Syftet med studien är att undersöka pedagogers genusarbete och jämställdhetsarbete i fritidshemmet. Frågeställningarna är: Vilka mål med genusarbetet har pedagogerna? Hur arbetar  pedagogerna med det sociala beteendet utifrån könstillhörighet på fritidshemmet? Detta är en kvalitativ studie som vill belysa begreppet genus och dess viktiga betydelse kring jämställdsarbetet. Studien tar upp tre pedagogers syn och arbetssätt kring genus och jämställdhetsarbete på fritidshemmet, detta görs genom ostrukturerade enskilda intervjuer. Jag intervjuade tre pedagoger som arbetar på ett fritidshem i utkanten av Stockholm. Mitt resultat visar att en av pedagogerna har ett medvetet arbetssätt och metod i sitt genusarbete. Enligt pedagogernas svar i intervjuerna finns det inga direktiv från ledningen på skolan hur pedagogerna ska arbeta med genus praktiskt i verksamheten. Studien visar på behovet av mera medvetenhet och kunskap om genusarbete hos pedagogerna. Mer utbildning i ämnet kan hjälpa pedagogerna att bli medvetna om vad de själva har för förhållningssätt och hur den pedagogiska verksamheten påverkar flickor och pojkar ur ett genusperspektiv på fritidshemmet.

Uppsatsen syftar till att beskriva några aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrån ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och två patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av två kvinnor, 42 respektive 67år, och två män 59 respektive 64 år. Alla hade över 10 års tjänstgöring som psykoterapeuter. Patienterna utgjordes av en man, 48 år, och en kvinna, 42 år, som bestämt sig för att aktivt välja att få komma till en kvinna respektive en man. Resultatet i denna studie visar på att könet har betydelse i det terapeutiska rummet, att psykoterapeuternas olika tolkningsrepertoarer och syn på kön påverkar deras ställningstaganden i behandlingen, att samstämmigheten psykoterapeuterna emellan i de allra flesta frågor inte följde könet och att alla psykoterapeuterna uppvisar en motsägelsefullhet i sin syn, sitt förhållningssätt och sina förväntningar på kön. Patienternas önskemål om kön överensstämde inte med förväntad personlighetsstruktur. Psykoterapeuterna har en relativt hög ålder och tre av fyra psykoterapeuter finns inom S:t Lukas som har en ideologisk kristen grundsyn när det gäller människosyn och värderingar. De blivande patienterna har tidigare inte gått i psykoterapi. Studien pekar på vikten av vidare och fördjupad forskning av könets betydelse av bl.a. förväntningar och arbetsallians.

Syftet med detta arbete är att genom genusgranskning av ett antal svenska barnböcker under en tioårsperiod, undersöka hur karaktärerna och relationer har framställs. Kan man se ett mönster när det gäller genus i bilderböckerna för barn och på så sätt förstå, vad dessa böcker förmedlar, angående kön och genus? Kan en förändring över tid ses, hur kan denna i sådana fall förklaras? I enlighet med syftet valdes tre olika bokserier vars innehåll djupanalyserades med fokus på genus. Valet av böcker var baserat på uppgifter från bibliotekets efterfrågan samt uppgifter från förskoleavdelningarna på en mellansvensk förskola.I större delen av den äldre valda litteraturen var huvudpersonerna pojkar och män. De kvinnor som förekom var beskrivna som underordnade. Den valda litteraturen skildrar i huvudsak traditionella mönster av könsroller, främst bland män, men också bland pojkar. Men resultatet antydde också att några av de senaste bokserierna visade på ett nytänkande och inte strikt följde konservativa könsmönster. Förklaringen till detta resultat kan tyda på en ökad allmän genus medvetenhet i det svenska samhället och ett större utbud bland böckerna.

No description available.

