattenämnden är även fortsättningsvis de som beslutar om skattelättnader men nu finns även möjlighet att överklaga nämndens beslut. Den kortfattade lagtexten ger ytterst lite ledning om vilka som ska kunna beviljas skattelättnader. I praxis har domstolen valt att döma utifrån syftet med reglerna och har varit restriktiv i att utöka reglernas tillämpningsområde. Detta har lett till en stor brist i förutsägbarheten och reglerna har därför sällan kunnat användas i rekryteringsskedet, eftersom de sökande  inte med säkerhet kan avgöra ifall skattelättnader kommer beviljas eller inte.  Reglerna har därför fått motstå mycket kritik och en ändring infördes 1 januari 2012. Tillägget i reglerna innebär att alla som uppfyller de formella kriterierna och har en månadslön på över två prisbasbelopp beviljas skattelättnader. Syftet med tillägget är att förenkla och öka förutsägbarheten, speciellt för personer inom nyckelpersonkretsen. Uppsatsens analys visar att tillägget kan anses vara ändamålsenligt i förhållande till syftet med tillägget, men endast för de som tjänar över 2 prisbasbelopp eftersom osäkerhet kvarstår för de resterande sökande. Sett i förhållande till syftet med de ursprungliga reglerna är svaret mycket mer tveksamt. De nya reglerna kommer att utvidga personkretsen på ett sådant sätt att tillägget inte kan ses som ändamålsenligt i förhållande till det ursprungliga syftet. / Rules regarding tax reliefs for high skilled foreign workers were first introduced in Sweden in 1985 and the rules were reformed and expanded in 2001. From only being applicable on scientists the rules now can be used by experts and people with a key- or a managerial position. The purpose of the rules was to attract foreign workers within research and development to Sweden to increase the knowledge and use of advanced technology. The Taxation of Research Workers Board still decides if reliefs will be granted or not but now the decision can be appealed. The brief statutory text gives very little guidance about who should be granted tax reliefs. In practice, the Court has chosen to judge by the purpose of the rules and has been restrictive in expanding the scope of the rules. This led to a major gap in the predictability and the rules could therefore rarely be used in the recruitment phase because the applicants could not with certainty know if tax reliefs would be granted or not. The rules have therefore been subject to a lot of criticism and an amendment was introduced in January 2012. The amendment of the rules means that all who meet the formal criteria and have a monthly salary that exceeds two price base amounts is granted tax reliefs. The purpose of the amendment is to simplify and increase the predictability, especially for the people in a key position. Essay’s analysis shows that the amendment can be considered as appropriate in relation to the purpose of the amendment, but only for those who have a monthly salary that exceeds two price base amounts, this because uncertainty remains for the remaining candidates. Seen in relation to the purpose of the original rules, the answer is much more doubtful. The new rules will extend the scope of people in such a way that the amendment cannot be seen as appropriate in relation to the original purpose.

Syftet med rapporten är att, på uppdragsgivare BRP systemsönskan, utvärdera en del av ett bokningssystem och ge förslag pådesignförbättringar. Utvärderingen gjordes i form av användbarhetstest och begränsades till att undersökaanvändares tillfredställelse och prestation. Inom ramen för utvärderingen harändamålsenlighet, en aspekt av användbarhet, undersökts med avseende på mätning av ändamålsenlighet,brister i mätning av ändamålsenlighet samt hantering av dessa brister. Vidarehar ett nytt sätt att mäta föreslagits och använts i den utvärdering somgenomförts. Resultat visar att användares mål och behov lätt frånses i mätningav ändamålsenlighet men kan fångas upp genom att intervjua användare för attidentifiera dessa. Hos användare av systemet upptäcktes behov och mål som inte uppfylls av bokningssystemet och detta kan innebära att måttet har betydelse för användbarhetstestning. Resultat från användbarhetstestbeskriver deltagares subjektiva upplevelse av interaktion med bokningssystemetsom enkelt att använda. Trots detta upplevde deltagare förvirring kring menyval, svårigheter med att fåen översikt samt en avsaknad av information.

