Övervikt och fetma har ökat kraftig de senaste åren och risken för följdsjukdomar har därmed ökat markant. I samband med övervikt och fetma kan den hälsorelaterade livskvaliteten komma att påverkas. En av de metoder som används för att hjälpa dessa  patienter att minska i vikt är kirurgi i viktminskningssyfte. Syftet med studien var att belysa patienters hälsorelaterade livskvalitet efter kirurgi i viktminskningssyfte. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Studiens resultat visade att de variabler som kan påverka den hälsorelaterade livskvalitén var fysisk aktivitet, psykiska funktioner och smärta. De patienter som  genomgått någon form av kirurgi i viktminskningssyfte fick generellt sett en högre hälsorelaterad livskvalitet under flera månader postoperativt, ibland upp till flera år. Vissa skillnader fanns mellan patienterna beroende på om de var  män eller kvinnor, gifta eller ogifta. Vidare forskn behöver göras på skillnader mellan kön, samt hur de hälsorelaterade livskvalitén förändras under lång tid.

Att konfronteras med en livshotande sjukdom och att behöva genomgå mastektomi innebär förändringar i en kvinnas liv. Genom att förlora bröstet, som är en symbol för kvinnlighet, kan könsidentiteten påverkas. När en förändring sker i livet kan livskvaliteten påverkas. Syftet med studien var att belysa kvinnors livskvalitet i samband med mastektomi. Studien utfördes som en litteraturstudie då aktuell vetenskaplig forskning sammanställdes. Resultatet visade att kvinnors livskvalitet påverkades på ett negativt sätt i samband med mastektomi. Kvinnor i alla åldersgrupper som hade genomgått mastektomi visade på lägre social-, emotionell- och fysisk funktion. Mastektomi var associerat med sämre sexuell livskvalitet och indikerade sämre känslor för sexuell attraktion. Både yngre och äldre kvinnor påverkades i sin kroppsuppfattning i samband med mastektomi. För att förbättra livskvaliteten var socialt stöd en betydande faktor. Kvinnans upplevelse av ångest då hon konfronteras med en livshotande sjukdom kan komma att ha långvarig effekt på hennes subjektiva välbefinnande. Ångest initialt förutsade sämre livskvalitet. Framtida omvårdnadsforskning bör inriktas på att belysa kvinnors unika livskvalitet samt undersöka skillnaden mellan ordinerade omvårdnadsåtgärder vid mastektomi för att finna evidensbaserade omvårdnadsåtgärder i syfte att minska kvinnors lidande och förbättra livskvaliteten. / To be confronted with a life threatening disease and having to go through mastectomy means changes to a woman's life. The breast is a symbol for femininity and having to lose that symbol can affect the woman's gender identity. Changes in life may affect quality of life. The purpose of this study was to highlight women's quality of life when they have gone through a mastectomy. The study was conducted as a literature review and current scientific research has been used. The result showed that a mastectomy can affect a women's quality of life in a negative way. Women of all ages who have gone through mastectomy showed less social-, emotional-, and physical function. Mastectomy is associated with less sexual attraction which affects the quality of life. Both younger and older women felt like their body image was affected when mastectomy had been performed. To raise their quality of life, social support showed to be one of the main factors. The woman's experience of anxiety when she is confronted with a life threatening disease will have a long-lasting effect on her subjective well-being. Anxiety initially predicted poorer quality of life. Future nursing research should focus on women's unique quality of life and investigate differences in prescribed nursing interventions related to mastectomy in order to present evidence based nursing interventions to reduce women's suffering and improve quality of life.

