Syftet med undersökningen är attöka förståelsen för operatörers möjligheter, hinder samt drivkrafter tilllärande i en lean organiserad verksamhet. För attundersöka detta har vi brutit ner syftet i följande frågeställningar: (1) Vadfinns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet arbetets utformning och autonomi? (2) Vad finns det förmöjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrån perspektivetledningens stöd? (3) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkraftertill lärande utifrån perspektivet samverkan och team?(4) Vad finns det för möjligheter, hinder samt drivkrafter till lärande utifrånperspektivet kompetens? Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativmetod och genomfört kvalitativa intervjuer med arbetsledare, teamledarekoordinator, teamledare och operatörer. Resultatet visar attoperatörsarbetet i många delar har en hög grad av standardisering, vilket å enasidan kan innebära att individen lär sig att bemästraen viss uppgift men det kan även bli ett hinder för ett mer utvecklingsinriktatlärande. Samtidigt framkom faktorer som möjliggör ett mer utvecklingsinriktat lärande i arbetet. Dådet finns möjligheter att komma med idéer och synpunkter samt lösa problem,vilket bidrar till samverkan. Även teamarbetet upplevs som lärorikt dåoperatörerna lär av varandra. / The purpose of thisstudy is to increase the understanding of operators'opportunities, barriers and motivations for learning in a lean organized organization.Toexamine this, we have broken down the object into the following questions: (1)What are the opportunities, barriers and incentives tolearning from the perspective of work design and autonomy? (2) What are theopportunities, barriers and incentives to learning fromthe perspective of management support? (3) What are the opportunities, barriersand incentives to learning from the viewpoint ofinteraction and teams? (4) What are the opportunities, barriers and incentives to learning from the perspective of competence? In thisstudy we have used the qualitative method with chiefly interviews withsupervisors, team leader coordinators, team leaders and operators. The resultsrevealed that operator work in many areas has a high degree of standardization,which on the one hand teaches individuals to mastercertain data, but is also an obstacle to moredevelopment-oriented learning. At the same time factors appeared which may alsoenable preparating to work towards more development-orientedlearning. It offers possibilities to come up withideas and observations and solve problems, which also contributes tothe interaction. Even teamwork is perceived as instructive as operators learnfrom each other.

Under den senaste tiden har antalet av de externa köpcentrumen ökat kraftigt. Människor har blivit mer villiga att åka längre sträckor för att handla. Detta har bidragit till att de externa köpcentrumen hela tiden måste finna nya sätt att konkurera på. Denna uppsats fokuserar på konkurrensmedlen intern och extern miljö samt service och underhållning, och hur de använder sig utav dessa för att konkurera på marknaden. Teorin har valts utifrån dessa konkurrensmedel och det har genomförts en kvalitativ undersökning genom intervjuer med centrumledare för olika köpcentrum. Undersökningen har visat att de intervjuade köpcentrumen var väl medvetna om hur dessa delar påverkar men de hade olika tankar om hur de fungerar i praktiken. Trots att köpcentrum i Sverige utvecklas snabbt idag finns det stora skillnader mellan många då de vill profilera sig olika. Vissa vill inrikta sig enbart på handel, medan andra vill skapa mötesplatser. De externa faktorerna, så som tillgänglighet, har visat sig påverka köpcentrumens konkurrenskraft mer än de interna faktorerna samt service och underhållning. Men det krävs att köpcentrumen lägger fokus på alla delar för att få en stark konkurrenskraftighet.

Denna uppsats visar, med en kvantitativ undersökningsmetod, hur försäljningen hos Telenor Sveriges butiker påverkades beroende på om butikerna var placerade i kluster eller inte, i gatuläge eller gallerior, samt med hänsyn till vilka konkurrenter som fanns i närheten. Studiens slutsats tyder överlag på att det, för försäljningen, var bäst att finnas i ett kluster, helst i kombination med en butiksplacering i en galleria. / With a quantitative method, this study shows how Telenor Sweden’s selling of mobile phone subscriptions tended to be affected by the locations of their stores. Whether the stores were placed in clusters or not and whether they were placed in street locations or in shopping malls were considered. Consideration was also taken to which competitors in the same business that was located nearby the stores, to examine if they had an effect on the selling. The conclusion of the study indicates that, with respect to the selling, it was best to have a store in a cluster and preferably in a cluster in a shopping mall.

