Att vårda den döende kan vara omtumlande. Vissa sjuksköterskor är rädda för döden och har svårt att hantera sina känslor om döende och döden samtidigt som de tar hand om den döende patienten. Problemet ligger i att det är svårt för sjuksköterskan att balansera sina egna känslor medan hon tar hand om patienterna, patienten ligger i fokus. Det gäller att sjuksköterskan kan ta hand om patientens känslor och upplevelser på ett bra sätt utan att sjuksköterskans känslor tar över. Sjuksköterskan måste vara lyhörd, och att göra så mycket som möjligt för att patienten ska kunna dö med värdighet och uppleva en god död. Vårdteoretikern är Katie Eriksson och utgår ifrån hennes begrepp lidande, hälsa och människa. Bakgrunden handlar om sjuksköterskornas roll inför vårdandet samt de anhörigas perspektiv. Syftet med detta arbete är att beskriva upplevelser och känslor hos patienter som befinner sig i livets slutskede inför döden. Metoden består av en kvalitativ litteraturstudie med deskriptiv design och utgår ifrån Graneheim & Lundmans analysprocess (2004) med manifest metod. Bland resultatet hittades det tre kategorier, acceptans inför döden, sorg och tro. Slutsatserna är att upplevelser är något unikt och personligt. Patienterna i biografierna upplevde innan de dog en acceptans inför döden.Nyckelord: döden, döende, kvalitativ, Litteraturstudie, palliativ, upplevelser / The caring of the dying can be difficult. Some of the nurses are afraid of death and has a hard time to confront their feelings meanwhile they care for the patients. Problem is at the caring of the dying patients meanwhile the nurses are not feeling comfortable with the caring as they are too much emotional, the patient are in focus. It’s up to the nurse to take care of the patient’s emotions and experiences in a good way without their own feelings take over. The nurse must be responsive and make everything in their power so that the patient can die with dignity and to experience a good death. The care theorist is Katie Eriksson and her concepts on human, suffering and health. The background is about the nurses part before caring and the role of the families. The aim is to describe patients who are in late palliative phase experiences before death. The method use in this composition is a qualitative literature study, descriptive design and the analyze method is from Graneheim & Lundman (2004). The result was in three categories, acceptance of death, sadness and faith. Conclusions is that experiences is something that is unique and personal. The patients in the biographies experienced before death acceptance of the disease and an acceptance of death.Keywords: death, dying, experiences, literature review, palliative, qualitative / nej

Bakgrund: Lidande är den subjektiva upplevelsen av att uthärda smärta och elände, och hos den suicidnära personen är den mentala smärtan en bidragande orsak till att hen ser suicid som en utväg från detta. För att vårda dessa patienter krävs det att sjuksköterskan har en icke-dömande attityd och visar engagemang och hopp. För att ta reda på en suicidnära patients suicidtankar och planer görs en riskbedömning där olika faktorer bedöms. Anses patienten ha en hög risk för suicid är extravak något som ordineras, vilket innebär att patienten har ständig tillsyn av vårdpersonal för att förhindra att hen suiciderar. Det finns i dagsläget få studier gjorda på hur sjuksköterskorna och patienterna upplever detta. Den finländske omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson omvårdnadsteori kring vårdlidande och livslidande användes som teoretisk referensram. Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och patienters upplevelse av extravak vid risk för suicid. Metod: Systematisk litteraturöversikt med 13 artiklar för att besvara syftet. Data analyserades utifrån Evans tolkande dataanalys. Resultat: Hur patienter och sjuksköterskor upplevde extravak vid risk för suicid delades in i två teman; ökat välmående - extravak som vårdhandling, och minskat välmående - extravak som övervak. Varje tema hade flera subteman, för ökat välmående handlade subteman om det som var positivt med extravak. För minskat välmående handlade subteman om det negativa med extravak. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Katie Erikssons teori om vårdlidande och livslidande, där känsla av maktlöshet hos både patienter och sjuksköterskor ledde till ökat lidande, och där förmågan att ta tillvara patientens resurser och kunskap om sitt liv ledde till minskat lidande. / Background: Suffering is the subjective experience of enduring pain and misery, and for the suicidal person it is the mental pain that is a contributory reason why he or she sees suicide as a way of escaping this. To care for these patients requests by the nurse to have a non-judgmental attitude and show commitment and hope. To find out if a patient has suicide-plans and suicide-thoughts a risk assessment is done, where different factors are assessed. If the patient is considered to have a high risk of committing suicide then he or she is put under special observation, which means that the patient is under constant observa-tion around the clock by caregivers in order to prevent a suicide. To-day there are few studies made on how the nurses and patients are experiencing this. The Finnish nursing theorist Katie Eriksson theory of nursing about suffering in nursing and suffering in life will be used as a theoretical framework. Aim: To describe how nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide. Method: A systematic review of literature with 13 articles was used to answer the aim. Data was analyzed with the help of Evans descriptive data. Results: How nurses and patients experience constant observation at the risk of suicide was divided into two themes; increased prosperous - con-stant observation as an act of nursing care, and decreased prosperous - constant observation as monitoring. These two themes had several sublimes, for increased prosperous was the sub themes about the pos-itive aspects of constant observation. For decreased prosperous was the sub themes about the negative aspects of constant observation. Discussions: The result was discussed using Katie Eriksson’s nursing theory of suffering of care and suffering of life, where a feeling of impotence in both nurses and patients increased their suffering and where the ability to take advantage of the patient’s resources and knowledge about his or her life led to decreased suffering.