När stora köpbeslut ska tas online är det viktigt att kunden presenteras med resultat som matchar kundens mål. Hur bra en webbapplikation är på att göra detta kallas ändamålsenlighet. Denna rapport ämnar att utforska hur en webbapplikation kan utformas med fokus på ändamålsenlighet för att tillfredsställa kundbehov. För att undersöka hur detta kan göras har författarna av denna rapport utvecklat en webbapplikation, Hyrslok, i enlighet med teori inom området. Denna webbapplikation har sedan använts för att göra användartes-ter där ändamålsenligheten mättes genom kvantitativ respons. Författarna lyckades genom testerna påvisa att funktioner de inkluderat i utvecklingen som sökning, filtrering och tydlig navigering bidrog till god ändamålsenlighet så väl som att hitta förbättringsområden för samma funktioner. / When making purchasing decisions online it is important that the customer is presented with results that match the customer’s goals. How well a web application does this is called effectiveness. This report aims to explore how a web application can be designed with a focus on effectiveness to meet customer needs. To examine how this can be done, the authors of this report have developed a web application, Hyrslok, in accordance with theory in the field. This web application has then been used to conduct user tests where the effectiveness is measured in through quantitative responses. The authors succeeded to through the tests demonstrate that functions they included in the development such as searching, filtering and clear navigation contributed to good effectiveness as well as finding areas for improvement for the same functions.

Inom den statliga förvaltningen skall ansvarsutkrävande fungera som en garant för tjänstemännens myndighetsutövning. Det har emellertid anförts kritik mot att ansvarsutkrävandet har minskat på grund av ineffektiva processer inom den statliga förvaltningen. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet avser att tydliggöras utifrån två kategorier av teoretiska förklaringar; om det föreligger en slapphetskultur eller om ansvarsutkrävandet sker på ett mer ändamålsenligt sätt. Denna uppsats syftar till att undersöka om minskningen av ansvarsutkrävande vid tjänsteförseelser inom den statliga förvaltningen är reell eller chimär. Studiet av ansvarsutkrävande har fordrat en kvalitativ metod och sker genom en fallstudie inom Försäkringskassan på lokal nivå. För att undersöka vilka uppfattningar i ansvarsfrågan som styr tillämpandet av ansvarsutkrävande inom myndigheten har tio intervjuer genomförts. Intervjupersonerna representerar olika yrkesroller som innefattas i den ansvarsutkrävande processen. De har utifrån sina erfarenheter beskrivit hur ansvarsutkrävande i praktiken sker inom myndigheten. Det empiriska materialet har analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; det rationella, det kulturella och det symboliska. Vilket har fört oss till slutsatsen att minskningen är chimär då myndigheten funnit mer ändamålsenliga sätt att utkräva ansvar. Det tillsynes minskade ansvarsutkrävandet kan förklaras av att myndigheten väljer att hantera tjänsteförseelser med kompetensutvecklande insatser. / Within the functions of government agencies, accountability is a necessity for civil servants to ensure that appropriate levels of authority are being exercised. However criticism has been raised, that inefficient processes within the government agencies have led to reduced accountability. This is to be explained from two categories of theoretical explanations; whether there exists a cultural looseness, or if accountability occurs in a more utilitarian way. The purpose of this study is to examine when misconduct takes place in a government agency, if reduced accountability is imminent or chimera. In order to better understand the perception of accountability in government agencies, the question has been examined regarding The Social Insurance Agency on a local level. The study requires a qualitative method and a case study limited to The Social Insurance Agency. Ten interviews were conducted. The respondents represent several different professions, with differing levels of accountability. Their perceptions have illustrated how accountability takes form in a government agency. The empirical material has been analyzed through three theoretical perspectives; the Rational, the Cultural, and the Symbolic. The conclusion is that the reduction is chimera. The Social Insurance Agency have found more utilitarian ways to hold civil servants accountable for their actions. The seemingly reduced accountability can be explained by an agency´s choice to deal with misconduct by using competence to improve actions.This study is written in Swedish.

