Thesis (Ph. D.)--University of Texas at Austin, 2007. / Vita. Includes bibliographical references.

Demenssjukdomar drabbar mer än 35 miljoner människor världen över, en summa som kommer att fördubblas vart tjugonde år.    Demens är en global störning av intellektuella funktioner: förmågan att minnas försämras, och förmågor som att orientera sig i tid och rum, språklig förmåga, tankeprocesser som att gå från tanke till handling, problemlösande, utföra saker praktiskt och känna igen föremål. Symtomen följs ofta av förändringar i beteende och personlighet, som låg initiativförmåga, irritation, grovt socialt beteende och humörsvängningar. I Sverige diagnostiseras 25 000 personer per år, totalt så lever 160 000 personer med sjukdomen i Sverige idag. I Sverige ställs diagnosen ofta utifrån blodprover, hjärnröntgen och Mini Mental Score Evaluation-Swedish Revision tillsammans med personens sjukdomshistoria.   Efter diagnosen har ofta anhöriga många frågor om hur livet kommer att te sig framöver, är det bra att flytta eller ska man bo kvar? Hur kommer sjukdomen att förändra livet och personligheten hos den drabbade? Tidigare studier visar att dessa frågor ofta förblir obesvarade, det är svårt att få en uppföljning hos läkare och det finns få länder där stöd efter diagnosen är vanligt förekommande.    Sverige har sen 2009 lagstiftat om rätten till stöd till anhöriga och närstående med demenssjukdom eller andra kroniska sjukdomar med funktionshinder. Typen av stöd som ges skiljer sig däremot åt, Socialstyrelsen kom därför hösten 2013 ut med riktlinjer för hur stödet bör se ut för att vara effektivt: 8-10 träffar under 3-6 månader med information och socialt stöd till anhöriga. En kommun i norra delen av Sverige har gett långvarigt stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga sen 2006. Ett nära samarbete med Landstinget i regionen och på senare tid även privata vårdcentraler i området har lett till att stöd kan erbjudas i direkt samband med diagnostillfället. Personerna deltar ofta i stödgrupp inom ca 4-6 veckor efter sin diagnos. Avhandlingens syfte var att fördjupa kunskapen om personernas upplevelse av att vara i stödgrupp under lång tid; den längsta i 4 år. Intervjuer gjordes med anhöriga och personer med demenssjukdom. Resultaten visade att de par som varit med längst i stödgrupp kände sig trygga, de upplevde att de fick god kunskap om demens och var förberedda på den förändring som skulle komma. Resultaten visade också att vara vuxet barn till en person med demens innebar att vara tyngd av ansvar för att agera i den sjuka förälderns intresse trots en djup känsla av sorg of förlust vilket ofta leder till frustration med situationen. Relationerna inom familjen kan förändras efter demens diagnosen både till det bättre; att man sluter upp kring den demenssjuke föräldern men också till det sämre; att familjen splittras då relationerna utsätts för påfrestningar. Personerna med demenssjukdom som deltog i stödgrupperna upplevde och skattade sin känsla av sammanhang högt; att livet var meningsfullt, begripligt och hanterbart. Deras friska partner upplevde mindre begriplighet och hanterbarhet och de vuxna barnen mer meningsfullhet. Avhandlingens resultat har legat till grund för en modell för stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga kallat PER-modellen®; Pedagogisk, Emotionell och Relationsbaserad modell för stöd. / Dementia disorders affect more than 35 million people around the world, which will double every twenty years. Dementia is a global disruption of intellectual functioning; there is a decrease of memory ability and other intellectual abilities such as orientation, visuospatial- perceptive ability, language, thinking, executive abilities, problem solving, apraxia and agnosia.  These symptoms are often followed by behavioral changes and changes in the personality, such as loss of initiative, emotional instability, irritation, apathy, coarse social behaviour and mood changes. The most frequent symptoms were apathy, depression, irritability, and agitation. About 25, 000 persons are diagnosed with dementia each year in Sweden. Today, estimates are that 160, 000 persons in total are suffering from dementia in Sweden. In Sweden, most diagnoses are done in the primary health care setting by general practitioners  and are based on the person´s own history, interviews with next of kin and an Mini Mental Score Evaluation- Swedish Revision (MMSE-SR) along with blood work and a brain scan to rule out any other diseases. After diagnosis the next of kin often have many questions about the coming lifestyle changes and ways to handle the personality changes that the person suffering from dementia may go through. Previous studies show that in many cases these questions are left unanswered, because it is difficult to get a follow up with a physician and there are few countries where support after diagnose is common.    In 2009, the Swedish Parliament passed a new law that states that support is to be given to persons caring for people with chronic illnesses, elderly people, or people with functional disabilities. There was, however, no detailed description of the extent or kind of services to be provided, and the municipalities had extensive freedom in implementing the legislation. In the autumn of 2013 the Swedish National Health Board therefore, issued guidelines where eight to ten meetings during a three- to six-month period with information and social support were recommended.A municipality in northern Sweden have a long term ongoing support to persons with dementia and their next of kin since 2006. A close collaboration with the geriatric clinic and private health centers has resulted in support being offered within 4-6 weeks after diagnose.     The overall aim of this thesis was to explore experiences of living with dementia both as a sufferer and as a next of kin; and being part of a long-term ongoing support group, the longest for four years.     Interviews were done with persons with dementia and their next of kin. Results showed that couples who had been the longest in a support group felt great comfort and support. They experienced that their knowledge about the disorder was good and that they could prepare for the changes to come. Results also showed that to be an adult child of a person with dementia disease means being burdened with the responsibility to act on behalf of the diseased parent despite a deep sense of grief and loss, which leads to frustration with the situation.     Relationships within the family can sometimes change when a family member is affected by dementia. Sometimes for the better; where the family rallied to support the affected member and sometimes for worse; where the relationships were strained when pressure became too much. The persons with dementia who participated in the support groups experienced a great sense of coherence and felt that life was manageable, comprehensible and meaningful. Their healthy partners experienced less comprehensibility and manageability and the adult children more meaningfulness.   The results of the thesis have founded a model for support called PER-model®; Pedagogical, Emotional and Relationship based model of support.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 61-70).