Sveriges befolkning blir allt äldre och därmed kommer det att ställas höga krav på hälso- och sjukvården. Redan idag är situationen inom äldrevården oroande på grund av brist på utbildad personal, speciellt sjuksköterskor. Konsekvensen av detta resulterar ofta i bristande omvårdnad och risk för vårdskador inom äldrevården. Sjuksköterskor som omvårdnadsexperter har en viktig roll i omvårdnadsarbete och därmed ett ansvar för att äldre får den omvårdnad som de behöver och som håller en hög kvalitet. Syfte var att att belysa faktorer avseende sjuksköterskors ledarskap i omvårdnad som kan ha inflytande på omvårdnadskvalitet inom äldrevården i Sverige. En litteraturöversikt med datainsamling från två databaser som resulterade i elva artiklar, sex kvalitativa och fem kvantitativa. Det finns flera faktorer som har inflytande på sjuksköterskornas ledarskap i omvårdnadsarbete och som i sin tur påverkar omvårdnadens kvalitet inom äldrevården. Resultat består av tre huvudteman: Verksamhetsstruktur och vårdkultur, Kunskap och kompetens samt Relationer och Samarbete. I metoddiskussionen diskuterade författarna arbetets styrkor respektive svagheter samt samarbetets processer under hela arbetsgången. I resultatdiskussion resonerade författarna kring faktorer som visade sig ha påverkan på sjuksköterskors ledarskap i omvårdnadsarbete samt vårdandets viktigaste aspekter utifrån Katies Erikssons omvårdnadsteori. / The elderly population is getting older in Sweden and high requirements will affect the health care. Situation within the care of elderly is alarming due to lack of educated staff, especially nurses. This often results in insufficient care and could be a risk for the patients’ safety. Nurses as expert in nursing have an important role in the care and thus carry responsibility for the elderlies nursing is of high quality. Aim was to illuminate factors regarding nurses' leadership in nursing that may influence the quality of nursing in the care of elderly in Sweden. : A literature review of data collection from two databases that resulted in eleven articles, six qualitative and five quantitative. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. There are several factors that influence the nurses' leadership in nursing care, which in turn affects nursing quality in the elderly care. The results consist of three main themes: Organizational structure and care culture, Knowledge and expertise, Relationships and cooperation. In method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the work as well as the process of cooperation throughout the work. In the result discussion, the authors reasoned factors that proved to affect nurses' leadership in nursing as well as the most important aspects of careers, based on Katie Eriksson's nursing theory.

