Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen. Resultatet påvisar att antalet kommunicerade värderingar har minskat i antal efter avregleringen. Dock är det andra kommunicerade värderingar som kommuniceras före och efter avregleringen. Studien indikerar att Apoteket AB redan innan avregleringen arbetade för att nå regerings syfte och mål med avregleringen i sin kommunikation, samt att det finns andra faktorer som kan ha påverkat utfallet av de marginella skillnaderna.

During the last years, the pharmacy market undergone major changes. Re-regulation that has been done in 2009 meant that monopoly was unlocked for competition. In a market where firms offer equivalent products, increases the importance of delivery service as competitive tool to differentiate themselves among the crowd. This also applies to pharmacy market where the supplies of goods in large way consist of equivalent products regardless of the company. This case study observes the importance of delivery service in terms of competitive tool on pharmacy market by focusing on a company’s improvement in delivery service. This study is based on an abductive research method. The data is collected by qualitative method in form of semi structured interviews and quantitative method in form of survey research. In order to investigate and analyze relevant subject, the study applies following theories: Porter five forces, logistics as a competitive tool, delivery service and its elements, improvement cycle and logistical goal mix. The conclusion of this study is that delivery service has a significant importance for the company to differentiate itself from its competitors and create competitive advantages. Between the various elements if the delivery service, the lead time is considered to be the most essential one, which is followed by delivery reliability, level of service and supply reliability. The result from the quantitative survey shows that customers have high expectations for a smooth delivery service which harmonizes with Apoteket AB's strategy to improve the delivery service.

This paper is the result of a study of competition and cooperation in regard to tourism between the five largest municipalities in Norrland in northern Sweden. The municipalities are Luleå, Skellefteå, Umeå, Sundsvall and Gävle. The aim was to study the relation between competition and cooperation between these municipalities. An important theoretical aspect in this study is coopetition, where competition and cooperation occur at the same time. The studies on coopetition in the Nordic kontext is limited and the main literature on coopetition study the relationship between firms. This study however takes a geographical standpoint and aims to fill the gap in the literature on how competition and cooperation are connected to each other between chosen municipalities. To do this the tourism strategies of the municipalities were studied thoroughly. These written strategies provided information about how the municipalities view their competitive advantages and disadvantages and some general information about how they cooperate with the nearest regions. To find out how the municipalities think about competition and cooperation with the other four specific municipalities interviews were made with experts on the tourism field in each municipality. The results show that the municipalities do not have established strategies for how they are to be competitive compared with other specific municipalities. They do not see it as profitable to compete, instead they should complement each other. At the same time however, most of the municipalities mostly cooperate with municipalities in a short distance from them, and due to lack of resources only briefly or not at all with the municipalities studied here.

Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.

<p>Samhället har under den senaste tiden förändrats och dagens kund kräver en tillgänglighet som inte tidigare har funnits. Bankerna har under de senaste två åren börjat anpassa sig efter kundernas behov och ökat tillgängligheten genom att utöka öppettiderna.</p><p>Swedbank och Handelsbanken är två stora organisationer med omfattande bankverksamhet. Vi är intresserade av hur besluten har tagits och hur förändringen har implementerats på lokala bankkontor inom Swedbank och Handelsbanken.</p><p>Syftet med den här uppsatsen är att få en förståelse för hur beslutet kring de utökade öppettiderna har implementerats på kontorsnivå i Swedbank och i Handelsbanken. Vår ambition är att intervjua personer med högre positioner på kontoren samt andra kontorsanställda. Det här för att skapa en bred bild av införandet av de utökade öppettiderna.</p><p>Vi kan, efter att ha genomfört vår uppsats, konstatera att det är svårt att se beslutet om bankkontorens öppettider som ett kortsiktigt beslut, då beslutet kring öppettiderna är kostsamt. Vi anser att bankerna bör se öppettiderna som en långsiktig investering. Vi ser även att förändringsarbetet har varit mer omfattande på Handelsbanken än på Swedbank.</p>

