Bakgrund: Möten med anhöriga ingår i sjuksköterskans dagliga arbete inom slutenvården och plötslig död är något som kan inträffa på alla vårdavdelningar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa sjusköterskors upplevelser av att möta anhöriga till patienter som drabbats av plötslig död inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikten genomfördes med kvalitativ ansats och baserades på 10 vetenskapliga studier. Databassökningar gjordes i CINAHL och PubMed. Resultat: Analysen av de utvalda studiernas resultat visade sjuksköterskors upplevda otrygghet i mötet med anhöriga som drabbats av plötslig förlust, svårigheter att hantera de egna känslorna relaterat till döden samt sjuksköterskornas upplevda betydelse av att etablera goda relationer med anhöriga för att kunna tillgodose deras omvårdnadsbehov. Konklusion: Det råder osäkerhet bland sjuksköterskor gällande möten och kommunikation med anjöriga till patienter som drabbats av plötslig död och många sjuksköterskor önskar mer stöd gällande den egna känslohanteringen i relation till mötet med dessa anhöriga. / Background: Encounters with the people having close relationships with patients occurs daily for nurses working in a hospital setting and sudden death is something that can arrive in any department of care. Aim: The aim of this litterature review was to assemble nurses´ experiences of caring for the suddenly bereaved. Method: The litterature review was conducted with a qualitative approach using Friberg´s method book (2017) and is based on 10 scientific studies collected from the two databases CINAHL and PubMed. Result: The analysis of the chosen studies showed how the nurses felt uncertain in the encounters with the suddenly bereaved, the struggle of dealing with their own emotions related to death and the nurses´ perceptions of the importance of establishing good relationships with the next of kin to be able to provide good care for them. Conclusion: There is a general feeling of uncertainty among nurses regarding the encounters with, and the communication with next of kin suffering from sudden loss. Many nurses need further emotional support regarding their own feelings in relation to the encounters with the suddensly bereaved next of kin.

Närmare var femte person av den vuxna befolkningen vårdar eller stödjer en svårt sjuk person i hemmet. Närstående är många gånger en förutsättning för att vården av patienten i hemmet skall kunna bedrivas. Situationen är unik och komplex då närstående har en stödjande roll för den sjuke men samtidigt själva är i behov av stöd. Oro och ångest är uttalat hos närstående som vårdar sin nära i livets sista tid och att ge omfattande omsorg kan ge negativa konsekvenser på hälsa och livskvalitet. Mindfulness, medveten närvaro, är en metod som är starkt relaterad till ökat välbefinnande och upplevd hälsa. Den kan fungera som en buffert mot negativ stress och har setts som ett lovande stöd även för informella vårdare. Syftet med studien var att undersöka närståendes upplevelse av mindfulness och om mindfulness kan vara en hjälp mot oro hos närstående till patienter vårdade i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden hade en explorativ induktiv ansats med både en kvalitativ och en kvantitativ design. Informanterna var sex närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ vård. Instrument som användes var GAD-7 för att skatta generaliserad ångest före och efter interventionen, en kortare internetbaserad mindfulnessövning från Vårdguiden 1177 samt en semistrukturerad intervjudel som utfördes efter att övningen praktiserats under fjorton dagar. Materialet bearbetades genom systematisk textkondensering och beskrivande statistik. Resultatet visade att alla informanter upplevde oro i någon form, både före och efter interventionen. Graden av oro hade dock minskat. Enligt Wilcoxons rangsumme-test är det 72 procents sannolikhet att mindfulness minskar oro. Mindfulnessövningen upplevdes lugnande, lätt att praktisera och beskrevs påverka både kropp och själ. Den gav möjlighet till reflektion över närståendes egen person, relation och situation. Övningen kändes viktig och gav möjlighet till egen tid. Att slippa oron, om så bara för en stund, upplevdes värdefullt. Alla informanter ansåg att metoden kunde tillämpas i den palliativa vården. Slutsatsen är att metoden kan vara en kompletterande åtgärd mot oro att erbjuda närstående till patienter inskrivna i specialiserad palliativ hemsjukvård. Metoden upplevdes lätt att praktisera, ha god effekt mot oro även efter en kort tids praktiserande och kunde utföras utan att närstående lämnade hemmet, vilket närstående ansåg svårt. Metoden skulle vara kostnadseffektiv och lätt att implementera i den palliativa verksamheten. En större studie krävs dock för att kunna beräkna den statistiska signifikansen samt för att bekräfta trovärdigheten av resultatet.