<p> </p><p>HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård.</p><p><strong>Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en <strong>metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. <strong>Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. <strong>Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet. </strong></strong></strong></strong></p>

HIV (humant immunbristvirus) är en sjukdom som bryter ned kroppens immunförsvar och utan bromsmedicin är risken stor att drabbas av den sekundära fasen, AIDS. Sjukdomen, som globalt innefattar cirka 33 miljoner virusbärare, har inget botemedel, vilket leder till att många människor avlider av sjukdomen. Eftersom det finns så många HIV-smittade människor, är sannolikheten stor att sjukvårdspersonalen möter dessa patienter inom de olika delarna av sjukvården. Förståelsen för hur dessa patienter upplever en vårdrelation med sjukvårdspersonal är viktig för att kunna ge dessa patienter en god vård. Syftet med studien är att beskriva HIV/AIDS-positiva patienters upplevelser av vårdrelationen med sjukvårdspersonal. I detta examensarbete inom vårdvetenskap gjordes en systematisk litteraturstudie efter Evans (2002) modell, där vetenskapliga artiklar av kvalitativ design analyseras vilket är en metod för att finna ny kunskap som besvarar syftet. Resultatet kan delas in i tre olika teman; upplevelser av trygghet, upplevelser av att inte bli bekräftad och upplevelser av att känna avvisning och skam. Det förekommer att HIV-positiva patienter antingen blir vägrade vård eller att de själva väljer att inte söka vård på grund av sjukdomen och att sjukvårdspersonal undviker fysisk kontakt. Alla HIV-positiva patienter är inte missnöjda med vården, vilket redovisas i studien. Diskussionen utgår från Katie Erikssons (1987; 1990; 1994; 1995) teori om vårdlidande och tar upp olika orsaker till varför vårdlidande uppstår med fynden i resultatet som utgångspunkt. Författarna föreslår att ökad kunskap ska införas på alla vårdnivåer för att ge en ökad medvetenhet, vilket ger patienterna trygghet.

No description available.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation.  Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis.  Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences.  Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp ha / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund: Socialstyrelsen beskriver att “Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa där kraven för en psykiatrisk diagnos är uppfyllda”. Flera kriterier måste vara uppfyllda för att en diagnos ska kunna fastställas och individens symtom ska även ha orsakat en försämring av sin psykiska funktionsförmåga samt ha varit närvarande under en sammanhängande period. Vanligtvis ska dessa symtom ha varit närvarande i minst 14 dagar. Individer som lever med en allvarlig psykiatrisk sjukdom dör 10-20 år i förtid jämfört med resten av befolkningen och har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar samt andra somatiska sjukdomar. Orsakerna till detta inkluderar fördröjd diagnos, farmakologiska interaktioner, ohälsosam livsstil och otillräcklig behandling. Självmord är även en orsak till att denna patientgrupp ofta dör tidigare än andra individer. Tidigare forskning visar att dessa patienter har flera medicinska sjukdomar och erhåller sämre vård än den allmänna befolkningen. Bristande vårdsamordning och stigma är en av orsakerna till att dessa patienter har tillgång till en ojämlik vård.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av palliativ vård hos patienter som lever med psykiatriskt tillstånd - ur vårdpersonalens perspektiv. Metod: Studien är en litteraturöversikt med kvalitativ metod som är baserad på 14 vetenskapliga artiklar och är analyserad med tematisk analys.  Resultat: I resultatet framkom fyra huvudteman: Utmaningar inom palliativ vård, erfarenheter av kommunikation, tillgång till palliativ vård och önskat behov av teamarbete. Dessa huvudteman delades sedan in i sex underteman.  Slutsats: Studier indikerar att det finns en stor kunskapslucka hos vårdpersonal när det kommer till att bemöta patienter med psykiatriska tillstånd som samtidigt har ett palliativt vårdbehov. Detta påverkar vårdpersonalens förmåga att bemöta denna patientgrupp på ett värdigt sätt och att kunna hålla viktiga samtal kring döden. En god kommunikation och tillgänglighet mellan specialistsjuksköterskan och patienter är avgörande för att bygga förtroende och möta patientens behov och önskemål. Genom att ta del av denna litteraturöversikt kan specialistsjuksköterskan få en ökad förståelse för de specifika utmaningar och behov som denna patientgrupp har. / Background: Socialstyrelsen describes that "Psychiatric conditions are mental health disorders where the criteria for a psychiatric diagnosis are met." Several criteria must be fulfilled for a diagnosis to be established, and the individual's symptoms should have caused a deterioration in their mental functioning and have been present for a continuous period. Typically, these symptoms should have been present for at least 14 days. Individuals living with a severe psychiatric illness die 10-20 years prematurely compared to the general population and have an increased risk of cardiovascular diseases and other somatic illnesses. The reasons for this include delayed diagnosis, pharmacological interactions, unhealthy lifestyle, and inadequate treatment. Suicide is also a contributing factor to why this patient group often dies earlier than others. Previous research shows that these patients have multiple medical conditions and receive poorer care than the general population. Lack of care coordination and stigma are among the reasons why these patients have access to unequal care.  