This thesis aims to evaluate the blood flow velocity in the Brachial artery during reactive hyperemia. Primarily to appraise the information it might contain regarding cardiovascular function and cardiovascular risk. Ultrasonographic doppler measurements of the Brachial artery were made on the 1016 men and women aged 70 included in the prospective investigation of the vasculature in Uppsala seniors (PIVUS) study. Analysis of the blood flow velocity in the forearm was made in comparison to established methods of estimating endothelial function, clinical markers of cardiovascular risk, the Framingham risk score and global atherosclerosis determined by whole body magnetic resonance angiography. Systolic blood flow velocity was positively related to cardiovascular risk whereas the diastolic velocity was inversely correlated. However, the systolic to diastolic blood flow velocity (SDFV) ratio was more closely associated with cardiovascular risk than its components apart. Ultrasonographic markers of Carotid atherosclerosis were related to the SDFV ratio. Concentric left ventricular remodeling and left ventricular mass index were also associated with the SDFV ratio, but not to its numerator or denominator separately. A similar pattern was found when assessing SDFV ratio in relation to global atherosclerosis, as well as to established markers of arterial compliance and vasodilation. In conclusion, during reactive hyperemia of the Brachial artery, the systolic to diastolic blood flow velocity ratio appears to contain information of additional value than its components separately, independently of established cardiovascular risk factors. Possibly, the SDFV ratio could offer a promising means to estimate cardiovascular risk in aging populations. / PIVUS

Bakgrund: I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste orsakerna till allvarlig ohälsa eller död och klassas som en folksjukdom. Orsaken till en stor del av hjärt- och kärlsjukdomar är ateroskleros, så kallad pulsåderförkalkning som kan ge upphov till förträngning i blodkärlet av en ansamling av fettpartiklar. En förhöjning av LDL-kolesterol anses vara den mest relevanta faktorn vid åderförkalkning och en förhöjning av detta kallas hyperkolesterolemi. Kost är en viktig del i de livsstilsrelaterade faktorerna för att minska halterna av dessa i blodet. I sjuksköterskans profession ingår det att ge information om egenvårdsåtgärder som kan förbättra patientens hälsa.  Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka dieter som sjuksköterskan kan rekommendera i det preventiva omvårdnadsarbetet för att sänka förhöjda kolesterolvärden.  Metod: Underlaget till denna litteraturöversikt inhämtades från de medicinska databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsbedömning gjordes på alla artiklar med stöd av granskningsmallar där de fick antingen hög, medel eller låg kvalitet. Resultat: Litteraturöversikten bestod av 10 kvantitativa artiklar om olika kostinterventioner. Resultaten presenteras under de två frågeställningar som tagits fram för att besvara syftet.  Resultaten från de olika studierna visar en sammanfattningsvis god möjlighet att med kostförändringar uppnå förändringar i sammansättningen av blodfetter. Sänkning av LDL-kolesterol uppmättes från -5 % till -21 % i de olika studierna. Slutsats: Kost är en del av det preventiva hälsoarbetet mot att minska hjärt- och kärlsjukdomar och sjuksköterskan kan i detta arbete överväga att rekommendera nordisk diet, medelhavsdiet, växtbaserade dieter samt kolesterolsänkande livsmedel till patienter med hyperkolesterolemi.

Bakgrund: Kardiovaskulära sjukdomar räknas till de vanligaste folksjukdomarna i Sverige. De kardiovaskulära sjukdomar som arbetet behandlar är, mykoardiell, ischemi, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och arytmier. Insjuknandet förändrar livssituationen i många avseenden för den drabbade. Det är känt sedan tidigare att insjuknandet i kardiovaskulära sjukdomar påverkar den sexuella hälsan vilket har inverkan på personers livskvalitet. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet beskrevs genom fyra huvudteman. Första temat som framkom var sexuella attityder och vanor. Vårdsökande personer med kardiovaskulär sjukdom upplevde en förändrad prioritet av sexuallivet och en förändring i sexuella mönster.  Andra temat som framkom var sexuell hälsa innefattar intima relationer. Det framkom att upplevelsen av sexuella hälsa påverkades av hur partnern hanterade situationen. Tredje temat var kroppsliga och själsliga upplevelser. Vårdsökande personer upplevde rädsla och ångest inför att utöva samlag. Kroppsliga förändringar bidrog till nedsatt sexuell hälsa. I fjärde temat, kommunikation, framkom det att sexuell hälsa var ett tabubelagt samtalsämne. Sjukvården upplevdes brista i ansvaret att informera om hur sexuallivet kunde fungera efter insjuknandet i en kardiovaskulär sjukdom. Slutsats: Förändringar i sexuellt mönster, rädsla, kroppsliga symtom, partner och information är faktorer som påverkar upplevelsen av sexuell hälsa vid kardiovaskulär sjukdom.  Vårdpersonal behöver ta ansvar och initiativ till att efterfråga om önskan att samtala kring ämnet finns för att främja sexuell hälsa.

