Studien behandlar, den av myndigheten Forum för levande historia utgivna boken …om detta må ni berätta…, av Stéphane Bruchfeld och Paul A. Levine. I studien analyseras olika förklaringar till Förintelsen, som mer explicit eller implicit kan skönjas i texten. Det hela relateras till vad några andra författare och förintelseforskare, beskriver, och kommit till för slutsatser angående de olika förklaringarna dessa representerar, i den av mig utvalda litteraturen. Dessa författare är Zygmunt Bauman och hans bok Auschwitz och det moderna samhället (1989). Yehuda Bauer i boken rethinking the holocaust (2001), Harald Welzer, och hans bok Gärningsmän (2007), slutligen Saul Friedländer och hans bokverk, Förföljelsens år 1933-1939, Utrotningens år 1939-1945. Analysens verktyg består av en indelning i sju, olika förklaringsmodeller, som förekommer och som dessa författare också, representerar eller lyfter fram. Resultatet är slutligen att jag fann den ideologiska förklaringsmodellen framträdande i boken …om detta må ni berätta…, men också beskrivningen av en antisemitism, med rötter långt bak i tiden, är framträdande i denna text. Studien utvisar också att det finns inslag även från andra förklaringsmodeller.

Syftet med studien var att undersöka och analysera chefers erfarenheter och upplevelser av ordinarie och konsultanställda socialsekreterare gällande arbetskvaliteten inom barnavårdsutredningar. Genom respondenternas utsagor ville vi även skapa förståelse för hur detta kan förstås utifrån en kontext av den byråkratiska organisationen som cheferna verkar inom samt tidigare forskning inom ämnet. Teorin som vi har använt oss av är Max Webers idealtypiska byråkratibegrepp samt Robert Mertons mer kritiska förhållningssätt av samma teori. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer genomförda på Zoom och Teams som sedan har analyserats genom en tolkande innehållsanalys.  I vårt resultat fann vi först temat Skillnader av arbetskvaliteten i processen där vi kunde urskilja att cheferna upplevde skillnader mellan konsulter och kommunala socialsekreterares arbetssituation. Här kunde vi se att arbetsmiljön sågs som en bidragande faktor till att arbetskvaliteten upplevdes försämras med användandet av konsulter. Flexibilitet, engagemang och deltagande i gemensamma möten var omständigheter som upplevdes skilja sig mellan grupperna. Vi fann även att socialsekreterarnas kunskap upplevdes skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas brist på sådan ansågs kunna leda till sämre kvalitet i utredningarna. Vidare framkom att möjligheten till kontinuitet för klienten skiljde sig åt mellan grupperna. Ordinarie personal framhölls kunna ha en längre relation med sina klienter, vilket ansågs fördelaktigt, snarare än vad konsulter hade möjlighet till. I tema Skillnader av arbetskvaliteten i resultatet framkom att den skriftliga produkten och snabbheten i handläggningen kan skilja sig åt mellan grupperna, där konsulternas utredningar inte alltid ansågs uppfylla verksamhetens kvalitetskrav. Sist kunde vi urskilja skillnader gällande förslag på insatser där flera chefer framhävde tendensen att konsulter föreslår fler ingripande insatser såsom placeringar och LVU. Men även att mindre erfarna socialsekreterare upplevs bevilja insatser som familjerna önskar i högre utsträckning än mer erfarna ordinarie socialsekreterare och konsulter. Detta kunde vi koppla till att rättssäkerheten riskeras och därmed även kvaliteten på arbetet. Slutsatsen visar därmed på att flera chefer upplever att kvaliteten brister på många punkter i konsulternas arbete, men att de även anses vara nödvändiga för verksamheten fortsatta funktion. Exempelvis vid bemanningsbrist och i fråga om jäv i mindre kommuner

<p>The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method.</p><p>The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda. This gives a new dimension to implementation research, since Sweden and Scandinavia is considered a ‘black hole’ regarding research on implementation in connection with EU-legislation.</p>

This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.     In order to gain new knowledge in the researched field a quantitative method has been used. The research centers on answers from 159 respondents from one organization in central Sweden. The organization has approximately 300 employees, which gives a reply rate of about 50 percent. The theoretical framework revolves around nonprofit and volunteer work, but focuses mainly on the different attitudes that an employee can have regarding work. The main source of theory for the essay has been Goldthorpe et.al. (1971) work on attitude towards work. The main focus has been on the instrumental-, solidarical, and bureaucratic attitude.   There are differences between the volunteers and the non volunteers. Among the non volunteers there is a leaning toward the instrumental attitude. The volunteers are more commonly categorized as having a solidaric point or even a bureaucratic of view. The volunteer work mainly derives from a personal interest, a personal satisfaction, as well as that the individuals perceive it as sheer fun. The group that are volunteers are, according to both previous research and this study, able to gain advantages by their engagement in volunteer work. There are not any evidence towards the fact that volunteer work is weighting in negatively on work, on the contrary the volunteers are having a more positive look on work.   Keywords: Volunteer work, nonprofit work, Volunteers, non volunteers, attitude towards work, instrumental attitude, solidaric attitude, bureaucratic attitude.

