Vårt syfte med studien har varit att bidra till en ökad förståelse om vad det är som påverkar barnen i skapande av könsidentitet. Vi ville få pedagogernas syn på i vilken ålder de tror att det tar sig i uttryck, men även om och vad de gör för att motverka stereotypa könsmönster. Metoden vi valt att utgå ifrån är kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma i förskolan. Pedagogerna arbetar med barnen i åldrarna ett till tre år och tre till fem år. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer var att vi ville få pedagogernas egna tankar kring studiens frågeställningar. Vi fann i resultatet att det finns flera olika faktorer som påverkar barnen i skapandet av könsidentitet. Det som framkom var miljön och pedagogerna på förskolan, föräldrar, andra människor i barnets omgivning och samhället.

<p>Vårt syfte med studien har varit att bidra till en ökad förståelse om vad det är som påverkar barnen i skapande av könsidentitet. Vi ville få pedagogernas syn på i vilken ålder de tror att det tar sig i uttryck, men även om och vad de gör för att motverka stereotypa könsmönster.</p><p>Metoden vi valt att utgå ifrån är kvalitativa intervjuer där vi har intervjuat åtta pedagoger som är verksamma i förskolan. Pedagogerna arbetar med barnen i åldrarna ett till tre år och tre till fem år. Syftet med att använda kvalitativa intervjuer var att vi ville få pedagogernas egna tankar kring studiens frågeställningar.</p><p>Vi fann i resultatet att det finns flera olika faktorer som påverkar barnen i skapandet av könsidentitet. Det som framkom var miljön och pedagogerna på förskolan, föräldrar, andra människor i barnets omgivning och samhället.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka talutrymmet mellan pojkar och flickor i förskoleklass, både gällande hur lärare tilldelar ordet samt hur elever själva tar ordet. Studien har även intresse att jämföra resultaten från observationerna med lärarnas egna upplevelser och reflektioner kring hur det gemensamma talutrymmet fördelas. Denna studie kommer även att se till vilka metoder lärarna använder sig av för att fördela talutrymmet i klassen.   Då studiens avsikt är att undersöka lärares uppfattningar om talutrymme samt hur talutrymmet fördelas i klassrummet grundar sig denna studie i observationer och efterföljande intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att pojkar dominerar det tagna ordet samt det gemensamma talutrymmet, medan lärarnas fördelning av det tilldelade ordet är förhållandevis jämnt fördelat mellan könen.

Årligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie är att identifiera skillnader vad gäller rättens argumentation i domskälen, gällande beslut om LVU, med utgångspunkt i föräldrakonstellationer och bioligiskt kön. Studien bygger på totalt 33 domar från 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehållsanalytisk metod. Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gäller barnautredningar inom socialtjänsten. Forskning med fokus på föräldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas på det rättsliga området. Då rättens argument i LVU-domar till stor del grundas på socialjänstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete. De största skillnader som denna studie presenterar rör värderingar i relation till språket, så som att mödrar misshandlar och fäder bestraffar när våld förekommer i hemmet. Två vårdnadshavare får fler brister tilldelade sig jämfört med ensamstående föräldrar och mödrar förväntas kunna ta hand om sina barn medan fäder inte har denna förväntning på sig och anses vara försvarslösa gällande familjerelaterade problem.

In this paper the authors are trying to find out if there are any differences between men and women’s risk tendecy in investements. In connection with this the authors also want to see wich of the variables that affect men and women’s willingness to take risks in investements. The variables examined in this paper were gender, age, income and risk attitude. In order to obtain answers to this, the authors use the services of a survey to see how men and women are acting in investments. Chi square test was conducted to obtain answers to the pre-selected variables. As a complement to this, two tables from the Central Bureau of Statistics used to illustrate how these outcomes relate to the results of the study and previous research. The authors concluded that women’s risk tendency has increased than they have exhibited in the past. This is a result of Sweden's equal society that gives women equal rights and opportunities to obtain knowledge about the stock market as men. The authors could see though that men’s risk tendency in investements is still in a higher level than women. This is manifested by the Central Statistical Office table where men have much larger shareholdings than women in 2015. The authors did conclude that the risk tendency in investments between men and women change over time, however, this is a process that takes time. Women are becoming more active in the stock market, but the men are still more likely to take risks when investing. With this conclusion the first quetsion in this paper could be answered. The authors could also illustrate which of the variables that affected the risk tendency the most, which was the variable age. This could be illustrated by respondents' answers and thechi square test was conducted. The authors were able to conclude that this was because with age comes knowledge and experience in the stock market, leading to both men and women invest to achieve different goals. Through this, the authors were able to answer the other question in this paper.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare kunskap om hur barn har framställts som könade subjekt i bilderböcker över tid. Vidare har vårt syfte varit att belysa vad vuxna aktörer med stark relation till barnlitteratur menar att detta kan ha för betydelse i förskolan. För att kunna undersöka vårt syfte har vi belyst följande frågeställningar: - Hur framställs kön i bilderböcker från tidigt 1900-tal, respektive tidigt 2000-tal? - Hur resonerar vuxna aktörer om betydelsen av kön i bilderböcker?Studien bygger på barnboksanalyser och kvalitativa intervjuer. Analyserna behandlar sex stycken bilderböcker, tre från tidigt 1900-tal och tre från tidigt 2000-tal. Denna metod valdes för att få en djupare kunskap av bilderböckernas förändring. Intervjuerna är genomförda med hjälp av en intervjuguide (se bilaga) där vi beskriver frågorna som vi tar upp vid varje enskilt intervjutillfälle. Informanterna var tre vuxna aktörer med stark koppling till barnlitteratur. Dessa bestod av en litteraturvetare, en barnboksförfattare och en genuspedagog. Genom att ha använt oss av både kvalitativa intervjuer och barnboksanalyser har vi kommit fram till en markant skillnad i hur barn framställts som könade subjekt i bilderboken över hundra år. I förskolans verksamhet anser informanterna att det är viktigt att bevara den äldre barnlitteraturen och diskutera kring dem. Barnbokens utveckling tror vi främst beror på hur samhället och synen på barn har förändrats.

No description available.

No description available.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Studien är en idrottspedagogisk intervjustudie baserad på idrottsutövande barn i syfte att undersökasynen på kön, genus och sexualitet i relation till lagidrotten. Frågeställningarna syftar till attundersöka hur närvarande könsrollerna är, hur kön och sexualitet värderas samt om idrotter hartillskriven könstillhörighet eller om de betraktas som neutrala. De semistrukturerade intervjuerna ärgjorda på sex enkönade fokusgrupper på flickor och pojkar i åldern 11 – 13 år i en fotbollsförening i enmellanstor stad i Sverige. Barnen producerar och reproducerar den heterosexuella mannen som norminom den idrottsliga kontexten även om de till viss del problematiserar och ifrågasätter den. Flickornaoch pojkarna är relativt samstämmiga i sina svar men flickorna tycks identifiera de problem som denaktuella normen medför. Barnen konstruerar kön enligt de stereotypa könsroller som råder ochtillskriver idrotter könstillhörigheter baserat på de önskvärda egenskaper som efterfrågas. Barnen, ochframförallt flickorna, tycks uppleva motstridiga känslor då de slits mellan att anse sig vara lika mycketvärda som det motsatta könet och uppfattningen om män som bättre fotbollsspelare.