Preoperativ stress och oro är vanligt förekommande i dagens sjukvård. Patienter med hög intensitet av preoperativ stress och oro får ofta postoperativa komplikationer såsom längre återhämtningsfas och svårare sårläkning. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvårdnadsåtgärder som kan påverka preoperativ stress och oro. Litteraturstudiens resultat bygger på en analys av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte. Tre omvårdnadsåtgärder som är en del av sjuksköterskeprofessionen eller som finns tillgängliga på vårdavdelningar är information, sjuksköterskans förhållningssätt samt musik. Med hjälp av dessa omvårdnadsåtgärder kan sjuksköterskan hjälpa patienten att reducera preoperativ stress och oro i god tid. Detta resulterar i att patienten upplever trygghet i sin omgivning, slappnar av och blir mottaglig för information. Om intensiteten av stress och oro reduceras preoperativt leder det till kortare sjukhusvistelse och därigenom lägre sjukhuskostnader. För att underlätta sjuksköterskans planering av omvårdnadsåtgärder kan patientdagbok vara till hjälp. Det behövs forskning kring sjuksköterskans upplevelse att arbeta utifrån dessa tre omvårdnadsåtgärder.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sväljningssvårigheter hos patienter som genomgått kirurgisk behandling på grund av munhålecancer genom att undersöka vad som bidrar till sväljningssvårigheter, hur patienterna upplever sväljningen samt hur vårdpersonalen kan hjälpa dessa patienter. Studien baserades på 12 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet indelades utifrån vilket metodologiskt tillvägagångssätt som använts i studierna, videofluoroskopi respektive frågeformulär. Förekomst och resektion av tumör i orofarynx, särskilt tungbasen, gav större sväljningsdysfunktion jämfört med orala tumörer i flera av videofluoroskopistudierna. När frågeformulär användes för att undersöka patienternas självupplevda sväljning sågs att strålbehandling var en viktig negativ faktor för sväljningen. I flera av studierna sågs att större resektionstorlek/tumörstorlek eller ett avancerat sjukdomsstadie hade negativ inverkan på sväljningen. Aspekter av munfunktionen rankades som mest betydande av 12 viktiga funktioner i en studie, med sväljningen på fjärde plats. I en studie som undersökt livskvalitet relaterad till sväljningssvårigheter var ”tid för ätande”, ”problem att tugga”, ”problem med mat som fastnar i munnen” de faktorer som gav lägst livskvalitet. Vid sökning efter studier som kunde svara på vilka åtgärder omvårdnadspersonal kan tillämpa för att hjälpa munhålecanceropererade patienter med sväljningssvårigheter framkom ingen relevant studie. / The aim of this literature review was to illuminate swallowing difficulties in oral and oropharyngeal cancer patients treated with surgery by studying which factors contribute to swallowing difficulties, how these patients experience their swallowing and how nursing staff can assist them. The study was based on 12 research articles. The literature search was performed in the PubMed and Cinahl databases. The result was subdevided on the basis of the methods used in the studies, videofluoroscopy and questionnaires. The presence and resection of tumours of the oropharynx, in particular of the base of the tongue, resulted in more severe swallowing dysfunction compared to tumours of the oral cavity in several of the videofluoroscopic studies. Self-assessment questionnaires showed that radiation therapy had a mayor negative effect on swallowing. In several studies large tumours/resections and an advanced stage had a negative impact on swallowing. In one study aspects of mouth function was ranked to be the most important of 12 important issues, swallowing coming in fourth place. One study that evaluated quality of life related to swallowing after surgery, found that the main factors effecting the quality of life were “eating duration”, “problems chewing” and “food sticking in your mouth”. In the search for studies answering the question of what actions nursing staff can apply in caring of oral and oropharyngeal cancer patients with swallowing difficulties after surgery no relevant study was found.

