<p>Syftet med uppsatsen är att studera kanons existens på en gymnasieskola. En gruppdiskussion med fyra stycken svensklärare ska ge en överblick över en möjlig allmängiltig skönlitterär kanonlista på skolan, samt lärarnas inställning till kanonbegreppet och skönlitterära urval. Det visar sig att det inte finns någon allmängiltig kanon på gymnasieskolan och att urval av skönlitteratur, mestadels bestäms utifrån elevers behov och intresse, lärarens egen personliga smak och utbudet av skönlitteratur på skolan. Urvalet skiljer sig därför mellan skola och skola, samt mellan lärare och lärare. Eftersom det inte finns någon bestämd kanon skapar läraren sig en egen litteraturlista utifrån det urval som finns på skolan och efter egna initiativ till inköp. En orsak till att en stor del av verken på litteraturlistan består av samtidslitteratur kan vara att den hårdast lanserats av media. Lärararna anser dock inte att samtidslitteraturen skulle ha lägre status än klassiska historiska verk utan inställningen till samtidsverken är att de utgör en del av elevernas kulturarv. Den allmängiltiga kanon tycks ha spelat ut sin roll i skolan med läroplanen (Lpf94), där undervisningen ska var mer individanpassad.</p>

I denna studie analyseras hur klassiker och dess arbetsuppgifter presenteras i gymnasieskolans läroböcker. Genom textanalytiska metoder analyseras  åtta klassiker i tre läroböcker (vara en klassiker förekommer två gånger), och slutsatserna är att det är stor skillnad i framställningen gällande både vilka klassiker som tas upp, men även hur arbetsuppgifterna är formulerade.

Zugl.: Siegen, Univ., Diss., 2008

Detta arbete har utifrån ett integrativt förhållningssätt undersökt hur improvisationstekniken strettokanon kan användas i gymnasiets gehörs- och musiklärarundervisning. En undervisningsmodell har prövats och utvärderats i ett undervisningsförsök på estetiskt gymnasium, och funnits vara ett väl fungerande tillvägagångssätt för att lära ut strettokanon på gymnasienivå.

Syftet med uppsatsen är att undersöka gymnasielärares didaktiska resonemang om att använda klassisk skönlitteratur i undervisningen. Det är till företrädelsevis de didaktiska frågorna varför, vad och hur som undersöks.  Jag vill undersöka hur lärarna tänker kring undervisningen samt vilka ramfaktorer som styr dem i arbetet och i urvalet av klassisk skönlitteratur.  Uppsatsen ämnar också besvara frågan om lärares förhållningssätt till en litterär kanon. Undersökningen grundar sig på fyra stycken lärarintervjuer och har sammanställts och analyserats med analysmetoden bricolage.    Studiens resultat visar att elever undervisas i klassisk skönlitteratur för att få ett ökat ordförråd men främst för att utveckla en empatisk förmåga och utvecklas som människor. Eleverna ska nå livskunskap via litteratur det vill säga kunskaper genom litteratur och inte om litteratur. Resultaten stämmer in under Svedners idéer om att kunskapssynen har förändrats. Från att tidigare har varit mer fokus på själva litteraturen för att utvecklas till mer fokus att nå livskunskap via litteraturen. Att läsa ur ett allmänbildningsperspektiv anses som en viktig del för att eleverna inte ska bli exkluderade från samhället. Lärarna nämner att deras urval styrs av olika ramfaktorer som tid, ekonomi, utbud och elevernas förkunskaper. Samtliga lärare arbetar både med muntliga och skriftliga uppgifter och nämner att arbetssätt beror på elevgrupp.    På frågan om lärares förhållningssätt till en gemensam litterär kanon är majoriteten av lärarna tveksam till detta då de anser att läraren bäst kan förmedla ett budskap om de själva är insatta eller tycker om verket. Några säger att det redan finns en slags inofficiell kanon även om styrdokumenten varken tar upp klassiska verk eller författare som ska läsas på gymnasiet.

No description available.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka det svenska spanskämnets kanon på gymnasiet, hur den ser ut och hur den förändrats över tid. Detta genom att studera 77 läroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och på så sätt fastställa spanskämnets kanon. En kanon är en term som används inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör läsa och känna till något om. En kanon är långsamt föränderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det är en kollektiv åsikt som ligger till grund för kanon, vilken påverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in på kanonisering av författare, vilka är ”kön”, ”nationalitet” och ”litterära pris”. Dessa maktfaktorer samt läroplaner med tillhörande kursplaner ligger till grund för analysen. Undersökningen är genomförd genom kvantitativ innehållsanalys. Min undersökning visar att kanon för spanskämnet är dominerad av män från Spanien, och för de kvinnor och latinamerikaner som förekommer verkar litterära priser ha större betydelse för kanoniseringen för ämnet. Undersökningens resultat är intressant då det inte tidigare gjorts studier i spanskämnets kanon på gymnasiet. Resultatet är viktigt då det belyser de maktfaktorer som kan ha inverkan på kanonbildning i ett ämne. Det visar även hur klassiker som är mer bestående i en kanon är svårare att tränga undan för att ge plats åt kvinnor och författare från Latinamerika. Dock syns en tendens mot att fler latinamerikaner och fler kvinnor kan komma att ta del av kanon för ämnet i framtiden.

No description available.

Thavenius (2009:23-122) and Dahl (1999:49-82) explains that literary education in school has gone from, in the 1800s, barely existed on receiving the fairly central location it has today. Fredriksson (2010:2-3) points out that there are several threats to the ancient writers and writings in danger of being forgotten. The purpose with this essay was to examine how to work with literary history in school, and whether and how to work with regional literature history. To fulfill the purpose of this paper three high school teacher in Swedish were interviewed. The survey shows that respondents working in various ways with the history of literature, either in the eras, themes or projects. The perception of what literature and the authors to be affected varies between respondents, particularly the perception of the work about authors from Värmland. Cecilia works primarily with those in the subject Swedish as a Second Language, Agneta teach about them only if it fits the theme and not from the fact that they are from Värmland. Bodil teach about many different authors from Värmland due she believes it is important that students know their heritage. There is thus a danger that many of our authors from Värmland will be forgotten. The main reasons for this are time, opinions on literature teaching and opportunities for field trips.