Forskare är överens om en medföljande problematik angående anställda i kontorslandskap, då i synnerhet bland kvinnor. Föreliggande studie väljer att göra en ansats att undersöka ifall det förekommer diskrepans i upplevelser av denna kontorsdesign med avseende på kön samt undersöka könsskillnader i sjukfrånvaro. Upplevelser analyserades utifrån psykosocial arbetsmiljö främst i termer av arbetsuppgifter men även med avseende på samarbete, avskildhet och stress. Tre större organisationer deltog, varav två teknikföretag och ett bankkontor. Enkäter besvarades av 73 män och 62 kvinnor. Sex hypoteser prövades med hjälp av chi2-analys, t-test samt tvåvägs ANOVA. Individernas inflytande över de egna arbetsuppgifterna, visar att kvinnor har lägre inflytande. Kvinnor upplever mer socialt stöd, men uppvisar en högre korttidssjukfrånvaro än män.  Skillnaderna mellan män och kvinnor visade sig vara relativt liten, vilket kan tyda på en överdriven tro på könsskillnader.

Introduction: According to Swedish law, employers are obligated to work for equal treatment of employees regardless of ethnical background, gender, sexual orientation or disabilities. Even though individuals are protected against direct work discrimination, inequalities can still be present in other ways. Previous research within gender and organizational theory include abstract biases such as the glass ceiling and homosocial reproduction, terms used as explanations for minorities’ difficulties to reach high management positions.        Purpose: The purpose of the study is to develop the present understanding regarding how female managers with a foreign background experience biases and possibilities. We have chosen to apply an intersectional perspective on the case in order to enlarge our chances of understanding the interaction between ethnicity and gender. Since the interaction includes all existing categories a person could be divided within, we have been open for the idea that other categories besides the two we are focusing on could turn out to be of greater interest among our respondents. Method: We have made a qualitative study through an abductive method by collecting empirical material in a parallel process with developing our theory chapter. The empirical material has been collected by semi structured interviews of female managers with foreign backgrounds. Conclusion: Besides the biases that hinder women from reaching high management positions presented in previous research, we have identified other biases of importance, not based on ethnicity or gender. A majority among our respondents experienced their young age constitute a bias. Young women are not given the same amount of attention as their male peers. It is of importance to implement organizational restrictions in order to contribute to an improved work situation among minorities. By doing so, you will reach the gendered subtext, constantly reproduced within foremost hierarchical structures. / Inledning: Enligt svensk lagstiftning är arbetsgivare skyldiga att arbeta för lika behandling av anställda oavsett etnisk bakgrund, kön, sexuell läggning eller funktionshinder. Trots att lagen skyddar individer mot konkret diskriminering i arbetslivet kan ojämställdhet samt ojämlikhet föreligga på andra sätt. Tidigare forskning inom genus- och organisationsteori behandlar abstrakta hinder likt glastaket och homosocial reproduktion som underliggande förklaringar till varför minoriteter upplever svårigheter med att nå högre chefspositioner. Syfte: Syftet med studien är att utveckla förståelsen för hur kvinnor med utomeuropeisk bakgrund upplever hinder och möjligheter i chefspositioner. Vi har valt att applicera ett intersektionellt perspektiv för att kunna tolka samspelet mellan kategorierna etnicitet och kön. Då det föreligger en intraaktion mellan fler kategorier än vad vårt fokusområde inkluderar, har vi varit öppna för idén att andra kategorier kan vara av större betydelse för studiens respondenter. Metod: Studien är av kvalitativt slag och vi har genom ett abduktivt arbetssätt samlat in empiriskt material parallellt med skapandet av vår teoretiska referensram. Materialet har samlats in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med sju kvinnor med utomeuropeisk bakgrund i chefspositioner. Slutsats: Utöver de hinder som föreligger kvinnor att nå högre chefspositioner som presenterats i tidigare forskning har även andra hinder framkommit som visat sig vara av betydelse utifrån andra kategorier än etnicitet och kön. Flertalet respondenter upplevde att deras ålder varit ett väsentligt hinder, då unga kvinnor inte blir lika uppmärksammade som män. För att för kunna bidra till en bättre arbetssituation för minoriteter är det viktigt att genomföra organisatoriska förändringar för att nå de underliggande könsskillnaderna som ständigt reproduceras inom framförallt hierarkiska organisationsstrukturer.