Författaren undersöker och analyserar den ökade regleringens effekter på svenska banker och risken för ett bankernas myopia. Det görs dels avseende ökad konkurrens mellan banker och med icke-reglerade aktörer, dels avseende regleringens påverkan på processer och ledarskap. Ökande reglering är ett högaktuellt ämne i bankerna då affärsförutsättningarna förändras. Regleringen syftar till att skapa finansiell stabilitet och har på tio år flyttats från Sverige till Basel och EU. Fokuset är på stora internationella banker, men gäller likväl för lokala mindre banker. Bankerna har därmed fått betydligt fler regulatorer att följa och en ökad mängd resurskrävande detaljregleringar att implementera. En kvalitativ metod valdes då studien beskriver bankernas perspektiv på aktuellt nuläge och deras framtidssyn. Datainsamlingen gjordes med en expertpanelvaliderad webbenkät till 126 personer verksamma i banksektorn, där 89 svarade. Det teoretiska ramverket består av branschanalysmodeller; Porters fem krafter, tre generiska strategier och SWOT samt processanalysmodellen VRIO och teorier kring chefs- och kommunikationsstilar. Resultatet är att regleringen är mycket detaljerad och oöverskådlig samt har en otillräcklig proportionering mellan större och mindre banker. Det medför högre inträdesbarriärer och begränsningar i bankernas kunderbjudanden. Konkurrensen från icke-reglerade aktörer väntas öka genom deras kundanpassningsförmåga och banksektorns bristande priskonkurrens. Bankoligopolet stärks då mindre banker slås ut som resultat av de skalfördelar som stor volym ger. Den ökade regleringen ställer krav på processorienterad styrning vilket inte är i linje med bankernas produktfokusering. Bankernas framtida chefer behöver vara administrativa stjärnor med utpräglad affärsorientering, så att både kundernas behov och regleringens krav uppfylls. Förändringstakten i regleringen kommer fortsätta allt snabbare och med kortare implementeringstid. Bankerna behöver utöka sin utvecklingskapacitet samt öka flexibiliteten för att simultant kunna anpassa sig till ändrade kundbeteenden, ny konkurrens och tillkommande reglering. När kunderna blir mindre banklojala och istället använder icke-reglerade aktörers tjänster kommer bankernas kostnadsökningar inte längre kunna vältras över på kunderna utan kräva ökade rationaliseringar istället. Bankerna riskerar ett myopia, de ser förändringarna men har inte förmågan att genomföra nödvändiga anpassningar till nya affärsförutsättningar. Den anpassningsbare överlever.

The most common reason for sick leave in Sweden today is mental illness (Försäkringskassan, 2015) and this is a problem both at the individual level and the community level (Socialförsäkringsrapport, 2014: 4). The purpose of this paper is to understand how the Human Resource professionals (HR professionals) in Swedish companies define, identify and manage mental illness in the workplace and the effect of leadership, organizational culture and bureaucracy, and how it affects their power. The result is from qualitative interviews with six HR professionals at Swedish companies. A definition of mental illness from an HR perspective is that mental illness can be divided into two parts, stress-related symptoms but also victimization and being badly treated by colleagues. They identify mental illness by being aware of anxiety, bad mood, acting out, and if someone gets hardcover. They discover it also through good communication, both through everyday conversation as well as performance review, and by keeping track of the hours spent in the workplace. The management of mental illness most often occurs through cooperation with other organizations and various interventions are successful for different people, which make the managing difficult. In the managing of employers, the HR professionals can make certain demands on collaboration, just as the worker can set certain requirements. How the HR professionals define, identify and manage mental health of their employees is affected by the leadership, organizational culture and bureaucracy, and that in turn affects how power is being used in that relationship.

