Jämställdhet är någonting som diskuteras flitigt i politiska debatter. Det blir bättre och bättre världen över men kvinnor ses fortfarande inte ha lika mycket inflytande över beslutsfattande processer som män. Maktpositionerna domineras än idag av män och Sverige är ett av de länder som ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. Den här studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod genom semistrukturerade intervjuer utförda med kvinnor i Sveriges riksdag. Studien identifierar vilka upplevelser kvinnor i Sveriges riksdag har gällande förväntningar på kvinnor, bemötande mot kvinnor samt deras möjligheter till höga positioner i politiken. Den ser också över hur de själva upplever sin maktposition samt hur makten är könad. Studien undersöks med de Globala Målen, närmare bestämt delmål 5.5, som grund. Tidigare forskning visar hur kvinnor har det betydligt svårare än män gällande att både ta sig in och stanna kvar i politiken samt uppnå ledarskapsroller. Ett intersektionellt perspektiv är i stort sett frånvarande i den tidigare forskningen, därför har den här studien ett fokus på det. Genom en analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna homo- och heterosocialitet, glastak, intersektionalitet, ojämlikhetssystemet samt genussystemet identifieras problematik kring det motstånd kvinnor inom politiken möter samt den rådande könsmaktsordningen. Resultatet visar bland annat att kvinnor i riksdagen i stort begränsas inom politiken men att de trots detta ändå är de mäktigaste kvinnorna i Sverige. Studien bidrar till en ökad förståelse för olika maktförhållanden inom svensk politik samt ger en insyn i hur det egentligen kommer sig att Sverige ännu inte har haft en kvinnlig statsminister. / Gender equality is something that is frequently discussed in political debates. It’s getting better all over the world, but women are still not seen to have as much influence over decision-making processes as men. The positions of power are still dominated by men and Sweden is one of the countries that has not yet had a female prime minister. This study is based on a qualitative research method through semi-structured interviews conducted with women in the Swedish Parliament. The study identifies what experiences women in the Swedish Parliament have regarding expectations of women, treatment towards women and their opportunities to reach high positions in politics. It also focuses on how the women themselves perceive their position of power as well as how the power is gendered. The study is examined with The Sustainable Development Goals, more specifically sub-goal 5.5, as the basis. Previous research shows how women have a much harder time than men in terms of both entering and stay in politics and achieving leadership roles. An intersectional perspective is to a high degree absent in previous research, so this study has a specific focus on it. An analysis based on the theoretical principles of homo- and heterosociality, glass ceiling, intersectionality, the inequality system and the gender system identifies problems regarding the resistance women in politics encounter and the prevailing gender power system. The results show, among other things, that women in the Swedish Parliament are largely limited in politics, but that they are nevertheless the most powerful women in Sweden. The study contributes to an increased understanding of different power relations in Swedish politics and gives an insight into why Sweden has not yet had a female prime minister.

I Sverige ökar antalet kvinnor som är intresserade av ett jobb inom IT-branschen medan andelen kvinnor som arbetar i branschen minskar. Denna studie utforskar detta fenomen ur ett företagsekonomiskt och ett medie- och kommunikationsvetenskapligt perspektiv. Genom intervjuer med tio kvinnor med erfarenheter från den svenska IT-branschen syftar denna studie till att förstå de huvudsakliga barriärerna som kvinnor upplever i branschen. Vi finner tre huvudsakliga barriärer: (i) Maskulin organisationskultur där vi upptäcker att kvinnor anpassar sig till de maskulina kulturerna, (ii) Sociala förväntningar på feminina och maskulina stereotyper där vi kan se att kvinnor förväntas ta ett mer socialt ansvar på arbetsplatsen och (iii) Ifrågasättande av kompetens där vi finner att kvinnors kompetenser ifrågasätts både av andra parter och av sig själva. Till skillnad från studier om samma fenomen i andra länder identifieras inte konflikter mellan privat- och arbetsliv som en framträdande barriär. / In Sweden the number of women who are interested in a job in the IT industry is increasing, however the existing portion of women working in the industry is decreasing. This study explores this phenomenon from the business studies perspective, and the media and communication studies perspective. Through interviews with ten women, with experiences from the Swedish IT industry, this study aims to reach an understanding of the main barriers that women experience in the industry. We find three main barriers: (i) Masculine organizational culture where we detect that women are adjusting to the masculine cultures, (ii) Social expectations of feminine and masculine stereotypes where we discover that women are expected to take on more social responsibility at the workplace and (iii) Questioning of competence where we find that women’s competences are being questioned both by other parties and by themselves. Unlike studies of the same phenomenon in other countries, conflicts between personal life and work life is not identified as a distinctive barrier.