<p>Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige som kan behandlas med en prostatektomi där prostatan opereras bort. Denna operation medför risker för sidoeffekter vilket kan påverka mannens livskvalitet. Det förekommer flera olika mätinstrument för att mäta livskvalitet. Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka livskvalitet hos män med prostatacancer som genomgått en prostatektomi. Metoden var en litteraturöversikt baserad på kvantitativ inriktning. Fjorton artiklar togs fram till studien med hjälp av databasen Cinahl. Alla inkluderade artiklar hade någon form av etiskt ställningstagande. Kategorier som skapades var: fysiska faktorer, psykologiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar att fysiska, psykologiska och sociala faktorer kan försämras efter en prostatektomi och kan påverka männens livskvalitet. Slutsatserna var att främst urinfunktionen och den sexuella förmågan försämras vid en prostatektomi. Studien ger kunskaper till omvårdnadspersonal om hur en prostatektomi kan påverka patientens livskvalitet för att de på så vis ska kunna ge ett bättre bemötande till denna patientgrupp. Omvårdnadspersonal bör undervisa och informera patienten om troliga sidoeffekter en prostatektomi kan medföra innan behandlingen påbörjats.</p> / <p>Prostate cancer is the most common cancer in Sweden and can be treated with a prostatectomy where the prostate is surgically removed. This operation entails risks for side effects which may affect the man's quality of life. There are several different instruments to measure quality of life. The aim was to describe the factors that can affect quality of life in men with prostate cancer who have undergone prostatectomy. The method was a literature study based on a quantitative approach. Fourteen articles for the study were found using the Cinahl database. All included articles had some sort of ethical stance. Categories that were created were: physical factors, psychological factors and social factors. The results indicate that the physical, psychological and social factors diminish after a prostatectomy, and thus affect the quality of life. The conclusions were that mainly the urinary function and the sexual ability declines at a prostatectomy. The study provides knowledge to nursing staff about how a prostatectomy may affect the patient's quality of life to be able to give a better treatment to this population. Nursing staff should educate and inform the patient of likely side-impact a prostatectomy can cause before beginning treatment.</p>

Bakgrund: Fetma/övervikt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen. Fetma är en produkt av flera genetiska, sociokulturella, socioekonomiska och miljömässiga faktorer och leder till fysisk, psykisk och social ohälsa. Detta har visats ha en negativ påverkan på dessa personers livskvalitet då de ofta möts av fördomar samt att de upplever begränsningar i sitt dagliga liv. Som ett led av detta ökade hälsoproblem har de bariatriska operationerna blivit en vanlig och effektiv metod i fetma behandlingen. Syfte: Att beskriva livskvalitet samt hur den förändras över tid hos patienter med övervikt och fetma som genomgått bariatriska operationer. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier, varav en kvalitativ studie och nio kvantitativa studier. Dessa studier erhölls från databaserna Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Studierna granskades, sammanfattades, analyserades och sammanställdes i tabeller med likheter och skillnader. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Olika sätt att mäta livskvalitet, faktorer som påverkar förändringar av livskvalitet samt förändringar över tid. Resultatet visar att på kort sikt medför dessa operationer på grund av massiv viktnedgång en avsevärd förbättring i alla domäner av livskvalitet. Däremot visar de långsiktiga resultaten i denna översikt att viktnedgången i vissa fall avstannar och att deltagarna till och med kan gå upp i vikt, vilket negativt påverkar resultaten av den psykosociala förändringen av livskvalitet. Resultaten visar på förbättringar i jämförelse med deltagarnas preoperativa värden, dock uppnår de inte de standardvärden som finns hos den normalviktiga befolkningen. Diskussion: Resultaten diskuteras utifrån det vårdvetenskapliga konsensus begreppet hälsa i samband med begreppet livskvalitet. Sammanfattningsvis kan sägas att en stor vinst med dessa operationer är att tack vare en massiv viktnedgång har större komorbiditeter förbättrats eller försvunnit helt, den psykosociala livskvaliteten har förbättrats då patienter upplever mindre begränsningar i det sociala livet. Detta innebär att dessa operationer medfört att både fysiska, psykiska och sociala domäner av livskvalitet har förbättrats. Däremot för att behålla dessa positiva effekter krävs stora livsstilsförändringar och ett fortsatt engagerat postoperativt arbete både från patienter och från sjukvården. / Background: Obesity is one of the greatest public health problems in the world. Obesity is a product of multiple genetic, socio-cultural, socio-economic and environmental factors and leads to physical, mental and social illness. This has been shown to have a negative impact on these individuals' quality of life since they often face bias and experience limitations in their daily life. As a consequence of this epidemic, bariatric surgeries have become a common and effective treatment alternative. Aim: To describe the quality of life and how it changes over time in overweight and obese patients treated with bariatric surgery. Method: A literature review based on ten scientific studies, one qualitative study and nine quantitative studies. These studies were obtained from the databases Cinahl Complete, PubMed, ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. The studies were reviewed, summarized, analyzed and compiled in tables that contained similarities and differences. Results: The outcomes have been divided into three themes; Different ways of measuring quality of life, factors influencing changes in quality of life and changes across time. Shortterm outcomes show significant improvements in all domains of quality of life after the surgery due to massive weight loss. However, the long-term outcomes in this review show that weight loss in some cases stops and that the participants may even gain weight, which negatively affect the changes of the psychosocial quality of life. The outcomes show improvements in comparison with the participants' preoperative values, but they do not achieve the standard values of the general population. Discussions: This review’s outcomes are discussed on the basis of the concept of health in the nursing meta-paradigm in relation to the concept of quality of life. In conclusion, an important gain with these surgeries is that, thanks to a massive weight loss, have greater comorbidities improved or resolved completely, the psychosocial quality of life has improved due to the fact that patients experience fewer restrictions in their social life. This means that these surgeries resulted in improvements in all physical, psychological and social domains of quality of life. However in order to maintain these positive effects, considerable lifestyle changes and a continued committed post-operative work are required from the patients and the health care providers.