Bakgrund: I vårdyrket är det ofrånkomligt för sjuksköterskor att möta döden och det finns skillnader på väntad och oväntad död. Dödsfallet för närstående som förlorat en person i plötslig död kan upplevas som en traumatisk händelse. En krisreaktion kan uppträda och närstående kan vara i behov av emotionell omvårdnad från hälso- och sjukvården. Det visar även att andra typer av stöd kunde hjälpa att lindra lidandet. Syfte: Syftet är att beskriva betydelsen av emotionell omvårdnad för att lindra lidandet hos närstående som förlorat en person i plötslig död. Metod: Den valda designen för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt, där analysen genomfördes med hjälp av en integrerad analys. Studien baserades på 35 vetenskapliga artiklar där 17 av artiklarna inkluderades i resultatet, från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att emotionell omvårdnad kan ha betydelse för närståendes lidande. De upplevde känslomässig påverkan vilket skapade bland annat rädsla, sömnproblematik och beteendeförändringar. Lidande, stöd och kommunikation redovisas som viktiga faktorer. Genom att sjuksköterskor visade medmänsklighet och öppenhet för döden förbättrade det hälsan hos närstående. Slutsats: Närstående kan behöva emotionell omvårdnad efter en plötslig död av en person, eftersom det visade lindra lidandet. Därför kan sjuksköterskor behöva mer information om påverkan av plötslig död hos närstående för att täcka kunskapsluckan. / Background: In the healthcare profession it is inevitable for nurses to meet death and there is a difference between expected death and unexpected death. The death for the next of kin who loses a loved one in sudden death can be perceived as an traumatic experience. A crisis reaction can take place and the next of kin will be in need of emotionally care from the healthcare. It also shows other types of support who can relieve the suffering. Aim: The aim of this study was to describe the importance of emotional support to relieve the suffering of the next of kin who lost a person in sudden death. Method: The chosen design for this study was a non-systematic literature review, the articles have been analyzed through integrated analysis. The study was based on 35 scientific articles and 17 of the articles was included in the result, from databases CINAHL and PubMed. Results: Results showed that emotionally care can have significance for suffering of the next of kin. They experienced a emotional impact which included fear, problem to sleep and behavioral changes. Suffering, support and communication where reported as important factors. When the nurses showed humanity and where open to death, it did improve the health for the next of kin. Conclusions: The next of kin may need emotional care after an unexpected death of a person, because it shows relieve suffering. For that reason, nurses may require more information on the impact of the sudden death of next of kin to cover the knowledge gap.

SAMMANFATTNING  Bakgrund Dagens palliativa vård härrör från hospicerörelsen som växte fram på 1960-talet i England. För att få palliativ vård ska den vårdsökande ha en sjukdom som inte går att bota och närma sig livets slut. Ett syfte med den palliativa vården är att främja livskvaliteten genom att se till hela människan. Ett av målen med behandlingen inom palliativ vård är att ge symtomlindring. Palliativ vård ges inom sluten vård, på hospice och inom den palliativa hemsjukvården. Hemsjukvården utgår ifrån ett närsjukhus och utför bl. a. palliativ vård i patientens hem. Den utgörs av professionella team där olika yrkeskategorier inom vården representeras. Den närståendes delaktighet i vården av den sjuke i hemmet är en förutsättning för att kunna bedriva palliativ hemsjukvård. Enligt World Health Organisation [WHO] har de närstående en rättighet att få stöd.  Syfte Att beskriva erfarenheter av att vara närstående till en person som får palliativ hemsjukvård.  Metod Metod som valdes var att göra en litteraturstudie. Sökningar gjordes inom databaserna PubMed och Cinahl och därtill utfördes manuell sökning. Sökningarna resulterade i att femton artiklar inkluderades. Artiklarna lästes, analyserades och fördes in i en matris som sedan var ett underlag vid sammanställandet av resultatet.   Resultat Fyra huvudområden framträdde. Inom dessa berördes den närståendes drivkraft att vårda, den närståendes behov av stöd, vårdandets inverkan på den närståendes hälsa samt vårdandets påverkan på relationen mellan den närstående och den sjuke. Vissa närstående kände sig kompetenta i sin vårdarroll medan andra upplevde sig vara otillräckliga.   Slutsats Den närståendes beslut att ge vård i hemmet byggdes på kärlek till den sjuke och en vilja att uppfylla dennes önskan. Stödet från det professionella teamet samt från vänner och familj betydde mycket för den närstående. Vårdandet medförde förändringar i livet. Förändringarna var relaterade till den närståendes livsutrymme, hälsa och dennes syn på livet och döden.   Nyckelord: palliativ hemsjukvård, närstående, erfarenheter, teamarbete, stöd