Companies financed through borrowed capital are allowed a tax deduction for the costs re-lated to their borrowed capital. A similar tax relief for companies financed through share-holder’s equity does not exist, why these companies are taxed higher than companies fi-nanced by borrowed capital. The result is that there is an asymmetric tax treatment of companies depending on how they are financed. The autumn of 2012, the Swedish government presents a proposal for an investor deduc-tion which seeks to equalize the above mentioned asymmetry. The proposed investor de-duction is a tax relief for investments in shares in a startup- or small company equal to 50 percent of the acquisition cost of that investment. The venture capital deduction, which in this thesis is treated as an alternative to the inves-tor deduction, is an interest-free tax credit which significate that two-thirds of the acquisi-tion cost is deductible from taxation at the time of the acquisition. Another alternative is the UK's Enterprise Investment Scheme (EIS), which offers a package of tax reliefs that becomes applicable when an individual invests in a company for example a tax credit of 30 percent of the cost of acquisition. A final option is the Notional Interest Deduction (NID) which is a tax deduction for companies regarding a fictitious interest on equity. Of these models, only the NID deduction equalizes the tax asymmetry, because of that it is a relief that is comparable to the tax credit deduction for interest on borrowed capital. However entails all models, except the venture capital deduction, to make external capital more accessible by reducing the external investor's required rate of return by allowing a permanent tax relief. Aside from the NID deduction all models includes conditions that reduces the risk of the use of the models for purpose of tax avoidance which results in that that models can be perceived as complex.

The most common question that scholars ask regarding the concept of techne in the Plato dialogues is if it is possible to understand arete, morale or the good, as a techne, that is, if arete kan be viewed as a knowledge, an ability or a skill. Is arete something that can be taught? In this essay I will explore this question from a reversed viewpoint, and try the claim that techne always in itself is an excercise of arete, inasmuch as the goal of a techne has to be the good, or ”what is best”, in order for it to be a techne for Plato at all.

Med hjälp av förarbeten, propositioner och doktrin i en samlad bedömning får man en uppfattning av vilka borgenärsskydden är, samt hur långt de sträcker sig. Att endast använda begreppet borgenär kan dock medföra missförstånd och en ofullständig bild av verkligheten. Det finns olika typer av borgenärer vilka redogörs för i uppsatsen. Denna uppsats är skriven för att redogöra för hur borgenärsskydden är utformade idag, om det är ändamålsenligt samt besvara uppkomna frågeställningar såsom: finns det transaktioner som tillåts att vidtas av aktiebolaget som inskränker det bundna egna kapitalet, och varför är det överhuvudtaget intressant med det bundna egna kapitalet? På vilket sätt innebär låneförbudsreglerna ett mer ändamålsenligt skydd? Vilka transaktioner är egentligen tillåtna eller otillåtna enligt värdeöverföringsreglerna, och vilka transaktioner anses som förtäckta? Hur skyddar minimikapitalregeln borgenärerna? Hur skyddas borgenärerna vid tvångslikvidation på grund av kapitalbrist i aktiebolaget? Vad händer med borgenärernas fordringar vid en eventuell konkurs? Vi har kommit fram till att borgenärsskyddsreglerna för de icke-anpassade borgenärerna (exempelvis små aktiebolag) i aktiebolagslagen inte är speciellt ändamålsenliga. Det krävs mer och/eller tydligare reglering kring vad som gäller i situationer när juridiska personer oönskat hamnat i en avtalsrelation med ett aktiebolag som borgenär. Flera jurister har i doktrinen kritiserat borgenärsskyddsreglerna i aktiebolagslagen, varför en utredning av rättsläget har varit nödvändig. Hur aktiekapitalets bundna egna kapital och värdeöverföringsreglerna inverkar på borgenärernas möjlighet till täckning av fordran kan vara något som en icke-anpassad borgenär inte direkt tar i beaktning. Uppsatsen syftar således dels till att förklara rättsläget men även till att uppmärksamma de icke-anpassade borgenärerna på vilka risker som finns samt hur regleringen borde förändras för att inge ett bättre rättsskydd för den svagaste parten, vilket vi i denna uppsats utgått från är den icke-anpassade borgenären.