Det är vanligt att patienter som genomgår kirurgi får antingen lokal eller regional anestesi istället för att bli helt sövda. Denna anestesiform kräver mycket av patienten avseende samarbete. Den perioperativa omvårdnaden anpassas under varje operation efter den enskilde patientens behov. Denna studie har utförts som en litteraturstudie med syftet att beskriva patienters upplevelser under vaken kirurgi. Resultatet kategoriserades utefter tre teman; Upplevelser av smärta och obekvämlighet, Upplevelser av oro och ångest och Upplevelser av utsatthet eller delaktighet. Patienter som genomgår vaken kirurgi upplever smärta, känslor av obekvämlighet, oro, ångest och rädslor för att behöva höra, se och känna något av operationen. Känslan av att inte ha kontroll över sin egen kropp skapar känslor av utsatthet. Närvaro och kommunikation mellan anestesisjuksköterskan och patienten skapar upplevelser av delaktighet. Resultatet diskuteras utifrån Comfort Theory’s fyra kontexter; Fysisk, Psykospirituell, Sociokulturell och Miljömässig. Anestesisjuksköterskans uppgifter blir att hitta de omvårdnadsinterventioner som lindrar och underlättar patientens situation i den perioperativa miljön. Vidare finns det således behov av att undersöka vilka olika omvårdnadsinterventioner som påverkar patientens perioperativa nöjdhet och bekvämlighet. / A common procedure in surgery is local or regional anesthesia in contrast to general anesthesia. These forms of anesthesia demand a lot from the patient in terms of collaboration. During the surgical procedure, the perioperative nursing care needs to be adapted to each patient’s individual needs. Therefore, this study is a literature review with the aim to describe patients’ experiences during awake surgery. The results were categorised from three themes, experiences of pain and discomfort, experiences of anxiety and fear, experiences of vulnerability or participation. Patients undergoing awake surgery experience pain, discomfort, anxiety and fear of hearing, seeing and feeling anything during the surgical procedure. The feeling of not having control of your own body results in experiences of feeling vulnerable. To be close to the patient and have a good communication between the nurse anesthetist and the patient create experiences of participation. The role of the nurse anesthetist is to find nursing interventions which relieve and help the patient in these situations. The results are discussed according to the Comfort Theory’s context; physical, psychospiritual, sociocultural and environmental. The skills for the nurse anesthetist are to find nursing interventions which relief and ease the situation for the patient. Furthermore, there is a need to investigate effects of different nursing interventions on patients’ satisfaction and comfort in the perioperative setting.

No description available.