Syftet med denna undersökning var at ta reda på hur sex verksamma förskollärares uppfattar och tolkar genus, samt hur de arbetar med genus i förskolans olika åldersavdelningar. I uppsatsen finns en teoretisk bakgrund som påvisar forskningsresultat gällande undersökningens ämne, genus i förskolan. Undersökningen som gjort är kvalitativ och vi har intervjuat sex verksamma förskollärare. Det som framkom i undersökningen var att förskollärares syn på genus var att ämnet är viktigt med att man hellre vill se till barn som individer och inte arbeta eller behandla dem utifrån pojkar och flickor. / <p>Detta arbete är skrivet av två studenter som nu avslutat sin förskollärarutbildning i Kristianstad. Arbetet handlar om genus, hur förskollärare uppfattar och tolkar begreppet samt hur de arbetar med det i sin verksamhet.</p>

Jaghar i denna undersökning intervjuat fem pedagoger i en fritidsverksamhet isyfte att få fördjupade kunskaper om och hur pedagoger påett fritidshem konstruerar ålder och kön. Fritidshemmet jag har valt ligger imellan Sverige och är en medel stor kommunal skola. Studiens utformning utgick från ettsocialkonstruktionistiskt perspektiv där jag använt mig av semistruktureradeintervjuer med tolkande ansats. Resultatet i undersökningen presenteras i relation till tidigareforskning där jag medanalyshjälpmedlet intersektionalitet undersöker samspelet mellan ålder och köni synen på människan. I analysen har fyra kärnkategorier utformatssom kan sammanfatta om och hur pedagoger på ettfritidshem konstruerar ålder och kön. Pedagogernas syn på ålder, pedagogernassyn på kön, pedagogernas syn på ålder och kön som ett samspel i interaktionensamt pedagogernas syn på strukturerna som skapar förutsättningar för mötet. Slutsatser för denna undersökning är att pedagogernatolkas konstruera ålder och kön som en normaliseringsprocessi utvecklingssyfte i formandet av identitet, en identitet som jag mer ser somen social identitet. Denna slutsats för mig tillbaka till mitt intresse fördenna undersökning, bekräftar pedagogen etthandlande hos ett barn i utvecklingssyfte för att utveckla en trygg identitet.Eller bekräftas ett stereotypt handlande som omedvetet ses som en nödvändigheti utvecklingen att skapa sig en identitet? Denna undersökning bidrar till attpåvisa att fritidshemmen är en viktig verksamhet där unga individersidentiteter formas.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen.

Syftet med denna studie var att undersöka om attityden till beröring bland Växjö studenter har något samband med deras självkänsla och kön. Tidigare forskning av Fromme et al (1989) visade att personer med dålig självkänsla tenderar att inte kommunicera genom beröring, vilket personer med god självkänsla gör. Enkätundersökningen genomfördes på 186 studenter vid Växjö universitet där enkäten var baserad på frågeformulären Tennessee Self Concept Scale och The Touch Avoidance Questionarie. Resultatet visade ett starkt negativt samband mellan beröringsundvikande och självkänsla. Det visade även att män tenderar att undvika beröring med andra män mer än vad kvinnor undviker beröring med andra kvinnor. Dock fann jag inga signifikanta skillnader mellan könen i attityden till beröring med samma kön.

Syftet med det här examensarbetet är att bidra med kunskap om hur barn själva ser på hur man skall vara som flicka och pojke. Jag genomförde intervjuer med sex barn, alla fem år gamla, på en förskola, om hur de anser att man skall vara som flicka och pojke. Samtalen kretsade kring vad flickor och pojkar leker med, hur de klär sig och om det finns några begränsningar och möjligheter med att vara flicka eller pojke. Resultatet visar att pojkarna och flickorna hade ganska bestämda åsikter om hur man som pojke och flicka bör klä sig, och vad man skall leka med. Flickorna valde Barbiedockor medan pojkarna valde traktorer. Gällande begränsningar och möjligheter såg barnen mest begränsningar, t ex att flickor springer långsamt. Dock fanns det barn som menade att man kan göra vad man vill oavsett vilket kön man har fötts till. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how children themselves think about how to be as a girl and a boy. I performed interviews with six kids, all of them five years old, in a preschool in Sweden about being boys and girls. Our conversations were about what girls and boys play with, how they dress and if there are any limits or possibilities with being a girl or a boy. The results show that the boys and the girls had strong opinions about how boys and girls should dress, and what they should play with. The girls chose to play with Barbie dolls and the boys chose to play with tractors. When we talked about limits and possibilities the kids mostly saw limits for example that girls are slow runners. There was however children who meant that you can do anything irrespective of your sex.

Uppsatsen är en dokumentstudie av tidskriften Skolledaren från 1970- till 2000-talet. Syftet har varit att uppmärksamma hur frågor om genus har problematiserats och uppmärksammats över tid.