Den här studien handlar om upplevelsen av ansvar inom heteronormativa par där ansvaret handlar om skyldigheten att vårda relationen. Studien rör sig kring könsmaktsordning i relation till den upplevda relationen och under vilka premisser som mannen och kvinnan kan ta ansvar. Studien är hermeneutisk och bygger på fem berättelser från fem informanter som befinner sig i heteronormativa relationer. Dessa redogör för hur de upplever sin relation och hur de upprätthåller den. Detta inkluderar bland annat idéer om den upplevda identiteten i relation till den andre. Vidare diskuterar studien idén om den upplevda identiteten i relation till könskategorierna man och kvinna. Studien stödjer sig på både socialkonstruktionistisk teori men även Butlers performativitetsteori. Resultatet visar på svårigheten av att peka på specifika tendenser av könsmaktsordning i de olika upplevelserna men att denna befinner sig inom grunden för heteronormativa relationer som koncept. Vidare diskuterar studien en eventuell slitning mellan beaktandet av strukturella tendenser i samband med individens upplevda verklighet, alltså hur den samhälleliga strukturen och den upplevda verkligheten inte nödvändigtvis verkar inom samma koncept.

<p>Det är viktigt för alla som arbetar som pedagoger att ta reda på vad elever vet om jämställdhet och hur vi lärare kan göra det bättre för dem. I dagens skola ställer fler sig frågan, hur ser ungdomarna på jämställdhetsarbetet som vi pedagoger utför i klassrummet?</p><p>Syftet är att belysa ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattning om de lika villkoren i skolan (Lpf 94). Studien fokuseras på ett litet urval av gymnasieungdomars uppfattningar om jämställdhet och individuella erfarenheter från grundskola och gymnasium.</p><p>Den metod som har använts för min informationsinsamling är kvalitativ intervju, halvstrukturerad med öppna frågor. Resultatet visar på tio elevers osäkerhet på vad jämställdhet betyder och om deras individuella syn på uppmärksamhet, bestämmande och inflytande i klassrummet. Även deras negativa skolupplevelser från högstadiet väcker funderingar hos dem om deras egna och andras bemötande i jämförelse med den positiva individuella skillnaden som nu råder på Barn- och fritidsprogrammet. Det kan bero på en mer målmedvetenhet inför deras framtida yrken samt en personlig mognad. Denna studie pekar också på några ungdomar som tycker sig ha blivit orättvist behandlade på högstadiet.</p>

<p>Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den här</p><p>undersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna och</p><p>fysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet har</p><p>för eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutom</p><p>gjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker.</p><p>Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböcker</p><p>som fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon större</p><p>betydelse i sammanhanget. Att intresset för fysik minskar, främst hos flickor, verkar alltså inte</p><p>bero på att de tycker fysiken är mansinriktad.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.</p>

<p>Syftet med arbetet är att undersöka och jämföra vad pojkar och flickor har för inställning när</p><p>det gäller engelska som undervisningsämne i skolan såväl som den engelska de möter på sin</p><p>fritid. Undersökningsmetoderna består av dels en enkät och dels observationer vid två olika</p><p>skolor, totalt deltar 137 elever från år åtta och nio i undersökningen. Resultatet visar att det är</p><p>främst flickor som gynnas av enkönade grupper. Intressant är också att se att pojkars och</p><p>flickors attityd skiljer sig, främst beroende på skillnader i självförtroende och förväntningar</p><p>från både omgivningen och individen själv.</p>

<p>Ett genusperspektiv bidrar till att justera ”modellbyggen” av världen där kvinnan gjorts till det andra könet. Skolans läroplaner visar på att jämställdhet är en del av dagens värdegrund. Därför har jag undersökt två läroböcker, Uppdrag Svenska 3 från 1990, samt Studio Svenska 4 från 2005, båda för årskurs 9 för att se hur de representerar och presenterar män och kvinnor. Båda läroböckerna är skrivna av kvinnliga författare. Min tes var att männen skulle dominera den äldre boken och att representationen av kvinnor skulle ha ökat till den nyare boken. Mina huvudsakliga frågeställningar var hur många män respektive kvinnor förekommer i de två böckerna, hur många män respektive kvinnor förekommer på bilder i de båda böckerna samt om det faktum att läroböckerna är skrivna av kvinnor skulle ha något genomslag i valet av författare och bildmaterial. För att svara på detta räknade jag förekomsten av män och kvinnor i ord och bild, och för att synliggöra resultaten använde jag mig av diagram där jag fann det belysande. Jag valde också att göra vissa kvalitativa bedömningar om beskrivning samt representationen av könen. För att möjliggöra detta behövdes en redogörelse av några begrepp som jag behövde använda mig av, kön, genus samt kanon. Kön kan anses vara ett vardagligt samt biologiskt laddat ord, mer statiskt än det mer dynamiska ordet genus som förklarar konstruktionen av kön som en pågående process. Kanon kan betyda fastställd norm och inom den litterära västerländska kanon som Harold Bloom försvarar finns det bara 15 % kvinnor. I min närläsning av US3 samt SS4 kom jag fram till att den äldre boken hade en lägre andel kvinnliga författare än den senare. Sättet man skrev om kvinnor hade också förändrats men huruvida detta beror på att de är skrivna av kvinnor går inte att fastslå eftersom jag då skulle behövt jämföra med en lärobok skriven av män. Däremot verkar en medvetenhet om genusordningen ha gjort sig gällande. Slutsatsen jag drog var att min tes stämde. Männen dominerade den äldre boken och fler kvinnor fanns representerade i den nyare. Kvinnobilden hade förändrats till det bättre men gick inte att betraktas som jämställd.</p>