Apolipoprotein (apo) A-V is the most recently discovered member of a protein family responsible for the structure and metabolic fate of plasma lipoproteins. While most of the apolipoproteins are well characterized with regard to structure, interactions and function, the role of apoA-V is not well understood. ApoA-V is synthesized only in liver and is present in blood at much lower concentration than the other apolipoproteins. Although apoA-V is firmly established as an important determinant for plasma triacylglycerol (TG) metabolism, the mechanism is unclear. ApoA-V has been suggested to act through 1) an intracellular mechanism affecting lipoprotein assembly and secretion, 2) direct or indirect activation of lipoprotein lipase (LPL), or 3) interaction with endocytotic lipoprotein receptors. Two other novel players involved in the clearance of lipoproteins are angiopoietin-like protein (ANGPTL) 3 and 4. Previous studies have shown that the coiled-coil domain (ccd) of ANGPTL3 and -4 can inactivate lipoprotein lipase (LPL). The functional site of action of LPL is at the capillary endothelium, but the enzyme is synthesized mostly in adipocytes and myocytes and has to be transported by trancytosis to the luminal side of endothelial cells. Both ANGPTLs are present in tissues and in the circulating blood, but it is not known were the inactivation of LPL normally takes place. The aim of this thesis was to investigate the mechanism by which apoA-V exerts its effect on TG metabolism and to investigate in further detail how ANGPTLs act on the LPL system. Binding of apoA-V to receptors involved in lipoprotein metabolism was investigated by surface plasmon resonance technique (SPR). ApoA-V was found to bind to the LDL receptor related protein 1 (LRP1) and to the mosaic type 1 receptor sorLA. Binding could be competed by receptor associated protein (RAP) or by heparin, and was calcium dependent. We concluded that apoA-V binds to the LA-repeats of these receptors. In further experiments apoA-V was shown to increase binding of TG-rich chylomicrons to the receptors. This demonstrated a possible mechanism for the TG-lowering effect of apoA-V in vivo. A putative binding region in apoA-V for heparin and receptors was investigated by site-directed mutagenesis. Two positively charged amino acid residues were changed (Arg210Glu/Lys211Gln), resulting in decreased binding to heparin and to LRP1 and thus the localization of one important functional region in apoA-V. Since the receptor sorLA also contains a Vsp10p domain, another Vsp10p domain family member, sortilin, was investigated. ApoA-V was found to interact also with this receptor. In experiments with human embryonic kidney cells transfected with sorLA or sortilin, apoA-V was found to bind to cell surfaces and to be rapidly internalized while co-localized with the receptors on the way to lysosomes for degradation. Additional apoA-V mutants, identified in patients with severe hypertriglyceridemia, were investigated with regard to effects in vitro on LPL activity and receptor binding. The most severe mutants displayed null binding to LRP1, whereas the effect on LPL activity was retained. These results suggest that lack of receptor interaction mirrors the loss of biological function in a better way than the in vitro effect on LPL activity. We noted that ccd-ANGPTL3 and -4 did not prevent the LPL-mediated uptake of chylomicron-like lipoproteins in primary murine hepatocytes. Therefore LPL activity was measured after pre-incubation with ccd-ANGPTL3 or 4 in the presence or absence of TG-rich lipoproteins. Physiological concentrations of lipoproteins were found to protect LPL from inactivation by ccd-ANGPTLs. Investigation by SPR demonstrated that the ccd-ANGPTLs did not bind to the lipoproteins. Other experiments showed that less than 1% of ANGPTL4 in human serum was bound to TG-rich lipoproteins. This implies that the known binding of LPL to TG-rich lipoproteins stabilizes the enzyme and protects it from inactivation by ANGPTLs. We conclude that the normal levels of ANGPTLs in plasma are too low to affect the LPL-system and that inactivation of the enzyme by ANGPTLs is more likely to occur locally in the extracellular interstitium of tissues where LPL is en route to its endothelial binding sites and where the concentrations of the TG-rich lipoproteins are low.

