Syftet med min uppsats är att reda ut de olika åsikter och tankar som rådde kring debatten gällande folkpartisten Cecilia Wikströms förslag, under sommaren 2006, om att införa en litterär kanon i skolorna. Jag har valt att genom textstudium undersöka olika debattartiklar som jag hämtat från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan. Den här uppsatsen belyser de olika stöttestenarna i debatten. Resultatet blir fyra infallsvinklar i debatten: ”En kanon för att främja den svenska kulturen”, ”En kanon är levande”, Kanon ur ett lärar- och skolperspektiv” samt ”En kanon som universallösning”. Detta belyser de olika kärnområdena i denna vidlyftiga debatt.

I föreliggande examensarbete har en undersökning företagits med syfte dels att identifiera vilka urvalsprinciper som lärarna vid en gymnasiesärskola och en gymnasieskola i en mellansvensk kommun begagnar sig av när det gäller den skönlitteratur som eleverna får läsa i svenskundervisningen, dels att utröna vilken slags skönlitteratur som används i undervisningen i svenska. Som grund för studien har vi genomfört intervjuer med åtta lärare som utgör den grundläggande informationskällan. Intervjuutsagorna har analyserats i ljuset av gällande kursplaner och ämnesbeskrivningar. För diskussionen fungerar Wolfgang Klafkis kritisk-konstruktiva didaktik som bakgrund. En slutsats är att lärarnas urvalsprinciper utgår från vissa primära motiv ur styrdokumenten, som att den skönlitterära läsningen skall väcka reflektion, uppmuntra till läsning och verka för att eleverna stiftar bekantskap med klassiska litterära verk. En annan slutsats är att elevinflytande i olika mån och på skiftande sätt är avgörande för den litteratur som slutligen väljs. En fråga vi ställt oss i slutdiskussionen är om elevernas fria val av skönlitteratur får så stort utrymme att det kan inverka på andra moment i svenskämnet.

<p>Uppsatsen behandlar valet av skönlitteratur i svenskundervisningen på gymnasiet med visst fokus på genus. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken skönlitteratur lärarna använder i litteraturundervisningen på gymnasiet och vilka faktorer som ligger till grund för deras val samt om de anser att det finns något behov av att införa en litterär kanon.</p><p>Undersökningen har genomförts som en enkätstudie på fyra gymnasieskolor i Jönköping. Samtliga lärare som undervisar i ämnet svenska på dessa gymnasieskolor har ingått i studien.</p><p>Resultatet av undersökningen visar på en omfattande lista av skönlitterära författare och titlar som använts i svenskundervisningen de tre senaste åren. Den skönlitteratur som angivits av respondenterna, redovisar en klar manlig dominans av författare. Enbart 25 % av litteraturen som används är skriven av kvinnliga författare. Till största delen består litteraturen av verk från 1900-talet. Detta sekel är den tid som alltfler kvinnor börjar presentera sig som författare, vilket gör det anmärkningsvärt att så få av dessa kvinnliga författare används i dagens undervisning.</p><p>I undersökningen finns inget stöd för införande av en litterär kanon men ändå finns det en outtalad kanon av skönlitterära verk och texter som används i svenskundervisningen. Lärarna är starkt kritiska till införandet av en kanon och anser att det ifrågasätter deras kompetens som lärare.</p><p>De aktörer som påverkar lärarna vid val av skönlitteratur är i första hand kollegor, elever och skolbiblioteken. Skolans begränsade resurser hänvisar lärarna i stor utsträckning till att använda befintliga klassuppsättningar och litteratur som finns tillgänglig på skolbibliotek och svenskinstitutioner.</p>

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?</p><p>Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.</p>

Syftet med detta arbete är att konkretisera det abstrakta begreppet litterär kanon och att få en inblick i hur skolan förhåller sig till begreppet. För att ta reda på detta gjordes en enkätundersökning där 15 lärare deltog. De som deltog var svensklärare, SvA-lärare och specialpedagoger. Därefter ställs begreppet kanon mot grundskolans kursplan i ämnet svenska, läromedel, kulturdebatt.   Det resultat som framkom visar först och främst att begreppet kanon är mångtydigt och är svårt att konkretisera. Därefter visar läroplanerna i sin tur att utländsk litteratur är lika viktig att ta till sig som det egna kulturarvet. Men detta stämmer inte riktigt överens med vad läromedlen som användes på skolan innehåller. Den utländska litteratur som fanns var inte tillräcklig och fick för lite plats. Sedan framkommer det i kanondebatten att det inte är många som håller med Cecilia Wikström om att det ska finnas en fastställd litterär kanon i skolorna. Många av de som yttrat sig i debatten menar att en fastställd kanon skulle föra skolan tillbaka i tiden och inte följa med den utveckling som litteratur bör ha. Därpå framgår i enkätundersökningen att lärarna har en vilja att arbeta med kanon ur ett bredare perspektiv men att det läromedel som finns på skolan inte ger dem den möjligheten.   Slutsatsen visar att det finns delade meningar om det ska finnas en fastställd kanon eller inte. Kursplanen i svenska säger en sak och skolans läromedel visar ett bristfälligt utbud av litteratur som inte ger eleverna vad de behöver i sin utveckling. Lärare måste ta sig den tid som behövs för att ge eleverna en bred utbildning där utländsk litteratur ska finnas med.

