<p>Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. </p><p>Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. </p><p>På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.</p>

<p>Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring?</p><p>Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger.</p><p>Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter.</p><p>Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam).</p><p>Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken.</p> / <p>Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing?</p><p>Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges.</p><p>Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business.</p><p>Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing).</p><p>Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.</p>

Syftet med det här arbetet har varit att dels fördjupa mina egna kunskaper om beröringens betydelse för människan och människans utveckling och dels att söka kunskap om vilka reaktioner som sker i kroppen vid positiv beröring. Kunskaperna kommer sedan att ligga till grund för mötet med mina elever i framtiden. Resultaten bygger på läst litteratur inom området och på en intervju med en person som har stor erfarenhet av beröring och massage i skolan. Vi kan inte överleva om ingen rör oss, ingen ser oss, ingen bryr sig om oss. Beröring är inte bara vägen till känslomässig kontakt, den taktila kommunikationen är också relaterad till inlärning. Beröring är att kommunicera. Beröringssinnet, som är en del av känselsinnet, är det första sinnet som utvecklas hos det lilla barnet och ofta det sista sinnet som kvarstår vid ålderdomen. Genom att beröra varandra på ett positivt sätt skapas vänskapsband och trygghet. För att människan ska kunna utveckla koncentration, organisationsförmåga och teoretisk inlärning måste våra sinnen vara integrerade och kunna samordnas i hjärnan. Denna integrering sker i fyra flytande nivåer, där beröringen är en viktig delkomponent. Forskning inom området visar på att beröring minskar mängden stresshormoner i blodet. Vid forskning på djur har man kunnat uppmäta höjda halter av lugn- och rohormonet oxytocin i blodet efter lätt massage. På flera skolor i landet har man infört en typ av beröring som kallas kompismassage. Det har bland annat resulterat i ett lugnare och trevligare klassrumsklimat, bättre kamratrelationer och mindre mobbning. Genom en ökad medvetenhet om beröringens betydelse kan vi som arbetar i skolan bli mer uppmärksammade på hur vi kan använda beröring i ett utvecklande syfte.

Problemformulering: Hur använder sig möbelföretag av känselsinnet i sin marknadsföring? Syfte: Vår avsikt var att undersöka om – och i så fall hur - företagen i denna bransch använder sig av det taktila sinnet i varuhus, produkter och kataloger. Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats av ett kvalitativ tillvägagångssätt. Vi gjorde djupintervjuer med tre möbelföretagsrepresentanter. Referensram: Sinnesmarknadsföring är ett relativt nytt fenomen, men vi tror att det är något som är här för att stanna. Idén med sinnesmarknadsföring är att företag, genom att rikta sig till kundens alla fem sinnen, skapa en sinnesupplevelse för kunden. Känselsinnet är ett av de sinnen som företagen ska använda sig av för att skapa denna helhetsupplevelse. I våra referensramar har vi även tagit fasta på teorier kring servicelandskap, produkt och katalog (direktreklam). Slutsats: Resultatet av denna studie visar att företagen tycker att känselsinnet är ett viktigt medel för att nå kunderna. Trots att de intervjuade företagen uttrycker känselsinnets stora betydelse för marknadsföringen har de inte utvecklat någon specifik strategi för att använda sig av detta. Vår slutsats är därför att sinnesmarknadsföring, i synnerhet känselsinnet, måste utvecklas inom marknadsföringsteorin. Endast när ett tydligt ramverk skapats kan sinnesmarknadsföringsteorier implementeras i praktiken. / Presentation of the question: How do furniture stores and companies use the tactile sense in marketing? Purpose: Our purpose was to investigate if – and in that case how – the companies within this business use the tactile sense in warehouses, products and catalouges. Method: We used an abductive method in a qualitative mode of procedure. This was mainly done by in-depth interviews with three representatives of the chosen companies within the furniture business. Frame of reference: Sense-marketing is a rather new phenomenon, but it is something, we believe, that is here to stay. Sense-marketing is all about involving all of the human senses and engaging the customer. Regarding the tactile sense in marketing the idea is that customers should be able to touch and try the product. The tactile sense is one of the human senses that companies should use to create an extensive and total experience. In our frame of references we also used theories regarding servicescape, product and catalogue (direct marketing). Conclusion: The result of this report shows that these companies do believe that the tactile sense is of great importance in reaching the customers in a more effective way. Despite this fact none of the three companies had yet developed a specific strategy within their marketing. Our conclusion is therefore that the theories regarding sense-marketing, in particular the tactile sense, needs to progress and evolve. Only when there is a clear and basic framework can the theories be implemented in practise by marketers.