Thesis (PhD) -- Macquarie University, School of Biological Sciences, 1990. / Thesis by publication. Bibliography: leaves 269-324.

Vad är plast som material och hur borde vi som människor förhålla oss till den enorma mängden av plast som har skapats och som nu finns i världen? Finns det någonting inom slöjden som kan bidra till att skapa en mindre destruktiv relation till plasten? Syftet med den här studien är att undersöka återbruksplast som slöjdmaterial. Frågeställningen, som studien utgår ifrån är: Vilka utmaningar och möjligheter har återbruksplast som slöjdmaterial? Detta undersöks genom en konstnärlig undersökning med en materialnära och experimentell ingång, där jag själv har skapat med återbruksplast som material. Den teoretiska utgångspunkten i studien är Haraways (2016) koncept making kin och staying with the trouble. I analysen av empirin har inspiration tagits av analysmetoden tematisk analys. Resultaten från studien tyder på att det finns ett behov av mer kunskap om återbruksplast som material som riktas mot just slöjden, då detta skulle underlätta arbetet och möjliggöra mer hållbara resultat i skapandet. Okunskapen, men även vissa av många återbruksplasters egenskaper, leder till att det kan vara svårare att utföra “traditionella” slöjdtekniker med plasten som material och veta hur en skapar något hållbart av den. Även om den här osäkerheten och därmed experimentella ingången till arbetet kan vara en källa till kreativitet så kan den också leda till olust, och andras erfarenhet och därmed kunskap kan bidra till inspirationen. Studien visar att återbruksplast kan vara ett bra material till just konstnärligt skapande, eftersom den lätt väcker reflektioner och diskussioner av konsumtion och vår relation till plasten som material.

