Syftet med min studie är att studera hur kön relateras till intresse i populära barnfilmer, med intresse menar jag yrke/hobby/föremål/egenskaper. För att utveckla kunskap av hur de osynliga förväntningarna och normer som existerar förmedlas via film. Detta studerade jag med en diskursanalys av tre populära filmer i dagens barnkultur. Och med hjälp av tidigare forskning om ideala utseenden och hur media påverkar, kunde jag se mönster bland karaktärer i de olika filmerna utifrån deras sociala kön. I min studie såg jag hur huvudkaraktärerna följde de ideala förväntningar för både det manliga och kvinnliga könet. Samt hur de ideala karaktärerna ger oss en uppfattning om hur en ”god” karaktär ser ut, i förhållande till de karaktärer som är anti-ideala, med det menar jag de karaktärerna som inte förhåller sig inom ramen för det ideala utseendet och framställs som ”onda” karaktärer.Genom att använda mig av teoretiska utgångspunkter så som genus, normkritik och stereotypa könsroller synliggjordes det hur kön görs genom sociala praktiker i filmerna som även reproduceras i samhället vi lever i idag. Detta sågs i filmerna av könsmarkerade färger och föremål som var kopplad till ett visst kön.

Syftet med undersökningen är att undersöka vilken funktion kläder, färger och leksaker har för att framhäva skillnader, men också likheter, mellan manligt och kvinnligt i bilderböcker utifrån ett historiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning och olika teorier använder människan leksaker, kläder och färger för att skilja på flickor och pojkar. Dock är det inte bara i det vardagliga livet vi möter på dessa normer kring kön och genus, utan även inom barnlitteraturen. Det blir därmed viktigt för framförallt lärarna att ha vetskap om att eleverna ofta bär med sig erfarenheter och värderingar från bilderböckerna till skolan.   Studien utgick ifrån både en kvantitativ- och kvalitativ innehållsanalys för att få fram helheten och för att kunna gå in på djupet i böckerna. Utifrån analysen visade det sig att de traditionella könsrollerna kring flickor och pojkar, när det kommer till kläder, leksaker och färger, var vanligt bland dessa utvalda böcker. Dock kan läsaren finna belägg i böckerna, att alla författare har på ett eller annat sätt försökt att bryta mot de normer som finns i våran objektiva verklighet genom karaktärernas kläder, färger och leksaker. / The purpose of this study is to analyze the function of clothing, colors and toys to emphasize differences, but also similarities, between boys and girls in the picture books based on a his- torical perspective. Previous research has shown that people use colors, clothes and toys to distinguish boys and girls. It is not just in the everyday life we meet these differences between boys and girls, but also in literature. It is therefore important for teachers to be knowledgeable about the fact that the pupils carry different experiences and values from the picture books. The study was based on both quantitative- and qualitative analyses in order to get a broader perspective of the content in the books. Based on the analyses, it became clear that the tradi- tional gender roles when it comes to clothes, color and toys were common among these se- lected picture books. However, the reader can find that almost all authors have tried to break the norms found in our objective reality through the clothes, colors and toys of the characters.

I min kvalitativa studie har jag genom textanalyser, intervjuer och receptionsanalys undersökt hur kvinnor och män framställs i reklam. Genom att göra denna triangulering har jag kunnat belysa forskningsfrågorna från olika håll och därför fått en tydligare helhetsbild. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för om och hur, kvinnor och män könsstereotypiseras i reklam, samt hur de resonerar kring detta. Jag har även i uppsatsen undersökt om det går att urskilja mönster eller teman i hur kvinnor och män resonerar om den som könsstereotypiserats är av motsatt kön. För att undersöka forskningsfrågorna tar uppsatsen avstamp i, anmälda reklamers bedömningar som gjorts av näringslivets självreglering gällande reklam och marknadskommunikation, Reklamombudsmannen och Reklamombudsmannens opinionsnämnd. Undersökningen visar att såväl kvinnor som män, är bra på att uppfatta könsstereotypisering och görandet av kön i reklam. En av de i uppsatsen utvalda reklamerna blev inte fälld av Reklamombudsmannens opinionsnämnd, men både jag och informanter kunde identifiera könsstereotyper och könsmarkörer i den. Samtliga informanter uttryckte sig uppfatta könsstereotyper gällande både kvinnor och män, i de för uppsatsen utvalda reklamerna. Analysen visar också att individen i sig, verkar ha större betydelse för hur och om informanterna resonerar kring könsstereotypisering, än deras fysiska kön. / In my qualitative study, I examined textual analyses, interviews and reception analysis of how women and men are portrayed in advertising. By doing this triangulation, I have been able to highlight the research questions from different angles and therefore gotten a clearer general picture. The purpose of the essay is to increase understanding of whether and how, women and men are gender stereotyped in advertising and how they reason about this. I have also examined whether it is possible to distinguish patterns or themes, in how women and men reason if the gender-stereotyped is of the opposite sex. In order to analyse the research questions, the essay takes off in the assessments of notified advertisings made by industry's self-regulation regarding advertising and marketing communications, Reklamombudsmannen and Reklamombudsmannens opinionsnämnd. The survey shows that both women and men are good at perceiving gender stereotyping and the making of gender, in advertising. One of the selected advertisements was not convicted by Reklamombudsmannens opinionsnämnd, but both me and informants could identify gender stereotypes and gender markers in it. All informants expressed themselves to perceive gender stereotypes regarding both women and men, in the, for the essay chosen, advertisements. The analysis also shows that the individual itself, seems to be more important for how and if the informants reason about gender stereotyping, than their sex.