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar beträffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbättra regelsystemet för att bättre uppnå syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I båda direktiven har det tillkommit bestämmelser om användningen av ramavtal samt bestämmelser om de båda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrenspräglad dialog. I dessa nya bestämmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehåller skrivningen att de upphandlande enheterna inte får använda det aktuella förfarandet på ett sätt som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hämtad från konkurrensbegränsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget. Uppsatsen behandlar vad denna skrivning i det klassiska - direktivet har för betydelse inom upphandlingsrätten. Innebär skrivningen att den upphandlande enheten inte får hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen på ett sätt som är förbjudet enligt artikel 81 och 82 i EGF, d.v.s. skall man göra en analog tillämpning av förbuden i artikel 81 och 82 EGF vid tolkningen av skrivningen. Alternativt finns det en för offentlig upphandling egen modell för vad som hindrar, begränsar eller snedvrider konkurrensen. Uppsatsen fokuserar i mångt och mycket på förhållandet mellan ”skrivningen” och artikel 2 (i det klassiska direktivet) som ger uttryck för de EG-rättsliga principerna som ligger till grund för att syftet med upphandlingsreglerna uppnås, d.v.s. att offentlig upphandling öppnas för konkurrens. Ger ”skrivningen” något utökat skydd utöver det skydd som de EG-rättsliga principerna ger för att en upphandlande enhet inte skall snedvrida konkurrensen. / Through the revised directives, 2004/18/EG (The Classical directive) and 2004/17/EG (The Directive of supply), new rules have been brought in concerning public procurement. The new directives have the purpose to improve the system of regulation to better achieve the purpose with the legislation of public procurement. In both directives new regulations about the new procedures of awarding contracts, Dynamic purchasing systems and Electronic auctions, and the use of Framework agreements have been brought in. In the Classical directive a new procedure of public procurement has been brought in, i.e. so-called Competitive dialogue. In these new regulations there are rules which, among other things, contains the writing “contracting authorities may not use the procedure in such a way as to prevent, restrict or distort competition”. This writing seem to be descended from the rules of limiting competition in article 81 and 82 in the EC-treaty. This thesis is about the meaning of this writing in the Classical directive of public procurement within the law of public procurement. Is the meaning of the writing that a contracting authority may not prevent, restrict or distort competition in a way that is forbidden in article 81 and 82 in the EC-treaty, i.e. will you make an analogue application of the prohibitions in article 81 and 82 in the interpretation of the writing. Alternatively is there a special model in the law of public procurement of what prevents, restricts or distorts competition? This thesis is, in a large extent, focusing on the relationship between “the writing” and article 2 in the Classical directive. Article 2 express the principles of EC-law which is fundamental for the purpose of the law of public procurement to be achieved, i.e. that public procurement is being opened-up to competition. Does the “writing” give any further protection exceeding that protection being given by the principles of EC-law, article 2, for a contracting authority not to distort the competition?

Background Svenska Spel is a regulated company run by the state and government, where CSR, community and social responsibility is in focus. The highly regulated Swedish gaming market has in recent years become more exposed to competition by foreign unregulated betting companies thru Internet. Problem discussion There are two views regarding CSR and how they are affecting competitive advantage and profitability. On one hand, it suggests that companies foremost shall focus profits and act in the best interest of the shareholders. On the other hand, it connects CSR to be a contributor to competitive advantage that increases the company’s profitability. Problem formulation Svenska Spel is competing with other betting companies who doesn´t act under the same conditions, betting companies that don´t have a responsibility to the state. Svenska Spel has legal obligations to adopt CSR into their business. The other companies choose themselves how they want to act with CSR on the gaming market, they have greater opportunities to choose a strategy that they think is the best. Problem definition Which approach has the unregulated gaming companies on CSR compared with Svenska Spel and their social responsibility in the gaming market? Purpose The purpose of this paper is to compare Svenska Spel with unregulated gambling companies based on how they present and use CSR in the gaming market. Method The scientific method in this study adopted a qualitative, deductive approach with a descriptive touch. The study was based upon the theoretical concepts of CSR and competition, and applied to the empirical study, consisting of data from interviews and secondary sources. The empirical data were the basis for the authors' interpretations through the theoretical frame to complete analyzes and conclusions. Conclusion Svenska Spel´s CSR is deeply implemented in their business and strategies and is the basis for how they operate. The unregulated companies see CSR as a sideline with a relatively strong focus on player responsibility, which also is Svenska Spel´s most important part. Every company in this study upholds an 18-year-old limit for games and the biggest difference between Svenska Spel and the unregulated gaming companies is the player’s budget limit, at Svenska Spel it is mandatory to define your playing budget limit in order to access the games, at the unregulated companies it is optional.