<p>Det har inte gått att undvika mångfald i dagens samhälle. Det talas och skrivs om det i media, det förekommer i jobbannonser och man pratar om det såväl som offentligt som privat. Ordet mångfald är ett ord som ofta dyker upp i denna uppsats. Det är ett ord som för många betyder ett positivt sådant. Även om mångfald är ett ord som betyder mycket och betyder olika för olika människor framkommer det i denna uppsats att mångfald innehåller två viktiga begrepp, nämligen etnicitet och kön. Det är just det som jag kommer att analysera i denna uppsats. Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om mångfald inom polisyrket. Det har länge varit känt att polismyndigheten arbetar med att likna det samhälle det verkar i. Men någonstans på vägen har det blivit ett hinder. I denna uppsats undersöker jag hur poliser ser på mångfald och vad det innebär för de och hur dem använder sig av ordet. I uppsatsen har jag intervjuat åtta personer, svenskar, invandrare, kvinnor och män. Detta har jag gjort för att få en ökad förståelse på vad mångfald betyder för just dem.</p>

Abstract   The purpose of the study is to examine how children perceive the relation between play and sex and analyse it from a gender perspective. This by answering the questions: "Is the children’s choice of place, materials and company in play dependent on gender?" and "Is there a significant difference between the sexes and/or ages?" The study was done through twelve focusgroup interviews with three children in each group except two groups of two children in each. Eight boys and nine girls of six years old and nine boys and eight girls of nine years old were interviewed. Boys and girls were interviewed in separate groups and the questions were open ended and followed up. The analysis was done from a gender perspective where gender is considered a social construction, and the dichotomous and hierarchal gender system is the normative point of view for this essay. The results showed that there were differences between both the sexes and the ages in the children included in the study. The children had a strong opinion of what was common for boys and what was common for girls to play. The boys had more difficulty crossing gender boundaries than the girls. There was a difference between the ages in that the younger children played more role-play and the older children tended to play games with structured rules. There were differences in power between the sexes. The boys played in a larger area than the girls and the girls positioned themselves as weaker or subordinate. In the choice of playmates the boys and girls played largely separated and when integrated play occurred it was generally as opposite sides of a chasing game. The girls verbalised a lager focus on the relationship to their playmates than the boys did, where signs of hierarchical orders within the groups of girls was evident. There were also differences in choice of materials used in play in both ages. Examples for further research could be an observation of the children combined with interviews to note differences in the children’s view of the relation between gender and play in theory and what it looks like in practice. Further research in the power yielded by girls could also be done.

Forskning har visat att fysikläromedlen riktar sig mer till män än till kvinnor. Syftet med den här undersökningen är därför att ta reda på hur eleverna uppfattar fysikböckerna och fysikundervisningen med avseende på genus och kön, och vilken betydelse genusperspektivet har för eleverna. Undersökningen har utförts genom enkäter till elever i årskurs nio. Jag har dessutom gjort en enklare granskning av vilket kön som dominerar bild och text i deras fysikböcker. Resultaten är inte entydiga, men visar att eleverna till största delen uppfattar såväl fysikböcker som fysikundervisning som jämlik mellan könen. Genusfrågan verkar inte heller hanågon större betydelse i sammanhanget. Att intresset för fysik minskar, främst hos flickor, verkar alltså inte bero på att de tycker fysiken är mansinriktad.

Syftet med föreliggande studie har varit att se om stress och provångest påverkar resultatet på ett minnestest. Följande frågeställningar har behandlats: presterar elever med en hög grad av provångest sämre på ett minnestest än elever med låg grad av provångest? Presterar elever med en hög grad av provångest sämre i stressig miljö än lugn miljö? Har kvinnor en högre grad av provängest än män? Har kön en betydelse för prestationen i en stressig respektive lugn miljö? Urvalet bestod av 34 gymnasieelever varav 21 fullföljde undersökningen. Deltagarna fick dels fylla i en enkät för att fastställa deras grad av provångest och sen göra ett minnestest i stressad respektive lugn miljö. Undersökningen visade inte på några signifikanta samband. I diskussionen problematiserades våra resultat och det framkom att en orsak till resultatet kan vara att försökspersonerna inte upplevde den stressande miljön som tillräckligt stressande.