This paper is about the perspective of street-level bureaucrats (SLB)' ethics in their work with clients, their discretion and role, and how that influences their actions. It is a qualitative study at Försäkringskassan (the Swedish Social Insurance Agency) using interviews with eight officials that investigates eligible for sickness benefit. The study uses the perspective of Bornemark (2018) about ethics of control and internal principles, which are explained with the logic of the bureaucrats and professionals. Because SLB both shall implement a general law (bureaucrats’ logic) and meet the unique needs of individuals (professional logic) they may experience ethical stress. Our result shows that both ethical perspectives (ethics of control of bureaucrats and professional internal principles) exist inside the SLB and therefor there are some ethical stress for the individual. Also, our result shows that they are handling it in Lipskys (2010) three different strategies. Some try to show more compassion by giving clients more time, service and information. Others hide more behind the law or in the worst case resign. Should the rules be as controlled as they are today? Or should it do society good to lose the control a little and give the SLB some room for discretion in unique situations?

Titel: Styrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. -Marknadsstyrning, byråkratisk styrning eller klanstyrning? Bakgrund: I den forskning som finns kring styrning inom högre lärosäten förespråkas klan- och kulturstyrning som den styrform som bör användas eftersom högre lärosäten karaktäriseras av hög kunskap och samarbete. Samtidigt visar empirisk forskning att styrning inom högre lärosäten allt mer karaktäriseras av outputmätningar vilket leder till kontroverser. Flera av de studier som finns på ämnet är dessutom baserade utifrån ett medarbetarperspektiv vilket skapar ett gap i teorin kring hur frågan bemöts utifrån ett ledarskapsperspektiv. Syfte: Studiens syfte är att, utifrån ett ledarskapsperspektiv, kartlägga den styrning som sker inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Utöver detta ska studien även förklara huruvida olika situationsfaktorer påverkar styrningen samt hur dessa påverkar. Metod: Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ studie där flera intervjuer har gjorts för att ge studien en omfattande och nyanserad bild av styrningen på svenska ekonomi- och handelshögskolor. Slutsats: Studiens resultat har visat att det förekommer en blandning av marknadsstyrning, byråkratisk styrning samt klanstyrning inom svenska ekonomi- och handelshögskolor. Studien har även visat att styrningen skiljer sig åt när det kommer till utbildning respektive forskning. Inom forskningen är marknadsstyrningen dominerande medan utbildningen har en större variation av styrformer. Det har också visat sig att flera av studiens situationsfaktorer har inverkan på den styrning som sker. / Title: Governance within Swedish economics and business schools. - Market mechanisms, Bureaucratic mechanisms or Clan mechanisms? Background: In current research on organizational control in higher education institutions, clan- and culture mechanisms is advocated as the form of organizational control that should be used due to the fact that higher education institutions are characterized by high knowledge and cooperation. At the same time, empirical research shows that organizational control within higher education institutions is increasingly characterized by output measurements. Several of the studies that concern the subject are also based on an employee perspective, which creates a gap in the theory of how the issue is addressed from a leadership perspective. Purpose: The aim of the study is to, based on a leadership perspective, chart the organizational control that takes place in Swedish economics and business schools. In addition, the study should also explain whether different situational factors affect the control and how these affect. Method: The study takes its starting point in a qualitative study in which several interviews have been made to give the study an extensive and nuanced picture of the organizational control at Swedish economics and business schools. Conclusion: The results of the study have shown that there is a mixture of market mechanisms, bureaucratic mechanisms and clan mechanisms within Swedish economics and business schools. The study has also shown that the organizational control differs when it comes to education and research. In research, market mechanisms is dominant, while education has a greater variety of forms of mechanisms. It has also been found that several of the study's situation factors have an influence on the organizational control that is taking place.