Problemformulering: Hur viktig är känseln för en viss typ av produkt? Syftet för uppsatsen är att undersöka om, hur och varför känsel är viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förståelse för hur känseln kan påverkas med hjälp av övriga sinnen som syn och doft. Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats från observationer, har framförallt sammanställts kvantitativt i SPSS men har även tills viss del skett kvalitativt. Utgångspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevärld och konsumentbeteende. Våra resultat visar att känsel är avgörande vid köp av vinglas. Ju längre kunden befinner sig på avdelningen och ju längre de känner på produkten, desto högre blir sannolikheten för köp. Vår studie visar även att en emotionell touché ökar kundernas villighet att köpa exklusivare glas.

<p>Problemformulering: Hur viktig är känseln för en viss typ av produkt?</p><p>Syftet för uppsatsen är att undersöka om, hur och varför känsel är viktig för just vinglas. Vi vill skapa en större förståelse för hur känseln kan påverkas med hjälp av övriga sinnen som syn och doft.</p><p>Vi har använt oss utav en deduktiv ansats där vi testat hypoteser genom ett experiment. Resultaten som genererats från observationer, har framförallt sammanställts kvantitativt i SPSS men har även tills viss del skett kvalitativt.</p><p>Utgångspunkten ligger i sinnesmarknadsföring som handlar om hur olika sinnen kan stimuleras för att skapa en ultimat sinnesupplevelse för kunden. Detta har sedan kombinerats med teorier om servicelandskap, kundens upplevelsevärld och konsumentbeteende.</p><p>Våra resultat visar att känsel är avgörande vid köp av vinglas. Ju längre kunden befinner sig på avdelningen och ju längre de känner på produkten, desto högre blir sannolikheten för köp. Vår studie visar även att en emotionell touché ökar kundernas villighet att köpa exklusivare glas.</p>

No description available.

Syfte:                     Syftet med uppsatsen är att beskriva, analysera samt tillhandahålla rekommendationer om huruvida stimulans av sinnena, leder till att kundernas beslutsfattande förändras genom taktil beröring. Vi vill med hjälp av en empirisk studie klargöra om kunder ändrar sitt känselbeteende efter att sinnet syn blivit påverkat.   Metod:                   Uppsats är baserad på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Arbetet kretsar kring de experiment som utförts med tillhörande kundintervjuer på heminredningsavdelningen på Åhléns i Kalmar. Hypoteser har formats ur instuderad teori, som sedan har testats under experimenten på Åhléns.   Slutsats:        Genom stimulans av sinnena syn och känsel, har författarna med hjälp av experiment kunnat registrera ett förändrat beteende gällande kunders beslutsfattande. Resultatet tyder på att företag kan använda sig av sinnesstimuli för att skapa kontakt med sina kunder. Det har även framkommit att stimulans av synen och känseln har påverkat den tid kunderna känner på produkterna, och då också tagit dem ett steg längre i deras beslutsfattande i köpprocessen.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring. Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts. Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken “Sinnesmarknadsföring” med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring. Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring. Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke. Slutligen diskuteras vilka möjligheter, risker och framtidsutsikter som finns med sinnesmarknadsföring. Slutsatser: Två av fem intervjuade byråer säger uttryckligen att de arbetar medvetet med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete, men det framkom att alla byråerna gör det omedvetet på något plan, där det främst kretsar kring syn- och ljudsinnet. Sinnesmarknadsföring är implementerbart i olika upplevelserum men även i den digitala sfären och på specifika produkter. Användning av sinnesstrategier bidrar till att stärka varumärket, skapa mervärde hos konsumenten och stärker samtidigt relationen mellan konsument och företag. Sinnesmarknadsföring kan erbjuda en mer anpassad kommunikation vilket behövs då konkurrensen hårdnar och mediabruset ökar. Den största utmaningen med sinnesmarknadsföring är i nuläget att begreppet inte är riktigt etablerat vilket leder till att det inte finns en direkt efterfrågan på det.