<p>I det här examensarbetet ges förslag på hur en innovativ processkartläggning kan</p><p>se ut. Kartläggningen är utformad för en specifik nätverksorganisation och</p><p>placerar kunden i fokus. Arbetets syfte är att ”skapa en innovativ</p><p>processkartläggning över designad kommunikation med fokus på kundnytta”.</p><p>Genom intervjuer med medlemsföretag i organisationen undersöks hur de ser på</p><p>sin egen process inom värdekedjan designad kommunikation. För att</p><p>uppmärksamma fler perspektiv av processen finns företag ur olika yrkeskategorier</p><p>inom nätverket representerade. Intervjuerna ligger till grund för såväl</p><p>fastställandet av processtegen som själva utformningen av kartläggningen.</p><p>Processkartläggning ger en tydlig bild av helheten och kunden får med hjälp av</p><p>denna lättare att se sin roll i värdekedjan. Kartläggningen bidrar med struktur och</p><p>ordning till nätverket, vilket ger företagen mer utrymme för oordning i själva</p><p>processen. Enligt kaosteorin bidrar detta till kreativitet och innovation. Med en</p><p>innovativ och nytänkande processkartläggning kan nätverkets effektivitet öka</p><p>eftersom alla klarare kan se sin egen roll i processen. Tydligheten resulterar också</p><p>i att nätverket på ett bättre sätt kan förmedla sin fulla kompetens och unikitet. Vår</p><p>innovativa processkartläggning har resulterat i en modell som visar på samspelet</p><p>mellan värdekedjan designad kommunikation och dess deltagare.</p>

I det här examensarbetet ges förslag på hur en innovativ processkartläggning kan se ut. Kartläggningen är utformad för en specifik nätverksorganisation och placerar kunden i fokus. Arbetets syfte är att ”skapa en innovativ processkartläggning över designad kommunikation med fokus på kundnytta”. Genom intervjuer med medlemsföretag i organisationen undersöks hur de ser på sin egen process inom värdekedjan designad kommunikation. För att uppmärksamma fler perspektiv av processen finns företag ur olika yrkeskategorier inom nätverket representerade. Intervjuerna ligger till grund för såväl fastställandet av processtegen som själva utformningen av kartläggningen. Processkartläggning ger en tydlig bild av helheten och kunden får med hjälp av denna lättare att se sin roll i värdekedjan. Kartläggningen bidrar med struktur och ordning till nätverket, vilket ger företagen mer utrymme för oordning i själva processen. Enligt kaosteorin bidrar detta till kreativitet och innovation. Med en innovativ och nytänkande processkartläggning kan nätverkets effektivitet öka eftersom alla klarare kan se sin egen roll i processen. Tydligheten resulterar också i att nätverket på ett bättre sätt kan förmedla sin fulla kompetens och unikitet. Vår innovativa processkartläggning har resulterat i en modell som visar på samspelet mellan värdekedjan designad kommunikation och dess deltagare.

<p>Petter Norbäck - Skin I, Skin II, Skin III</p><p>Video: Lull livekonsert. Medverkande: Petter Norbäck, elektronik; Ivana Dida, piano, elektronik.</p>

The human being and her behavior is complex. Research has shown serendipity and chance to play a great part in the scientific research praxis, still the complexity of human information retrieval is not fully acknowledged in modern libraries. This master thesis compares two different worldviews; the mechanistic and the organic. This in order to understand why information seeking today is increasingly linear when human information behavior is not. The way people believe the world to work reflects on how libraries and information seeking work. The mechanistic worldview, comparing the world to a machine, is rooted in humanity since the seventeenth century and is still shaping our world and institutions. Today databases and linear searches are pushing physical books off shelves to make room for computers and searching on limiting linear mechanical terms instead of complex human ones. This pattern often occurs without adequate questioning and online information is argued to be even more available to patrons than the physical library.  This thesis uses complexity theory and philosophical method to broaden perspectives and question linear searches in scientific information retrieval. It aims to highlight the importance of complex information retrieval and physical browsing for scientific innovation and creativity. Erdelez's original information encountering method was used to obtain source material for philosophical analysis. Philosophical method and complexity theory is used throughout the text to analyze the linear worldview leading up to a joint argumentative summary at the end of every chapter bringing the text forward.  The thesis contains a field study with semi-structured interviews with librarians at the Picture Collection, New York Public Library. This highlights the value of physical browsing through the strong criticism that arose from patrons when the library wanted to archive the unique and browsable research collection.  The result of the thesis argues that the linear technological development in libraries with less physical collections, librarian encounters, passive information gathering and random information paths without underlying commercial drivers create more like-mindedness instead of innovation. This significantly reducing the possibility of interdisciplinary discoveries. A technical development that at an alarming rate shifts information from being sought by people, to people being sought by information.  This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Vi har sett ett behov av att lyfta fram tillvaratagandet av människors potential som en nyckelfaktor för hållbar utveckling. Med bakgrund i en doxologisk kunskapssyn har vi intagit rollen som bricoleurer, där vi utifrån ett heuristiskt angreppssätt och ett pragmatiskt användande av teori-U, eklektiskt hanterat teorier från olika forskningsfält. Först har vi undersökt hur människors uppfattning om staden kanaliseras genom metaforer och hur det påverkar våra städer och våra liv. Därefter har vi med stöd av komplexitetsteori, kaosteori och systemteori undersökt staden som en helhetsmetafor. Tillsist, med hjälp av i huvudsak Ken Wilbers integralfilosofi och Gilles Deleuze eklektiska filosofi når vi vår syntes om det vi kallar Stadens interna och externa samutveckling som på sätt och vis sätter stadens metaforer i ett sammanhang. / We have seen a need to embrace human potential as a key factor for sustainable development. With a background in a doxological epistemology we have taken the role of the bricoleur, and based on a heuristic approach and a pragmatic use of Theory U we have dealt with different research fields in an eclectic fashion. First, we have investigated how people´s perceptions of the city are channeled through metaphors and how it affects our cities and our lives. Drawn on complexity theory, chaos theory and systems theory, we examined the city as a whole. Finally, using Ken Wiber´s Integral Philosophy and the philosophy of Gilles Deleuze we reach our synthesis called The City´s Internal and External Co-evolution, which puts metaphors of the city in a context.