Aim: The aim was to describe the experiences and expectations of palliative care among patients living with psychiatric conditions - from patients'and healthcare professionals' perspectives. Method: A systematic literature review based on 14 scientific articles that were analyzed with thematic analysis. Results: The results revealed four main themes: Challenges in palliative care, experiences of communication, access to palliative care and desired need for teamwork. These main themes were then divided into six sub-themes. Conclusion: Studies indicate that there is a significant knowledge gap among healthcare professionals when it comes to addressing patients with psychiatric conditions who also have palliative care needs. This affects healthcare professionals' ability to care for this patient group in a dignified manner and to engage in important end-of-life discussions. Good communication and accessibility between the specialist nurse and patients are crucial for building trust and meeting the needs and preferences of the patient. By engaging with this literature review, the specialist nurse can gain a better understanding of the specific challenges and needs of this patient group.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvalitet hos patienter med livshotande sjukdom samt deras närstående. Begreppet total pain används i palliativ vård för att tydliggöra den multidimensionella funktionen av lidande och belyser att det inte bara rör sig om fysiskt lidande, utan även psykiskt, existentiellt och socialt lidande. Palliativ sedering är en medicinsk intervention som genom att sänka vakenhetsgraden hos patienten syftar till att lindra lidande där inget annat behandlingsalternativ givit adekvat lindring vid exempelvis smärta och ångest. Etiska konflikter kan uppstå kring palliativ sedering av flera anledningar, bland annat patientens förlust av autonomi och icke-konsekvent terminologi rörande begreppet palliativ sedering. Sjuksköterskans roll under palliativ sedering innebär bland annat stöd till patient och närstående, administrering av läkemedel, övervakning av patienten och utvärdering av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter i samband med palliativ sedering.  Metod: Litteraturöversikt byggd på systematisk grund. Endast sjuksköterskors erfarenheter inkluderas även om originalstudien har granskat andra professioner. Analys av data sker genom användning av Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.  Resultat: Studier från Europa, Sydamerika och Asien inkluderades. Resultatet redovisas i två huvudkategorier med fem underkategorier. Sjuksköterskor beskrev att palliativ sedering initieras för att lindra lidande. Däremot uppstod etisk tress kring palliativ sedering, exempelvis när palliativ sedering jämfördes med eutanasi. Vidare hade sjuksköterskan en nyckelroll i att bevara patientens önskemål och autonomi. Sjuksköterskor erfor att de har ett stort ansvar vad gäller administrering och övervakning under sederingen. Etisk stress uppstod när anhöriga trodde att sjuksköterskan kunde påskynda döden genom palliativ sedering. Närståendestöd och informationsdelning var två väsentliga komponenter under tiden patienten är sederad, enligt flertalet sjuksköterskors erfarenheter.  Slutsats: Sjuksköterskor erfar palliativ sedering som ett behandlingsalternativ med syfte att lindra lidande, men inte utan etiska utmaningar. / Background: Palliative care aims to improve the quality of life of patients with lifethreatening illness and their relatives. The concept of total pain is used in palliative care to clarify the multidimensional function of suffering and highlights that it is not only physical suffering, but also psychological, existential, and social suffering. Palliative sedation is a medical intervention that, by lowering the patient's level of alertness, aims to relieve suffering where no other treatment option has provided adequate relief from, for example, pain and anxiety. Ethical conflicts can arise around palliative sedation for several reasons, including the patient's loss of autonomy and inconsistent terminology regarding palliative sedation. The role of the nurse during palliative sedation includes support to the patient and relatives, administration of medication, monitoring of the patient and evaluation of treatment.  Aim: The aim of this literature review was to explore nurses’ experiences of palliative sedation Method: Literature review based on a systematic basis. Only nurses' experiences were included, although the original study has examined other professions. Analysis of the data is done through the use of Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: Studies from Europe, South America and Asia were included. The results are presented in two main categories with five subcategories. Nurses described that palliative sedation is initiated to relieve suffering, but that there was ethical stress about palliative sedation, such as when palliative sedation was compared to euthanasia. Furthermore, the nurse had a key role in preserving the patient's wishes and autonomy. Nurses experienced that they have a great responsibility when it comes to administration and monitoring during sedation. Ethical stress arose when relatives believed that the nurse could hasten death through palliative sedation. Family support and information sharing were two essential components during the time the patient is sedated, according to most nurses' experiences. Conclusion: Nurses experience palliative sedation as a treatment option with the aim of relieving suffering, but not without ethical challenges.