Previous research into the usability of public websites indicate that with increasing age, people’s use of websites decreases. It is unclear whether the elderly are able to use website to derive vital information, specifically from websites Vårdguiden 1177, Pensionsmyndigheten and Skatteverket. The aim of the current study is to investigate the effectiveness, efficiency, and user satisfaction of tree vital public websites in the elderly population (age >59). The paper covers previous research and defines the concept of usability. In order to assess senior’s impressions of the websites’ navigational usability, and the participants subjective experience, both quantitative and qualitative measures are used. Quantitative methods used for this study are a web questionnaire and system usability scale (SUS) surveys. Whereas observation of study participant is used as a qualitative measure. Results indicate that usability of the 3 websites is not satisfactory in the elderly population.

No description available.

I kölvattnet av finanskrisen 2008 har regleringen på det finansiella området ökat markant. En del av den finansiella marknaden som varit nästintill oreglerad innan 2008 års finanskris är verksamheten för förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare). Sedan 2011 omfattas dock denna verksamhet av reglering på såväl unionsrättslig nivå, i och med Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/61/EU, som på nationell nivå, i och med direktivets implementering i svensk rätt genom lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF). Motiven för reglering på det finansiella området i allmänhet och för AIF-förvaltare i synnerhet har varit flera, emellertid är säkerställande av stabilitet i det finansiella systemet det mest framträdande. I uppsatsen undersöks huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är ändamålsenlig. För att besvara frågeställningen om regleringens ändamålsenlighet identifieras LAIF:s övergripande såväl som underliggande ändamål och används som utvärderingsvariabel. Med hjälp av utvärderingsvariabeln undersöks i vilken utsträckning de övergripande ändamålen tillgodoses med regleringens utformning.  Regleringen av marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare skiljer sig åt. Dessa skillnader föranleds av motivet att skydda investerare, ty olika AIF-fonder har olika starkt investerarskydd. Investerarskyddet vid marknadsföring av AIF-fonder tar sig uttryck genom bestämmelser om informationsgivning och produktingripande åtgärder. Kraven på informationsgivning ämnar hjälpa investerare att fatta väl övervägda och kvalitativt bättre investeringsbeslut. I uppsatsen påvisas dock att omfattande informationsgivning, något som kraven på informationsgivning i LAIF föranleder, till stora delar är ett ineffektivt skydd emedan informationsgivningen inte sällan leder till informationsöverflöd. Anledningen härför är investerares, främst konsumenters, tillkortakommanden i form av bristande kognitiv förmåga. Vidare försvårar den befintliga investerarklassificeringen för investerare att erhålla ett adekvat skydd genom informationsgivning. Klassificeringen av investerare medför att även institutionella investerare faller in under kategorin ”icke-professionella investerare” trots att skyddsnivån i regleringen är anpassad efter konsumenters skyddsbehov. De produktingripande åtgärderna, å andra sidan, förhindrar marknadsföring av AIF-fonder, i form av riskkapitalfonder, till konsumenter med anledning av att dessa AIF-fonder bedöms för riskfyllda för konsumenter att investera i. Utformningen av de produktingripande åtgärderna i LAIF får dock följden att erhållet skydd beror på personlig status, eftersom det skydd konsumenterna erhåller utgörs av en miniminivå för investering.  I uppsatsen ifrågasätts således investerarskyddets utformning vid marknadsföring av AIF-fonder i LAIF och hur långt detta skydd kan sträcka sig i förhållande till andra i lagen beaktansvärda intressen. Till diskussionen är även gränsdragningen mellan investerares legitima skyddsbehov och överbeskydd, av vikt. Frågan om huruvida regleringen avseende marknadsföring av AIF-fonder till icke-professionella investerare är adekvat utformad, besvaras i uppsatsen nekande. Därtill presenteras förslag på förändring av regleringens utformning de lege ferenda, i syfte att uppnå en mer ändamålsenlig reglering.