Detta är en studie om coopetition inom destinationsnätverk, det vill säga när aktörer på en turistdestination ingår i ett nätverk där samarbete och konkurrens sker samtidigt. Studien är gjord på Visit Gellivare Lapland (VGL), ett destinationsnätverk i Gällivare i norra Lappland som består av ett destinationsbolag, turistbyrån samt ca 55 stycken medlemmar som verkar inom besöksnäringen. Coopetition är en sammansättning av engelskans cooperation och competition och är ett fenomen som uppkommit i och med att konkurrerande organisationer går samman för att nå konkurrensfördelar. Det teoretiska syftet med denna studie är utveckla en förståelse för hur kommunikation och motivation hindrar respektive möjliggör coopetition inom ett destinationsnätverk och det praktiska syftet är att utveckla Visit Gellivare Lapland som destinationsnätverk genom att ge destinationsbolaget och dess medlemmar en förståelse för hur kommunikation och motivation påverkar samarbetet inom nätverket. I och med att vi i studien vill nå en förståelse för begreppet coopetition inom destinationsnätverk har vi antagit en hermeneutisk kunskapssyn och eftersom syftet är att se hur de på förhand bestämda faktorerna kommunikation och motivation påverkar coopetition så antar studien ett deduktivt angreppssätt. Praktiskt har vi gjort en kvalitativ undersökning bestående av tolv stycken semistrukturerade intervjuer med medlemmar från destinationsnätverket VGL samt anställda på destinationsbolaget och turistbyrån. Med intervjuerna ämnade vi besvara vår frågeställning: Hur uppfattar destinationsbolaget Visit Gellivare Lapland och dess medlemmar coopetition i destinationsnätverket? Av studien framgår att medlemsrespondenterna generellt sett inte upplever någon konkurrens, men att de alla gärna samarbetar med andra medlemmar inom nätverket. Den främsta motivationsfaktorn för medlemskapet i destinationsnätverket uppger medlemmarna är marknadsföringen som de får utav destinationsbolaget/turistbyrån. Destinationsbolaget uttrycker dock en önskan om större engagemang från medlemmarnas sida då de upplever att få medlemmar medverkar i nätverkets aktiviteter, så som exempelvis medlemsmöten. Vad gäller kommunikationen i nätverket framgår att en rad olika kanaler används, men huvudsakligen sker kontakten mellan destinationsbolaget/turistbyrån och medlemmarna via mail och telefon. Vi får av destinationsbolaget/turistbyrån uppfattningen att de inte tycker att medlemmarna tar till sig den information som skickas ut, medan medlemmarna i flera fall uttrycker att de får för mycket mail, så att de inte tar sig tid att läsa. De främsta slutsatserna och rekommendationerna vi vill ge destinationsbolaget/ turistbyrån är att de bör se över kommunikationen med medlemmarna och förmedla den nytta medlemmarna kan få av att vara engagerade i destinationsnätverket. Gällande medlemmarna anser vi att de först och främst bör inse vikten av sin egen medverkan i nätverkets aktiviteter och att samtliga medlemmars engagemang i nätverket kan förbättra nätverket i stort. Nyckelord: coopetition, co-opetition, samarbete, konkurrens, motivation, kommunikation, destinationsnätverk, nätverk, regionala strategiska nätverk, strategiska nätverk, turism, destination

No description available.

Charterresor har under en lång period varit och är fortfarande en populär reseform bland turister. Internet har medfört att tillgängligheten för turister att själva paketera sin resa har förenklats, vilket bidrar till ett mer flexibelt resande. Utvecklingen av nya reseformer har medfört att forskare börjat frågeställa charterresans framtid och tror att den kommer att bli utkonkurrerad av andra reseformer. Syftet med uppsatsen var att undersöka charterresans framtid och vilka faktorer som påverkar reseformens framtid. För att kunna besvara frågeställningen har en kvalitativ studie genomförts, där sex stycken intervjuer med aktörer inom resebranschen utförts. Uppsatsens resultat visar att svenska charterarrangörer påverkats av den teknologiutveckling som skett. Utvecklingen har förändrat distributionen av resan samt skapat en ökad konkurrens på marknaden. Charterarrangörerna visar på en ökning bland antalet resenärer och ser att en sådan utveckling kommer att fortsätta. Det finns många interna och externa faktorer som kommer påverka reseformens framtid men en stor del av Sveriges invånare kommer även i framtiden att efterfråga sol, bad och avkoppling under trygga former.