Denna undersökning handlar om sambandet mellan elevers betyg i ämnet matematik, och deras betyg på de nationella proven i samma ämne. Bakgrundsfakta kring området kommer att presenteras och jag kommer presentera en undersökning där jag samlat in betygen i ämnet matematik och betygen på de nationella proven i matematik från sex olika klasser i årskurs 6. Jag har även utfört en intervju med samtliga sex lärare för de olika klasserna för att få en djupare förståelse för lärarens syn på ämnesbetyg och provbetyg. Tidigare gjord forskning visar att de flesta elever får samma ämnesbetyg i matematik som de får på de nationella proven, men att skillnader finns. Könsaspekten kommer även vara en del av undersökningen då skolverket visar att det finns skillnader i pojkar och flickors resultat. Jag har sammanställt resultaten i tabellform i den första delen av undersökningen och i den andra delen redovisas intervjuerna. I resultatet kan man avläsa att det klassvis finns skillnader mellan ämnesbetyget och betyget på de nationella proven. Resultatet av intervjuerna visar att det finns ett flertal skillnader gällande hur lärare ser på de nationella proven och deras samspel med ämnesbetyget. Tillslut kommer jag diskutera resultaten gentemot den tidigare forskningen för att se huruvida denna undersökning stämmer överens med tidigare forskning samt analysera intervjuernas resultat.

Syftet med föreliggande uppsats är att försöka ta reda på om det finns neutrala ord för det kvinnliga könsorganet och det manliga könsorganet. Undersökningen behandlar i vilka situationer en viss benämning används och informanternas attityder till olika benämningar. Resultatet av undersökningen visade att 48 % av informanterna inte tycker att det finns ett neutralt ord för att benämna det kvinnliga könsorganet. För benämning av det manliga könsorganet ansåg 29 % av informanterna att det inte finns ett neutralt ord. Resultatet visade också att gymnasieeleverna anpassar sitt språkbruk efter vilken språksituation de befinner sig i. Resultatet visade att de helst använder orden fitta och kuk när de talar med kompisar och orden snopp och fitta när de talar med föräldrar. Till grund för studien ligger en enkät som delades ut till 63 slumpvist utvalda gymnasieelever på två skilda orter. Enkäten bestod av 13 frågor med både öppna och slutna frågor. Undersökningen visade att det vanligaste benämningsordet hos informanterna för det kvinnliga könsorganet är fitta. Informanterna benämner helst det manliga könsorganet med ordet kuk. Man kan även se att informanterna använder betydligt många fler ord för att benämna det kvinnliga könsorganet än för det manliga könsorganet. Alltså kan man utifrån undersökningen se att det är mer problematiskt att benämna det kvinnliga könsorganet än det manliga könsorganet.

Denna uppsats tar sin utgångspunkt i den höga arbetslöshet och ökade tilltro till utbildning som råder i dagens samhälle och har som syfte att ta reda på vad vuxenelever har för motiv och mål med sin utbildning och om dessa påverkas av deras kön, nationalitet eller bildningsbakgrund.  Uppsatsen bygger på en enkätundersökning som genomförts bland Komvuxelever som studerar på både grundskole- och gymnasienivå och visar på motiv och mål med vuxenutbildningen såsom utbildning, arbete, språk och kommunikation, samhällsdeltagande och personlig utveckling. Dessa motiv och mål representeras som kvantitativa data och analyseras sedan utifrån respondenternas kön, nationalitet och bildningsbakgrund samt diskuteras i förhållande till tidigare forskning på området, där bland annat män och kvinnors olika studieval, nyanlända svenskars situation inom det svenska skolväsendet och arbetslivet och skolans roll i reproduktionen av klassamhället behandlas. Vidare presenteras i uppsatsen resultat som tyder på att kön och social bakgrund påverkar de motiv och mål som presenterats, men att också dagens samhällsstruktur, arbetsmarknadssituation och utbildningstilltro måste ses som viktiga påverkansfaktorer.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pojkar och flickor framställs visuellt i barnlitteratur där fordon har en central roll. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av frågeställningarna: Vad har personerna på bilderna för kön? Vilka kläder och attribut har flickor respektive pojkar på bilderna? Vad gör flickor respektive pojkar på bilderna i relation till fordon? Som metod har vi valt att göra en kvalitativ bildanalys som även består av en kvantitativ del då vi anser att den första frågeställningen kräver att vi räknar antalet pojkar och flickor i böckerna. Vårt material har bestått av de fyra barnböckerna Axel kör fast, Örnis bilar, Malla cyklar och Jag kan köra alla bilar.   Resultatet av studien visar att det förekommer betydligt fler manliga än kvinnliga karaktärer i böckerna, både som huvud- och bipersoner. De manliga karaktärerna är i kontakt med både fler och större fordon är de kvinnliga och de skildras även som mer aktiva i denna kontakt. Flera av de kvinnliga karaktärerna misslyckas med sina fordonsrelaterade aktiviteter men får hjälp av de manliga karaktärerna som sitter på kunskap inom detta område. Även kläder och andra attribut skiljer sig åt hos de kvinnliga och manliga karaktärerna. Färgen rosa och plaggen kjol och klänning bärs enbart av kvinnliga karaktärer och det är endast män som klär sig i kavaj. Samtliga författare visar tydligt vilket kön karaktärerna har med hjälp av stereotypa kläder eller attribut.