Kin recognition is the ability to identify a conspecific as a relative and can occur even when animals are complete strangers. By being able to recognise relatives, animals are able to give preferential treatment to those with which they share genes. Recognition may occur by either direct familiarisation (learning a phenotypic cue that reliably correlates to kinship), or by indirect familiarisation (learning kinship relationships through previous encounters). Rats (Rattus norvegicus) can recognise kin, however to what degree kin recognition is mediated by genetics (direct familiarisation) or social relationships (indirect familiarisation) are unknown; the influences of kinship and familiarity on the ability to learn from a conspecific is also unknown. Furthermore, the sex of an animal can also influence its ability to learn but this effect has received little attention in the literature, particularly when considering observational learning tasks. I assessed if relatedness and/or familiarity influenced a rat's ability to learn through observation, and if gender relationships influence the learning process. Eighty rats ( observers ) were given the opportunity to observe a demonstrator rat press a joystick in a given direction to obtain a food reward. Observers watched a demonstrator that had one of the following relationships with them: related and familiar, related and unfamiliar, unrelated and familiar, or unrelated and unfamiliar. When observers were given the opportunity to manipulate the joystick, the number of sniffs of the joystick, the latency to first move the joystick and the total number of presses were recorded. Rats that were both familiar and related to the demonstrator consistently performed better than any other treatment group; furthermore, rats that were familiar with the demonstrator performed the task more efficiently than rats that were not familiar with the demonstrator. When the demonstrators and observers were related, the observers produced more presses and sniffs of the joystick while having a lower latency to the first push In addition, male observers learnt better than females regardless of the demonstrator sex, with males that were familiar to their demonstrator making nearly twice as many pushes than any other treatment group. The results from this study are discussed in relation to both the mechanisms of direct and indirect recognition and the potential adaptive value on kin discrimination in the learning process. The home range hypothesis may explain why gender differences in learning were found: male rats have larger home ranges than females. Male rat will regularly encounter more rats than females and would need to ascertain if unfamiliar individuals are relatives. Females remain closer to natal sites and as such are more likely to encounter kin and therefore may not need as well as developed kin recognition ability.

<p>Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet. Materialet till studien har samlats in främst via sökmotorer på Internet. Urvalskriterier var relationer till biologiska föräldrar, närhet till ursprungsmiljön, beskrivning av barnens situation i placeringen och etnicitet. Kravet på de studier vi undersökte, var att de skulle ha varit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Urvalet, som bestod av tio studier, sammanställdes i en tabell i resultatredovisningen. Därefter delades resultatet upp i teman utifrån frågeställningar från syftet. Resultatet analyserades utifrån den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkter. En begränsning i studien var det knapphändiga underlaget av tidigare studier och framför allt svensk forskning om släktingplaceringar utifrån barnets behov. Denna studie visar att det är stor etnisk skillnad mellan vilka barn som placeras i släktinghem och att barn ofta mår bättre av att placeras i släktinghem, både identitetsmässigt och relationsmässigt. Det finns dock en del motsägande fakta, som menar att det ibland är sämre med släktingplaceringar, utifrån barnets behov.</p> / <p>CAN IT BE IN THE INTEREST OF CHILDREN TO BE PLACED IN KINSHIP CARE? A LITERATURE REVIEW</p><p>This study has a purpose to see how the interest in children can be provided for in terms of identity, family relations and ethnicity in kin ship care. The questions we had, to be able to answer the purpose were: What does the research show about children’s need of stability in relations and identity development in kin ship care? On the basis of this we also include the ethnic aspects because the Swedish law are very clear that children with another ethnic origin should be in kin ship care. We have used five literature reviews about the kin ship subject area in our previous research chapter. Theories used in this study were family relations and identity. The material for the study has been collected by search engines on Internet. The selection criterions were relations to biological parents, the nearness to origin environment, and description of the children’s situation in kin ship and ethnicity. The requirements of the selected studies were that they should have been published in some scientific periodical. The selections of the ten studies were compiled in a table in our result account. After that the results were divided in themes on the basis of the questions from the purpose. The results were analysed on the basis of the previous research and the theories. The limitations in this study were the briefly basis in earlier studies and in the first place the Swedish research of children’s well being in kin ship care. This study shows that it is a large ethnic difference between children in kin ship care. It also shows that children often feels better when they are placed in kin ship care, both identically and in relations. There is a contradictory fact that shows that kin ship care not are in the interest for the children and their needs.</p>