Bakgrund:  Globalisering har medfört att fler utländska företag intresserat sig av utlandsetableringar. Europeiska Unionen har lett till att fler utländska företag väljer att etablera sig i medlemsländer och därmed även i Sverige. Detta har medfört att konkurrensen på den svenska marknaden ökat. Den svenska marknaden har gått från att endast omfatta inhemska aktörer till att även inkludera utländska aktörer. För att kunna lyckas etablera sig på en främmande marknad måste det utländska företaget förstå kultur och eventuellt anpassa sig till den för att kunna uppnå en lyckad etablering. Problemformulering:  Vilka faktorer var viktiga för att den danska klädkedjan Vero Moda skulle nå framgång när de etablerade sig i Sverige? Syfte:  Syftet är att genom en fallstudie analysera och utvärdera kulturens påverkan på Vero Modas val av strategier vid etablering i Sverige. Metod:  Studien består endast av kvalitativ data, i form av intervju med marknadschefen på Vero Moda. Resultat:  Eftersom Danmark har små kulturella skillnader jämfört med Sverige hade Vero Moda lätt att förstå den svenska kulturen och behövde därmed inte anpassa sig till svenska förutsättningar. Företaget hade istället samma koncept och marknadsföring som i hemlandet. Det enda skillnaden är att de ändrar färger som passar i Sverige. Kulturen hade med andra ord inte haft stor påverkan på Vero Modas val av strategier, utan det har däremot marknaden. Detta på grund av att Vero Moda ändrar strategier efter hur marknaden ser ut. Slutsats:  De faktorer som är viktiga för Vero Moda att nå en lyckad etablering är; att forma ett konkurrenskraftigt konkurrensmedel, välja rätt etablerings- samt internationaliseringsstrategi. Eftersom Vero Moda inte behöver bemöta kulturskillnader som brukar förekomma för ett utländskt företag, behöver de ändå ha en produkt som säljer i Sverige och som efterfrågas på den svenska marknaden.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet, ekonomistyrning EKC362/FEC399, VT 2007 Författare: Johan Andersson och Johan Ståhl Handledare: Per-Erik Falk Titel: Småländska åkeriers konkurrenskraft när marknaden avregleras? Bakgrund: Hur försäljningen än sker, måste produkten transporteras mellan säljaren och köparen. EU utvidgas ständigt och 2004 anslöts ytterligare 10 länder. Marknaden blir större, samtidigt anpassas reglerna för en gemensam inre marknad. Genom en större marknad, blir aktörerna fler och konkurrensen hårdnar. Syfte: Att förstå hur dagens åkare ser på utvecklingen och på vilka sätt de anpassar sig för att fortfarande vara konkurrenskraftiga. Avgränsningar: Undersökningen är avgränsad till landsvägstransporter med lastbil. Företagen är godstransportörer, vilket innebär att rundvirkestransportörer, flyttfirmor osv. sorterats bort. Företagen är belägna i Jönköpings och Kronobergs län, och är av varierande storlek och inriktning. Huvuddelen av vagnparkerna är tunga fordon, dvs över 3 500 kg. Metod: Underlaget till uppsatsen kommer huvudsakligen från intervjuer genomförda hos fem företag inom åkeribranschen. Tillvägagångssättet bygger på hermeneutisk tolkning. Vi har använt oss av kvalitativ primärdata och kvantitativ sekundärdata. Åkeriernas svar har jämförts för att finna likheter och olikheter mellan företagens åsikter. Även nyckeltal för branschen har studerats för att därigenom försöka tolka utvecklingen. Tolkningar: För att vara fortsatt konkurrenskraftig på en växande marknad med fler aktörer, tolkar vi differentierade produkter och personliga relationer som två avgörande huvudfaktorer. Att åkerierna i dagsläget inte känner av någon större konkurrens från utlandet gör det svårt att avgöra hur de verkligen påverkas av avregleringen. Åkerierna ser ett stort problem i gällande regelverk i Sverige och EU, som upplevs missgynnande för svenska transportörer. Vi ser det fria cabotaget som ett steg i harmoniseringsprocessen inom EU. Vi avfärdar även inhyrning av utländska chaufförer som en lösning på dagens chaufförsbrist. Fortsatt forskning: En undersökning huruvida Sveriges inträde i EU påverkat nyckeltalen och åkeriernas ekonomi. Liknande undersökningar i andra regioner. Undersökning huruvida den rådande högkonjunkturen påverkat svaren i undersökningen.