Bakgrund: Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste folksjukdomen i Sverige, med en överrepresentation i glesbygd. Kardiovaskulär sjukdom innebär ofta besvärliga symptom och livslång behandling vilket kan påverka den drabbades hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva upplevelser av att leva med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och resulterade i 17 artiklar. Dessa artiklar analyserades med en kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats enligt Bengtsson (2016). Resultat: Analysprocessen resulterade i fem slutkategorier “Kunskap om sjukdomen skapar trygghet och förutsättningar för att främja sin egen hälsa”, “brist på personliga och lokala resurser påverkar hälsan negativt”, “socialt stöd i glesbygd främjar återhämtning och skapar trygghet”, “bristande stöd av vårdpersonal leder till försämrad tillit och oro” samt “begränsningar och förändringar till följd av sjukdomen leder till en känslomässig utmaning och ensamhet”. Resultatet visade att det fanns en vilja hos dessa människor att ta hand om sin hälsa. Då var sjukdomsrelaterad kunskap och gott socialt stöd från anhöriga, sociala sammanhang och vårdpersonal faktorer som främjade den möjligheten. Samtidigt fanns faktorer kopplat till sjukdomen och att vara bosatt i glesbygd som påverkade hälsan negativt och försvårade möjligheten till återhämtning och hälsa. Det var brist på kunskap kring sin sjukdom, brist på personliga och lokala resurser samt bristande stöd av vårdpersonal som framkom som hinder för en god hälsa. Bristande kunskap påverkade egenvården, brist på resurser gjorde det svårt att få tillgång till nödvändig vård och bristande stöd av vårdpersonal skapade oro när man befann sig i en känslomässigt jobbig och ensam situation i att lära sig leva med en sjukdom som kunde innebära begränsningar och förändringar av livet. Slutsatser: Genom att sjuksköterskan har en medvetenhet kring miljöns betydelse i ett omvårdnadsperspektiv kan hälsan främjas för de som lever med kardiovaskulär sjukdom i glesbygd.

Abstract Aim The aim of this study was to determine whether 30-minute time trial (30MTT) is an accurate estimator of the lactate threshold (LT) relative to direct measures of LT and whether 30MTT is applicable for untrained individuals. Question formulations: (1) Is 30MTT an accurate method for estimation of the LT in a group with varied VO2-peak? (2) Is there a difference in the accuracy of the 30MTT between a group with low and high VO2-peak? (3) Is the method applicable for untrained individuals? Method A quantitative study was conducted consisting of 10 subjects (age=26±2.15 years, BMI=21.7 ±2.76, VO2-peak=47.45 ±6.34ml·kg-1·min-1) who participated during two testing occasions. The sample consisted of women (n=4) and men (=3) with varied physical ability. During the first occasion the subjects took part in a direct measure of their LT followed by a test to measure their maximal oxygen uptake. Four methods were used to determine the subjects LT from the direct measures; LTD-max-c, LTVisual, LTΔ1 and LT4.0. During the second occasion the subjects performed a 30MTT from where their pace (LTV) and heart rate (LTHR) at LT were calculated. After the tests were concluded the direct measure was compared to the 30MTT. Three participants were excluded from the study due to insufficient data. Results The results showed that 30MTT was an accurate and reliable method for estimation of the LTV for a group with varied VO2-peak. No significant differences were seen between the direct methods for LTV and 30MTT. Strong correlations were seen between the direct methods and 30MTT (r≥0.91). LTHR showed significant differences (p=0.05) between the direct measures and 30MTT. No correlations were seen for LTHR. Because of the limited selection question formulations two and three were left unanswered. Conclusion 30MTT appears to be an accurate method for estimation of the LT. A significant correlation was seen for LTV between the direct methods of LT and 30MTT. No correlation was seen for LTHR since there appears to be a systematic elevation of heart rate. These results show that 30MTT appears to be an accurate method for estimation of LTV but not LTHR for group of individuals with varied VO2-peak. Because of a limited selection some caution should be applied when rendering these results. The limited selection also means that potential differences between 30MTT and the direct measures among individuals with low and high VO2-peak weren’t possible to evaluate. / Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien var att undersöka noggrannheten av uppskattning av laktattrösklar i 30-minuters “time trial”-test i förhållande till fastställda laktattrösklar med hjälp av uppmätta blodlaktatnivåer samt om metoden är applicerbar på individer med varierande VO2-peak. Frågeställningar: (1) Är 30MTT en giltig indirekt metod för fastställande av LT för en grupp med varierande VO2-peak? (2) Skiljer sig noggrannheten mellan individer med låg och hög VO2-peak i 30MTT? (3) Är 30MTT-metoden giltig för otränade individer? Metod En kvantitativ studie bestående av 10 försökspersoner (FP)(ålder=26±2.15 år, BMI=21.7 ±2.76, VO2-peak=47.45 ±6.34 ml·kg-1·min-1) deltog vid två testtillfällen. Urvalet bestod av kvinnor (n=4) och män (n=3) med varierad fysisk förmåga. Vid testtillfälle 1 genomfördes mätning av blodlaktatkoncentrationer för en direkt erhållen LT samt mätning av maximalsyreupptagningsförmåga. Fyra metoder tillämpades för identifiering av LT; LTD-max-c, LTVisual, LTΔ1 samt LT4.0. Vid det andra tillfället genomfördes en indirekt mätning av LT genom 30MTT varefter hastighet (LTV) samt puls (LTHF) vid LT kunde beräknas. Efter genomförda test jämfördes direkt mätning med indirekt mätning av LT. Tre FP exkluderades från studien på grund av ej tillräcklig erhållen data. Resultat Resultaten visade att 30MTT var en reliabel metod för en grupp med varierande VO2-peak för beräkning av LTV. Inga signifikanta skillnader sågs mellan samtliga direkta metoder och 30MTT för LTV. Däremot kunde starka korrelationer ses mellan samtliga direkta metoder samt 30MTT (r≥0.91) för hela urvalet. För LTHF sågs signifikanta skillnader (p=0.05) mellan samtliga direkta metoder samt 30MTT. Inga signifikanta samband kunde ses för LTHF för hela urvalet. På grund av det begränsade urvalet lämnas frågeställning två och tre obesvarad. Slutsats 30MTT tycks vara en reliabel metod för uppskattning av LT. Signifikanta samband kunde ses mellan samtliga direkta metoder för LT och 30MTT gällande LTV. För LTHF sågs inga samband, däremot sågs en systematisk förskjutning av hjärtfrekvensen. LTV enligt 30MTT verkar vara en giltig metod för en grupp individer med varierad VO2-peak. På grund av ett begränsat urval bör en viss försiktighet tillämpas i tolkning av dessa resultat. Vidare kunde det på grund av det begränsade urvalet inte göras någon bedömning på eventuella skillnader mellan individer med låg och hög VO2-peak.