I Sverige år 2005 tillkom en ny reglering avseende svensk försäkringsavtalsrätt: försäkringsavtalslagen (2005:104). Grundsyftet med den nya lagen var att ge försäkringstagarna ett starkt skydd vid alla typer av försäkringar. Syftet var även att bidra till bättre förutsättningar för goda marknadsförhållanden inom försäkringsbranschen. I dag har dock Sverige bland annat en koncentrerad sakförsäkringsmarknad, där konkurrensmöjligheterna för de mindre aktörerna på marknaden inte står i proportion till konkurrensmöjligheterna för de fem största aktörerna på marknaden.  Sakförsäkringstagarnas möjligheter att byta försäkringsbolag är också relativt små, bland annat på grund av att försäkringsbolagen utnyttjar reglerna i försäkringsavtalslagen. Uppsatsen undersöker vad det är som utgör hinder för kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden. I analysen läggs det fram olika lösningar bland annat med hjälp av att en komparativ metod har använts för att jämföra svensk rätt med andra nordiska länders rätt, närmare bestämt Danmarks och Norges. I dessa länder har det nämligen redan vidtagits åtgärder för att öka kundrörligheten och konkurrensen på deras respektive sakförsäkringsmarknader. Statistik över de tre olika marknaderna har även presenterats för att visa hur utvecklingen av sakförsäkringsbolagens andelar har sett ut de senaste tio åren på respektive marknad. Även svensk konkurrensrätt har analyserats för att undersöka huruvida de rabatt- och bonussystem som sakförsäkringsbolagen använder sig av skulle kunna anses utgöra hinder för kundrörligheten och konkurrensen. Slutsatsen är dock att det är försäkringsavtalslagens bestämmelse om maximalt tillåten bindningstid i kombination med uppsägningsreglerna i försäkringsavtalslagen som utgör det främsta hindret på sakförsäkringsmarknaden. Genom en ändring i försäkringsavtalslagens bestämmelse om uppsägning i förtid skulle kundrörligheten och konkurrensen på den svenska sakförsäkringsmarknaden kunna öka. Ändringen skulle innebära en avgiftsfri flytträtt för sakförsäkringstagaren. Sakförsäkringstagaren blir därmed friare i sitt val av sakförsäkringsbolag, vilket i sin tur ökar försäkringsbolagens vilja att konkurrera på andra sätt än genom att utnyttja reglerna i försäkringsavtalslagen.

Handel har i flera fall legat till grund för städers ursprung i Sverige, där stadskärnan har verkat som den centrala handelsplatsen. I takt med handelns utveckling och bilens framfart i det svenska samhället, har handelsplatser uppstått i externa lägen utanför staden. Externhandeln har med bilanpassade och lättåtkomliga lägen i nära anslutning till större trafikleder öppnat upp för en handelsmarknad som har bidragit till en konkurrens om kommuners kundunderlag. Samtidigt har handeln expanderat över internet genom e-handel som även denna plattform är en bidragande faktor till den ökade konkurrensen. Konkurrensen mellan den samlade externa handeln och stadskärnan har sedan ett antal år legat till grund för flera debatter, och kring forskningen råder det delade meningar där en del menar att konkurrensen gynnar handel i stadskärnan medan en del menar att den missgynnas. Kommuner har olika synsätt och innehar olika erfarenheter av den externa handeln men gemensamt för dem är att den påverkar deras fysiska planering. Forskningen yrkar på att aspekter som tillgänglighet, trafikfrågor och etablering i geografiska lägen medför konsekvenser för kommuner och att de måste behandlas effektivt i den fysiska planeringen. Följande kandidatuppsats undersöker den externa handelns påverkan på stadskärnan och dess verksamheter samt hur den externa handeln behandlas i kommunal fysisk planering. Syftet med arbetet har varit att undersöka två kommuner, Karlshamns kommun och Kristianstad kommun, med hjälp av fallstudier där deras kommunala planering har granskats och jämförts för att finna likheter och skillnader i deras planering. För att genomföra arbetet har dokumentanalys använts där relevanta begrepp har identifierats och kategoriserats utifrån uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Begreppen har därefter applicerats på ett empiriskt material som består av kommunala dokument, för att granska hur kommunerna hanterar den externa handeln i planeringen. Samtidigt har uppsatsen använt sig av surveyundersökning för att finna vilken påverkan den externa handeln har på respektive stadskärna och dess verksamheter. I analysen av det empiriska materialet har det framgått att i respektive kommun behandlas den externa handeln på liknande sätt då de har snarlika förutsättningar. Båda kommunerna är medvetna om att den externa handeln är betydande för respektive kommuns intressen, samtidigt som de tar hänsyn till de sociala och miljömässiga aspekter som den externa handeln medför samhället. Av surveyundersökningen har det framgått bland aktörer i respektive stad att den externa handeln har en påverkan på verksamheter i stadskärnan, samtidigt som det har påverkat konsumenterna var de främst väljer att uträtta sin handel. Respektive analys av kommunerna har slutligen ställts mot varandra och en diskussion har genomförts. Därefter besvaras uppsatsens frågeställningar angående vilken påverkan den externa handeln har på stadskärnan, samt vilka likheter och skillnader det finns mellan de utvalda kommunernas hantering av den externa handeln i planeringen.