This diploma thesis deals with the topic of informal caregivers. The work is divided into two parts. The theoretical portion will take us through general information about caregivers, quality of life, the complexity of care and the offer of assistance to people caring for a family member or other loved one. The topics of stress, needs and support of informal caregivers are elaborated in more detail, and the topic of social policy and its principles and functions is also further explored. The work emphasizes the importance of systemic support for all caregivers of a loved one. In the research portion, this diploma thesis presents the experiences and situations of individual participants. The author has used the method of qualitative research in this study. In this diploma thesis, the research sample consisted of twelve persons from the Czech Republic and three persons from abroad (from the Federal Republic of Germany, the Republic of Austria and the Slovak Republic). The information obtained from foreign participants serves to illustrate the positions of informal caregivers in neighboring countries. The research sample consisted of persons who were approached by the author on the basis of a random selection and who met the criteria. The information was obtained mainly in the form of interviews and...

WHO: s definition av stroke är snabbt insättande störningar av lokal eller global cerebral funktion varande mer än 24 timmar. Stroke räknas som en av våra största folksjukdomar. Årligen insjuknar ca 30 000 svenskar i stroke. Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för anhörigasas situation. När ens make/maka plötsligt insjuknat i stroke förändras hela livssituationen. Som sjuksköterska är det viktigt att känna till den börda som de anhöriga bär varje dag. Sjuksköterskans roll består av att handla terapeutiskt gentemot patienter och anhöriga. Sjuksköterskan ska vara ärlig och öppen, rollen innebär också att ha en förmåga till inlevelse och att bry sig om. Metoden att undersöka sjuksköterskans uppfattning och förståelse för de anhörigasas situation var kvalitativa intervjuer av 6 sjuksköterskor på en neurologavdelning. I resultatet framkom 11 olika teman med subkategorier. Resultatet visade sig vara att sjuksköterskorna hade bra insikt i de anhörigas situation och att de arbetade holistiskt och medvetet. Resultatet visade också på brister i tid och avsaknad av fysiskt utrymme för enskilda samtal, sjuksköterska och make/maka emellan. / WHO:s definition of stoke is rapidly occurrence of local or global failure in the cerebral function lasting for more than 24 hours. The purpose of this study is to examine the nurses perception and understanding for the situation of stroke relatives. When your in the situation that your spouse suddenly gets a stroke your whole lifesituation will change. As a nurse its important to recognize the burden the relatives carry every day. The nurses role consists of a therapeutic treatment of the patient and relatives. The nurses should be honest and open minded, the role also consists of being empathic and to care about. The method chosen in order to study the nurses perception and understanding for the situation of stroke relatives were interviews which were conducted with 6 nurses at a neurological ward. The result showed that the nurses had good insight about the situation of stroke relatives and that they worked conscious and with a holistic approach. In the result emerged 11 themes with subkategories. The result also showed a lack of time and the need for more physical space for personal conversation between nurse and spouse.