Denna studie är en forskningsöversikt med syfte att undersöka hur barnets bästa i form av identitetsskapande, familjerelationer och etnicitet tillgodoses vid familjehemsplacering i släktinghem. Frågeställningar för att besvara syftet var; vad visar forskningen beträffande barns behov av stabilitet i relationer och identitetsutveckling vid släktingplacering? Utifrån detta tittar vi även på de etniska aspekterna, eftersom lagen är tydlig med att barn med annat etniskt ursprung, helst ska placeras inom släkten. Till tidigare forskning har vi använt oss av fem forskningsöversikter skrivna inom området släktingplaceringar. Teoretiska utgångspunkter i studien är familjerelationer och identitet. Materialet till studien har samlats in främst via sökmotorer på Internet. Urvalskriterier var relationer till biologiska föräldrar, närhet till ursprungsmiljön, beskrivning av barnens situation i placeringen och etnicitet. Kravet på de studier vi undersökte, var att de skulle ha varit publicerade i någon vetenskaplig tidskrift. Urvalet, som bestod av tio studier, sammanställdes i en tabell i resultatredovisningen. Därefter delades resultatet upp i teman utifrån frågeställningar från syftet. Resultatet analyserades utifrån den tidigare forskningen och teoretiska utgångspunkter. En begränsning i studien var det knapphändiga underlaget av tidigare studier och framför allt svensk forskning om släktingplaceringar utifrån barnets behov. Denna studie visar att det är stor etnisk skillnad mellan vilka barn som placeras i släktinghem och att barn ofta mår bättre av att placeras i släktinghem, både identitetsmässigt och relationsmässigt. Det finns dock en del motsägande fakta, som menar att det ibland är sämre med släktingplaceringar, utifrån barnets behov. / CAN IT BE IN THE INTEREST OF CHILDREN TO BE PLACED IN KINSHIP CARE? A LITERATURE REVIEW This study has a purpose to see how the interest in children can be provided for in terms of identity, family relations and ethnicity in kin ship care. The questions we had, to be able to answer the purpose were: What does the research show about children’s need of stability in relations and identity development in kin ship care? On the basis of this we also include the ethnic aspects because the Swedish law are very clear that children with another ethnic origin should be in kin ship care. We have used five literature reviews about the kin ship subject area in our previous research chapter. Theories used in this study were family relations and identity. The material for the study has been collected by search engines on Internet. The selection criterions were relations to biological parents, the nearness to origin environment, and description of the children’s situation in kin ship and ethnicity. The requirements of the selected studies were that they should have been published in some scientific periodical. The selections of the ten studies were compiled in a table in our result account. After that the results were divided in themes on the basis of the questions from the purpose. The results were analysed on the basis of the previous research and the theories. The limitations in this study were the briefly basis in earlier studies and in the first place the Swedish research of children’s well being in kin ship care. This study shows that it is a large ethnic difference between children in kin ship care. It also shows that children often feels better when they are placed in kin ship care, both identically and in relations. There is a contradictory fact that shows that kin ship care not are in the interest for the children and their needs.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur anhöriga resonerar kring att deras (o)hälsa har förbättras eller inte vid medverkan i en kommuns anhöriggrupper. I bakgrunden presenteras bland annat tidigare forskning som visat att anhörigvårdare har en sämre upplevd hälsa än de som inte vårdar och att behovet av att ventilera sina känslor är stort. Vidare presenteras att vi lär oss genom kommunikation och samspel med andra människor. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer med anhörigvårdare som medverkat i en kommuns anhöriggrupper. Två intervjuer har gjorts på en kommuns anhörigcenter och en intervju har gjorts i en av informantens hem. Två av informanternas anhöriga har gått bort och en av informanternas anhöriga lever än. Resultatet visar att ett anhörigcenter är en viktig del i anhörigvårdarnas liv för att de ska må bra. De medverkandes psykiska hälsa har förbättrats och de har insett vikten av att ta hand om sig själva och inte bara den sjuka. Anhörigvårdarna värdesätter gemenskapen och personerna i grupperna högt och anser att det är tack vare dem som de orkar med vardagen.

Thesis (M.Sc. Biological Sciences)--University of Waikato, 2007. / Title from PDF cover (viewed February 21, 2008) Includes bibliographical references (p. 79-85)