The study is based on explaining and giving a picture of strategies the traditional airlines use to compete with the low cost airlines. Since the deregulation in 1992 many low cost airlines have established themselves on Europe´s airline market and have taken over large parts of the market. Air travelers have become price-conscious and always searching for the cheapest ticket. Traditional airlines were outcompeted by low cost companies. In order to claim the market new competition strategies were needed. The purpose of the study is to describe which strategies traditional airlines use especially in terms of service offering to attract customers. Previous research and theories describe competition strategies that focus on service, costs, price, product and Porter´s model. In interviews with people who have knowledge about the airline industry because of their work we got answers about how traditional airlines use competitive strategies with the focus on service. We supplemented our study with secondary literature from the webpages of traditional airlines. The results show that the best strategy for traditional airlines is to use a mix of different service strategies to win loyal clients.

Författaren undersöker och analyserar den ökade regleringens effekter på svenska banker och risken för ett bankernas myopia. Det görs dels avseende ökad konkurrens mellan banker och med icke-reglerade aktörer, dels avseende regleringens påverkan på processer och ledarskap. Ökande reglering är ett högaktuellt ämne i bankerna då affärsförutsättningarna förändras. Regleringen syftar till att skapa finansiell stabilitet och har på tio år flyttats från Sverige till Basel och EU. Fokuset är på stora internationella banker, men gäller likväl för lokala mindre banker. Bankerna har därmed fått betydligt fler regulatorer att följa och en ökad mängd resurskrävande detaljregleringar att implementera. En kvalitativ metod valdes då studien beskriver bankernas perspektiv på aktuellt nuläge och deras framtidssyn. Datainsamlingen gjordes med en expertpanelvaliderad webbenkät till 126 personer verksamma i banksektorn, där 89 svarade. Det teoretiska ramverket består av branschanalysmodeller; Porters fem krafter, tre generiska strategier och SWOT samt processanalysmodellen VRIO och teorier kring chefs- och kommunikationsstilar. Resultatet är att regleringen är mycket detaljerad och oöverskådlig samt har en otillräcklig proportionering mellan större och mindre banker. Det medför högre inträdesbarriärer och begränsningar i bankernas kunderbjudanden. Konkurrensen från icke-reglerade aktörer väntas öka genom deras kundanpassningsförmåga och banksektorns bristande priskonkurrens. Bankoligopolet stärks då mindre banker slås ut som resultat av de skalfördelar som stor volym ger. Den ökade regleringen ställer krav på processorienterad styrning vilket inte är i linje med bankernas produktfokusering. Bankernas framtida chefer behöver vara administrativa stjärnor med utpräglad affärsorientering, så att både kundernas behov och regleringens krav uppfylls. Förändringstakten i regleringen kommer fortsätta allt snabbare och med kortare implementeringstid. Bankerna behöver utöka sin utvecklingskapacitet samt öka flexibiliteten för att simultant kunna anpassa sig till ändrade kundbeteenden, ny konkurrens och tillkommande reglering. När kunderna blir mindre banklojala och istället använder icke-reglerade aktörers tjänster kommer bankernas kostnadsökningar inte längre kunna vältras över på kunderna utan kräva ökade rationaliseringar istället. Bankerna riskerar ett myopia, de ser förändringarna men har inte förmågan att genomföra nödvändiga anpassningar till nya affärsförutsättningar. Den anpassningsbare överlever.

Problemformulering och syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka hur aktörer på den svenska snusmarknaden planerar sin marknadskommunikation samt att studera om det skett någon förändring sedan implementeringen av EUs tobaksproduktdirektiv 2016. Detta sker mot bakgrund av marknadsföringslagen som utgör en reglerad marknad på vilken aktörerna är verksamma.
Metod och material: För att genomföra studien har personliga intervjuer genomförts med beslutsfattande inom kommunikationen på snusföretagen Skruf Snus AB och Swedish Match, samt en informantintervju med Bengt Wiberg - upphovsman och patentinnehavare till Sting Free Snus.
Huvudresultat: Studien kommer fram till att det råder olika meningar om tobaksproduktdirektivets påverkan på marknadskommunikationen inom branschen. Marknadskommunikationen är oftast långsiktigt planerad inom branschen och Swedish Match anser att direktivet inte påverkade deras kommunikation alls. Skruf Snus AB anser att det medförde stora förändringar i bland annat hur de placerar snusdosor i reklam. Studien drar även slutsatsen att den reglerade marknaden missgynnar konkurrensen, och att en mer öppen kommunikation skulle öppna upp för mer medvetna konsumenter, fler aktörer på marknaden, samt att fler rökare skulle kunna gå över till snus.