ABSTRACT   Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jennie Hamberg   Handledare: Ernst Hollander   Datum: 2011 - januari   Syfte: Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag.   Resultat &amp; slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen. En viktig omständighet var att många vårdare kände att de hade en låg grad av egenkontroll och inflytande över t.ex. sin arbetssituation och hur de ska utföra sina arbetsuppgifter. Ledarna hade också en, till stor del, negativ effekt på vårdarnas arbetstillfredsställelse. Ytterligare en ytterst viktig aspekt för vårdarnas arbetstillfredsställelse var ledarskapsprocessen, dvs. om relationen kriminalvårdsinspektör och vårdare var positivt. I vårdarnas enkätsvar antyddes det att flertalet vårdare tyckte att förhållandet mellan ledare och medarbetare inte var ändamålsenligt. De ansåg t.ex. att det fanns brister i förtroendet mellan vårdarna och kriminalvårdsinspektörerna. Vårdarna trodde även att ledningen var ointresserad av personalen och de ansåg att kriminalvårdsinspektörerna borde vara mer aktiva och stödjande. En aspekt som dock delvis påverkade vårdarnas arbetstillfredsställelse positivt var olika medarbetarfaktorer. Vårdarna var t.ex. överlag nöjda med sina kollegor. En negativ medarbetarfaktor var dock att vårdare överlag inte var tillfredsställda med sina arbetsuppgifter. Slutligen undersökte jag i vilken grad man på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade lyckats uppfylla kriminalvårdens centrala målsättningar för en hög arbetstillfredsställelse hos vårdarna. På anstalten Härnösand hade ledningen misslyckats med att nå de flesta av de centrala målsättningarna och bristerna verkade framförallt bero på den dåliga relationen mellan kriminalvårdsinspektörerna och vårdarna, och på vårdarnas bristande egenkontroll.   Förslag till fortsatt forskning: Ett område som inte kunde inkluderas i denna uppsats och som skulle lämpa sig för fortsatt forskning är hur man skulle kunna skapa mer nöjda medarbetare inom kriminalvårdens befintliga organisationsstruktur.   Uppsatsens bidrag: Jag tror att denna uppsats kan bidra till ny kunskap genom att tydliggöra det komplexa nät av faktorer som påverkar människors arbetstillfredsställelse. Detta har jag försökt göra genom att använda mig av ett situationssynsätt.   Nyckelord: Kontingensteori, arbetstillfredsställelse, kriminalvården, byråkratisk organisation, ledarstil, ledare, medarbetare. / ABSTRACT   Title: The Degree of Goal Fulfilment in the Swedish Correctional System Concerning the Central Objectives for Prison Guards’ Work Satisfaction at the Prison of Härnösand   Level: Final Assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Jennie Hamberg   Supervisor: Ernst Hollander   Date: 2011 - January   Aim: An aim with this essay was to investigate to what degree the guards at the prison of Härnösand felt work satisfaction.  Another aim was to investigate to what degree the Swedish Correctional System’s central objectives for prison guards’ work satisfaction were fulfilled at the prison of Härnösand.  Method: I have used a qualitative method but also a quantitative method. I have made a semi-structured interview, an observation and prison guard questionnaire with both qualitative and quantitative elements.   Result &amp; Conclusions: In my essay I concluded that a majority of guards in Härnösand had a rather low degree of work satisfaction. Many factors contributed to this. One important factor was that many guards felt that they had little control over their own work situation and how they went about their job assignments. The leaders also had a negative effect on the guards’ job satisfaction. Another central element for high work satisfaction is the leadership process, i.e. that a functional relationship exists between the prison inspectors and the guards. Many guards said they felt that the relationship between leaders and followers was not satisfactory. They felt that there was a lack of trust between the inspectors and themselves. They also stated that they felt that the management was not interested in the staff and they also felt that the inspectors should be less passive and more supportive. One contributing factor to a more possive work satisfaction was the guards’ high satisfaction with the collegues. But a negative co-worker factor was the fact that the guards were not satisfied with their job assignments. I also concluded that the management at the prison of Härnösand had failed to fulfill the central objectives for prison guards’ work satisfaction. The failures could mostly be ascribed to the unsatisfactory relationship between the inspectors and the prison guards, but also to the guards’ low degree of control over their job situation.   Suggestions for future research: An area for future research could be to investigate how to create more content workers within the current organizational structure of the Swedish correctional system.   Contribution of the thesis: This essay may contribute to new knowledge by emphasizing the complex net of contributing factors which affects people’s degree of work satisfaction. I have tried to do this by using a contingency theory.   Key words: Contingency theory, work satisfaction, the Swedish Correctional System, bureaucratic organization, management style, leader, follower.

The aim of this master-thesis is to investigate the emergence of bureaucratic drift in connection with implementation of EU-legislation in Sweden. To narrow it down I have chosen to look at the Swedish implementation of the Working Time Directive, directive 93/104/EG. To be able to fulfil the purpose of this master-thesis I have used two research questions; [1] How did Sweden implement the Working Time Directive into Swedish law? and [2] Why did Sweden omit to correct implement the Working Time Directive? To be able to understand and explain the situation I have used the principal-agent perspective as a theoretical framework. An analysis of motives has been used as analytical method. The results from the analysis show that Sweden, in order to keep the contractual model used on the labour market, which is a part of the well known Swedish model, shirked while implementing the directive and implemented as to be able to fulfil its own agenda. This gives a new dimension to implementation research, since Sweden and Scandinavia is considered a ‘black hole’ regarding research on implementation in connection with EU-legislation.