Postpartumpsykos är ett akut psykiatriskt tillstånd som drabbar ungefär 0,1-0,2 procent av alla nyförlösta kvinnor. Postpartumpsykos uppstår vanligen mellan dag tre och dag tio efter förlossningen och symtom kan innefatta ångest, irritabilitet, sömnsvårigheter, vanföreställningar och hallucinationer. Tillståndet är allvarligt och kräver inneliggande vård och behandling. När en kvinna drabbas av postnatal psykisk ohälsa är det sedan tidigare känt att även närstående till henne påverkas negativt. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva kvinnor och deras närståendes upplevelser av postpartumpsykos. En icke-systematisk litteraturöversikt användes som metod för att besvara arbetets syfte. Studier med kvalitativ ansats inkluderades i litteraturöversiktens resultatsammanställning. Totalt inkluderades 13 artiklar där det efter sammanställning identifierades tre huvudteman med tre underteman vardera. Huvudteman som identifierades följde sjukdomsförloppets utveckling över tid: insjuknandet och sjukdomen, behandling och vårdtiden, återhämtning och tiden efter sjukdomen. Resultatet visade att insjuknandet till en början upplevdes som något diffust där närstående hade svårt att förstå att något var allvarligt fel. Sedan utvecklade kvinnorna allvarliga psykotiska symtom vilka präglades av paranoia och vanföreställningar om sin omvärld. Känslor och tankar av skuldbeläggande karaktär uppstod hos både kvinnorna och de närstående där de upplevde ett behov av att leta efter svar på varför de drabbats av sjukdomen. Behandlingen och vårdtiden upplevdes som en prövande tid för både kvinnorna och deras närstående. Kvinnorna var ofta separerade från sina barn och självständigt ansvar hamnade på de närstående avseende. omhändertagande av barn och hem. Ett stort behov av stöd identifierades där upplevelsen av detta varierade beroende på vilken behandling kvinnan erhöll. Att hela familjen inkluderades i behandlingen var viktigt för att ha en god upplevelse av vårdtiden. När kvinnorna skrevs ut från heldygnsvård och återvände till hemmet upplevdes det som en utmanande tid och behovet av fortsatt stöd var stort för att främja återhämtningen. De psykotiska symtomen minskade under denna tid men kunde i stället övergå i depressiva symtom. Social interaktion var en viktig del under återhämtningen och upplevelsen av hur relationerna kvinnorna och de närstående emellan hade förändrats var i stort fokus under denna period. Slutsatsen av studien visade upplevelsen av de utmaningar kvinnor med postpartum psykos och hennes närstående ställdes inför i samband med pykosen. Skam- och skuldkänslor upplevdes av både kvinnorna och deras närstående. Behovet av förbättringar gällande kunskap om tillståndet både i allmänhet och inom hälso- och sjukvården identifierades. Delaktighet och information inom vård och behandling önskades av deltagarna. Vikten av stöd under vårdtiden och återhämtningen var betydelsefull för kvinnan och hennes närstående. / Postpartum psychosis is a serious condition that affects approximately 0,1-0,2 % of all women postpartum. The women who develop the condition need inpatient care and often experience symptoms such as anxiety, irritability, lack of sleep, delusions, and hallucinations. When women develop postnatal mental illness it is previously known that their next of kin also suffer during this time. This study aimes to describe women and their next of kins' experience of postpartum psychosis. A non-systematic literature review was chosen as method for this study. The articles that the authors included were of a qualitative approach. A total of thirteen articles were included in the result and three main themes were identified within the data; becoming ill, treatment and hospital stay and recovery and aftermath. Findings of the results shows that becoming ill is often experienced as something diffuse which led to that neither the women or her next of kin could tell that something serious was going on. The women later developed psychotic symptoms such as paranoia and delusions. The feeling of guilt was identified as a powerful emotion. The time spent at the hospital was identified as a difficult time for both the women who often felt isolated and not being able to see their children, but also for her next of kin who now was taking care of the newborn baby. Information and participation in the treatment were identified as important for both the women and her next of kin during the hospital stay. Support needs were identified in both groups. The recovery was experienced as a tough time for the women and social interaction was found to be an important part of the recovery. During the aftermath, many participants experienced a change in their relationships. The conclusion of this study illustrates the challenging experience of postpartum psychosis. Feelings of shame and guilt were experienced by both the women and next of kin. Improvements are needed in awareness of this condition and a lack of qualification is experienced in the healthcare system. Support needs and including family during the hospital care is desirable for both the women and her next of kin'.

Monospecific stands of invasive plant species are found in nearly all known ecosystems and can cause permanent lasting ecosystem damage via deleterious effects in soils. These deleterious soil effects are a proposed mechanism which drives invasions by plants and are known to be influenced by kin recognition in plants. Uncovering whether invasive species utilize kin recognition to facilitate their own ecological persistence via soil conditioning will allow us to better understand the drivers of plant invasions and help combat them. In my master’s thesis, I examined the role of kin recognition and kin selection on soil effects. I grew groups of Potentilla recta in groups of maternal half-sibs or strangers to condition the soil. I then grew a second generation of plants in that conditioned soil to determine the impacts of soil conditioning effects on plant performance. I found soil conditioning by groups of plants affected the performance of a second generation of plants based on the relatedness of the conditioning plants. Further, these soil effects of conditioning selectively benefit future individuals of a subsequent generation based on their relatedness. Moreover, these soil effects only existed in soil that has not been sterilized, indicating these soil effects depended on soil microbes. / Thesis / Master of Biological Science (MBioSci) / Invasive plants form dense stands of same-species individuals that can cause lasting deleterious effects to the soil. These deleterious soil effects have been proposed as a mechanism driving plant invasions. In my master’s thesis, I examined the role of kin recognition and kin selection on soil effects. I first grew groups of Potentilla recta in groups of maternal half-sibs or strangers to condition the soil, and then grew a second generation of plants in that conditioned soil to determine the impacts on plant performance. I found that soil influenced by groups of related plants affect increased the performance of a second generation of plants, particularly if the second generation was related to the first. Moreover, these soil effects only existed in soil that has not been sterilized, indicating these soil effects depended on soil microbes. I found that these soil effects of conditioning selectively benefited future individuals of a subsequent generation based on their relatedness.

No description available.

No description available.