Background: Most traffic safety research projects require accurate real world data which is collected in different databases around the world. This is especially important since the results of these projects form the basis for new crash test procedures and standards. In many of these databases the involvement of the frontal structures of the car in frontal crashes is coded by using the SAE J224 practice (Society of Automobile Engineers). There were indications that by using this practice the database would contain an overestimate of the car frontal structure involvement in real world crashes. One purpose of this thesis is therefore to develop a new method for real world crash investigations to better address this issue. One purpose was also to adopt this method in a data collection of fatal crashes in Sweden and examine injury causation mechanisms. Studies shows that the commonly used Hybrid III dummy is not fully reproducing the kinematical behavior observed in frontal sled test with belted PMHS (Post Mortem Human Subject). A human FE-model (Finite Element) might be able to reproduce the behavior evidenced with the PMHS in order to study upper body kinematics in certain types of frontal collision events. Method: A new data collection method was developed with the purpose to examine actual load paths active in the car front during a frontal crash. An important purpose was to examine if there was a relation between these load paths and injury producing mechanisms. This was done in an examination and analysis of 61 fatally injured occupants in 53 car frontal crashes in a sample area covering 40 % of the population of Sweden. Sample period was one year (1st October 2000 to 30th September 2001). An existing human FE-model was developed and validated with respect to upper body kinematics by using existing frontal belted PMHS tests. This was done by building a FE-model of the seat and seat belt used in the PMHS tests. Results: A generic car structure was developed which was used in the data collection methodology. By adopting this new method, Small Overlap (SO) crashes emerged as the most common crash configuration (48 %) among belted frontal fatalities. The injury producing mechanism in SO crashes is characterized by occupant upper body impacts in the side structure (door, a-pillar) of the car. This upper body kinematics is induced by both the crash pulse and the asymmetrical three point belt system. Current crash test procedures are not designed to fully estimate the performance of neither car structures nor restraints in SO crashes. In order to develop a better tool for reproducing this kinematical behavior a FE-model of a human body was refined and validated for belted conditions. This validation was performed with satisfying result. Conclusions: This study showed that by adopting new methods of data collecting new areas of traffic safety could be considered. In this study SO (48 %) crashes emerged as the most common crash configuration for belted frontal fatalities. Approximately ¼ of the fatalities occurred in a crash configuration comparable to current barrier crash test procedures. The body kinematics of PMHS in the SO crashes can be replicated and studied by using a FE-model of a human body in the collision load case model. With this tool possible collision counter measures could be evaluated for the SO crash configuration.

The management of patients undergoing colorectal surgery has changed in recent decades. Efforts have been made to show that perioperative physiological stress to the patient can be minimised with standardised care programmes and thus improve short term outcome after colorectal surgery. Mechanical bowel preparation (MBP), for instance, has been questioned as part of standard management. There are studies highlighting the effect of cancer treatment and its side effects in the elderly, showing that geriatric patients benefit from oncological therapy in much the same way as younger patients. The impact of this information on surgical and oncological practice in Sweden today is not known. To assess the effectiveness of colorectal surgery we need both randomised controlled trials and population-based cohort studies. We have performed a trial on colonic surgery with and without preoperative mechanical bowel preparation, as well as a nation-wide register study comparing treatment and outcome of rectal cancer in two age groups. In a randomised controlled trial 1505 patients from 21 hospitals were randomised to MBP or no-MBP prior to open elective colonic resection. There were no differences in overall complication rates between the groups: cardiovascular 5.1% with MBP vs. 4.6% without MBP; general infection 7.9% vs. 6.8%; and surgical site complications 15.1% vs. 16.1%. The proportion of patients reaching at least one primary endpoint was 24.5% vs. 23.7% respectively. The patients experience of and postoperative recovery after MBP or no-MBP was evaluated in 105 of the patients in the bowel preparation trial at three of the participating hospitals. Sixty-five patients received MBP and 40 patients did not. In the MBP group 52% needed assistance with bowel preparation. Day 4 postoperatively patients in the no-MBP group perceived more discomfort than patients in the MBP group, p&lt;0.05. Bowel emptying occurred significantly earlier in the no-MBP group than in the MBP group, p&lt;0.05. In an experimental study the effect of MBP on intramucosal bacterial count was evaluated. Macroscopically normal colon mucosa was collected from 37 patients (20 MBP and 17 No-MBP) undergoing elective colorectal surgery at three hospitals. MBP did not influence the median colony count of E. coli, Bacteroides, or total median colony count, information that was previously unknown. These three studies imply that MBP can be omitted before elective colonic resection. In a population-based register study, treatment for rectal cancer in patients ≥ 75 years and those &lt; 75 years was evaluated using data from the Swedish Rectal Cancer Register 1995-2004 (N=15104). This study revealed that preoperative radiotherapy was used less in patients &gt; 75 years. There was also a higher threshold for surgery in this group, and they more often received a permanent stoma compared to younger patients. Outcome in terms of 5-year local recurrence rate and 5-year cancer-specific survival differed very little between the older and younger patient groups who underwent abdominal tumour resection with curative intent. We suggest future studies focusing on ways of reducing surgical and perioperative stress and on quality of life when assessing suitable treatment modalities for rectal cancer.