<p>Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.</p>

<p>Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.</p>

Stress kan uppkomma vid obalans mellan upplevda krav från omgivningen och upplevd förmåga att själv hantera dessa krav. Denna studie utgår ifrån krav-kontroll modellens beskrivning av hur en kombination av hög arbetsbelastning och lågt inflytande på arbetssituationen leder till hög fysiologisk stress. Studien syftade till att undersöka hur krav och kontroll hänger samman med kardiovaskulär reaktivitet och Typ A-beteende hos kvinnor. Totalt deltog 34 kvinnor i ett experiment. Dessa kvinnor hade olika grad av Typ A-beteende (låg, mellan och hög). Mätningar av systoliskt blodtryck, diastoliskt blodtryck och puls genomfördes i tre olika betingelser: 1) arbete utan kontroll, 2) arbete med kontroll och 3) i vila. Resultatet visade på ett signifikant högre diastoliskt blodtryck, men lägre puls i vila jämfört med de två arbetssituationerna. Däremot framkom ingen signifikant huvudeffekt för Typ A-beteende och ingen signifikant interaktionseffekt mellan betingelse och Typ A-beteende. Detta kan bero på att arbetssituationen inte var tillräckligt utmanande för att ett Typ A-beteende skulle utlösas samt att mätinstrumentet för Typ A-beteende inte fungerade så bra i undersökningsgruppen.

Kardiovaskulära sjukdomar och hypertoni blir allt mer vanligt i västvärlden. Trots livsstilsrekommendationer ökar antalet insjuknanden i hjärt-kärlsjukdomar, vilket har blivit en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om flavanol i kosten kan användas blodtryckssänkande samt att klargöra om flavanol påverkar den kardiovaskulära ohälsan. Metoden som användes var en litteraturstudie av redan publicerade vetenskapliga artiklar inom ämnet. Flertalet studier visar på att flavanol har en blodtryckssänkande likväl som andra positiva effekter. Många studiers resultat visar att flavanol har större effekt på de grupper som redan har kardiovaskulär ohälsa samt högt blodtryck. Forskningen är ny och har än inte hunnit utvärderas ordentligt, men den positiva påverkan hos flavanol är tydlig och det är inte svårt att se användbara områden för flavanol som terapeutisk metod, men även i hälsopromoterande syfte. Detta är något som skulle rimma väl med sjuksköterskans professionella ansvar att främja hälsa och motverka sjukdom. Trots de i dagsläget erhållna resultaten krävs mer och framför allt forskning med hög kvalitet.