BakgrundI förskolans läroplan Lpfö (98 rev 2010) står det beskrivet att verksamheten ska arbeta med jämställdhet mellan könen. I vår bakgrund beskriver vi relevant litteratur rörande jämställdhet mellan pojkar och flickor i yngre åldrar samt förskollärares förhållningssätt gällande barnslek. Vi som bedrivit studien var nyfikna på hur förskollärare uppfattar jämställdhet samt om och hur verksamma förskollärare arbetar med detta.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på om och hur förskollärare arbetar med jämställdhet samt hur de uppfattar jämställdhet. Vi vill även undersöka hur de förhåller sig till pojkar och flickor i den fria leken inomhus/utomhus. Genom studien vill vi ta reda på om förskollärare upplever möjligheter eller svårigheter med att bedriva ett jämställdhetsarbete.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod genom intervju och strukturerad observation. Den kvalitativa metoden valde vi då vi anser den vara mest relevant för vår studie för att få en övergripande inblick i förskollärarnas tankar samt hur förskollärarnas förhållningssätt synliggörs i barnens lek. Studien genomfördes på tre olika förskolor med verksamma förskollärare och barn som är i åldern 2,5 – 3,5. Totalt genomfördes nio intervjuer och sjutton observationer.ResultatPå förskolorna där studien genomfördes framkom det att det finns en medvetenhet om hur ett jämställdhetsarbete kan bedrivas. Förskollärarna beskriver de metoder de använder sig av för att bedriva en jämställd pedagogik mellan pojkar och flickor.

<p>Denna studie är gjord med syftet att undersöka om pedagogerna i två förskoleklasser påverkar barn att utveckla traditionella könsmönster samt ta reda på deras tankar kring genus. Vår undersökning består av fem kvalitativa intervjuer och detta har vi kompletterat med observationer av sammanlagt tio lektionstillfällen i de två klasserna. Resultatet i vår studie visar att pedagogerna i dessa två klasser uppmärksammar pojkarna under lektionerna nästan dubbelt så mycket som flickorna. Pedagogerna är själva medvetna om deras roll som förmedlare av genus men deras omedvetna signaler under lektionerna upprätthåller den traditionella synen på flickor och pojkar. Vår slutsats är att trots en het samhällsdebatt kring genus de senaste åren sker ingen förändring i pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen vilket medför att barnen fostras in i de traditionella könsmönster som vi enligt läroplanen skall arbeta för att motverka.</p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur elevers deltagande och inflytande ser ut under idrotten i skolan, ur ett genusperspektiv samt hur eleverna uppfattar sina möjligheter till deltagande och inflytande. För att ta reda på detta genomfördes en fallstudie på en F-6 skola i en år 4 klass. Data samlades in via triangulering då semistrukturerade intervjuer med idrottslärare, parintervjuer med utvalda elever, två kvalitativa observationer samt en enkätundersökning i en helklass ägde rum. Parintervjuerna ägde rum i anslutning till enkäten och observationerna skedde under två idrottslektioner i skolans idrottssal. Resultatet visade att elevernas deltagande i huvudsak var aktivt då idrottsläraren introducerat ett poängsystem i syfte att öka det aktiva deltagandet. Elevernas inflytande skedde enligt eleverna vid elevens val, men även här framkom det att det var bättre att läraren vid vissa tillfällen bestämde för att det inte skulle bli ojämnt. Slutsatsen är att pojkarna hade störst möjlighet till inflytande, som framkom tydligt vid elevens val, och att bollsporter var den aktivitet som dominerade.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är, att genom en diskursanalytisk metod, undersöka hur genus framställs och konstrueras i två samhällskunskapsböcker från gymnasiet. Vidare är syftet att undersöka i vilken grad läroböckernas framställning av manligt och kvinnligt stämmer överens med den syn på genus och jämställdhet som finns i skolans styrdokument, i detta fall Lpf 94? Tidigare forskning har visat att det är män/pojkar som får mest utrymme i läromedlen samt att män och kvinnor oftast framställs och avbildas med stereotypa drag. Detta är också resultatet utifrån min undersökning av läromedlen även om analysen också visat på försök att bryta med traditionella könsmönster genom att i vissa fall hålla en könsneutral linje. Resultatet från uppsatsen visar också att läromedlen inte riktigt uppfyller de krav på jämställdhet och genusproblematiserande, vilket uppmanas till i styrdokumenten, i detta fall Lpf 94. </p><p>Nyckelord: Genus, kön, läromedel, diskurs, styrdokument</p>