This thesis will show that Walter Moers’ novel Der Schrecksenmeister, published in 2007, challenges the convention of the academic canon discussion. Der Schrecksenmeister is a work of fantasy literature; this is not a prestigious genre in the German academic field, and as a result, fantasy literature is not considered part of the literary canon. Due to its high level of intertextuality, however, I believe that this novel makes a claim for its own canonization. One of my research questions is therefore – Which pretexts, or intertextual precursors, are inscribed into Moers’ novel? This intertextuality connects Der Schrecksenmeister with already canonical authors and novels, and is the key that serves to open the literary canon. To begin with, the phenomenon of intertextuality must be defined. Due to the fact that this phenomenon is the subject of a major debate, intertextuality is a murky concept. After a short survey of the various definitions, I will then classify the phenomenon and narrow the definition down for the purpose of this thesis. I use two major works on intertextuality: an anthology by Ulrich Broich and Manfred Pfister entitled Intertextualität. Formen, Funktionen, anglistischen Fallstudien, and Peter Stocker’s work on intertextuality, Theorie der intertextuellen Lektüre. In my opinion, these works define intertextuality very clearly, work against the inaccuracy of the concept in general and provide a consistent definition. Furthermore, in order to make the concept of intertextuality useful for the analysis of this novel, the form and function of the phenomenon are formulated. Additionally, the term “canon” is defined. This concept is also the object of a contentious discussion. For this reason, the general definition of canon is the starting point and must be subsumed under the definitions of the main canon types which are important for this thesis – the “Muster- oder Spitzenkanon” (main or high canon) and “Subkanon” (subcanon). Following this, the connection between intertextuality and canon is discussed. In the analysis, three themes in the novel are chosen to show the form and functions of the intertextuality present in Moers’ text. First, I discuss the motif of talking animals, then the motif of trees, and last but not least the theme of adaption or pastiche of Gottfried Keller’s story Spiegel das Kätzchen. The aim of my analysis is to show the variety of forms and functions of intertextuality, and therefore its importance in this novel. Moreover, the authors and works inscribed into Moers’ story must be classified in order to make a statement about their membership in the academic canon. The result of this analysis is important for the discussion of the canon in the thesis. The last part of this thesis deals with the relationship between intertextuality and canon in this novel. The results of the analysis clearly show the basis of Der Schreckensmeister’s close ties to already canonized works. All of the older works discussed inscribed into Moers’ novel and discussed in the thesis are established classics. Thus it can be argued that Der Schrecksenmeister makes a claim for its own membership in the literary canon.

Uppsatsens syfte är att studera två antologier, Dikt och tanke I-III från 1967 och Dialog Klassikerna och Dialog 1900-talet från 2000 för att ta reda på om det skett någon förändring vad gäller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jämför deras innehåll samt tittar på tidigare forskning i ämnet. I uppsatsen använder jag mig av fyra frågeställningar/påståenden. Dessa är: Vad lägger antologiförfattarna vikten vid i sina förord? Hur presenteras de litterära epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finns med i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad är det mellan Lgy 65 och Kursplan i svenska? Jag fördjupar mig även i den kanondebatt som pågick 2006 och tittar närmare på definitionen av en litterär kanon och om gymnasiet skulle vara betjänt av en sådan. Skillnaden vad gäller urval skiljer sig till stor del. Främst är det vissa författarskap som får mer utrymme i respektive antologi. Antalet kvinnliga författare har ökat i Dialog jämfört med i Dikt och tanke. Skillnaderna i kursplanerna är även de relativt stora och går från att vara detaljstyrda (Lgy 65) till mer generella (Kursplan i svenska 2000). Frågan om införandet av en kanon på gymnasiet är svårbesvarad men jag kommer fram till slutsatsen att litteraturundervisningen på gymnasiet skulle behöva tydligare riktlinjer i kursplanen för att ge eleverna chansen att skapa sig ett större samband mellan äldre och modernare litteratur.

Zugl.: Heverle/Leuven (Belgien), Univ., Diss., 2005

Diss. Phil-hist. Bern, 2004. / Titre du CD-ROM.

Universiẗat, Diss., 2001--Dortmund.