Med detta examensarbete vill vi berätta om hur studie- och yrkesvägledningen inom Kriminalvården fungerar och hur den upplevs av de klienter som har erfarenhet av den.

Studien syftar till att undersöka svårigheter och strategier kopplat till erfarenhet hossocialsekreterare i arbetet med omhändertagande av barn och unga. Materialet som ligger tillgrund för studien har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreteraresom arbetar med barn och unga. Materialet har analyserats genom tematisk analys och resultatetpresenteras i fem olika teman. Vårt resultat knyter an till tidigare forskning som har visat atterfarenhet påverkar vilka svårigheter och strategier socialsekreterare identifierar i sitt arbete medtvångsomhändertagande av barn och unga.Vårt resultat visar bland annat att det är av stor vikt att socialsekreteraren har egenskaper somödmjukhet och tydlighet i sitt bemötande med klienter. Resultatet stämmer överens med tidigareforskning. En av svårigheterna som lyftes av socialsekreterarna var att lagtexten upplevdesotydlig och att det kan vara svårt att göra bedömningar som innebär stor förändring för barnetseller den unges liv. En annan svårighet som har diskuterats i studien är svårigheten att hanteravårdnadshavare som har stark vilja och önskan att påverka socialsekreteraren enligt sin egenuppfattning och vad den anser är bäst. Det kan skapa osäkerhet hos den enskildesocialsekreteraren och beskrivs som en stor svårighet att träffa dessa föräldrar. För att hanterasvårigheterna berättade flera intervjupersoner om strategier som de använder sig av, bland annatatt göra föräldrarna delaktiga i planeringen för barnet och vara ödmjuk inför att det är en svårsituation för föräldrarna och andra personer runt barnet att befinna sig i. Samtligaintervjupersoner betonade att stöd är viktigt, både från kollegor, gruppledare och chef för attbolla idéer och få hjälp med svåra beslut. I studien såg vi även att socialsekreterare med längreerfarenhet av att arbeta på Socialtjänsten med barn och unga har i högre utsträckning hittat egnastrategier för att hantera svårigheter som kan uppkomma i arbetet med LVU-processen.Erfarenheten beskrevs som en nyckel för att känna sig mer trygg i sin roll som socialsekreterare iflera olika situationer, som exempelvis i mötet med klienter, vid svåra bedömningar.

Studien syftar till att ge fördjupad kunskap inom vilka förväntningar, erfarenheter,upplevelser och tankar klienter och studie- och yrkesvägledare har av studie- och yrkesvägledning. Frågeställningarna berör förväntningar, erfarenheter och bilden av studie - och yrkesvägledning som ges ur ett klientperspektiv och ur ett studie- och yrkesvägledareperspektiv. De valda teoretiska begreppen i denna studie är Donald E Super´s teori – Life Career-rainbow som behandlar olika roller som människor avser att ta på sig från det att de föds och successivt blir äldre. Ytterligare ett valt begrepp är Pierre Bourdieus begrepp – Habitus. Habitus är något alla människor bär med sig och habitus bestämmer hur människor handlar, tänker och uppfattar sin verklighet runt omkring sig.Den sista teorin som tas upp är Sigmund Freuds psykoanalytiska teori som beskriver att allt beteende är bestämt. Allt beteende har en drivkraft eller särskild orsak, och själva beteende tillfredställer olika behov eller önskningar en individ kan ha.Framtagandet av empirin i denna studie har genomförts med hjälp av en kvalitativundersökningsmetod i form av en semistrukturerad intervjugudie.Huvudresultatet som framkommit utifrån denna undersökning är främst att den tidigare forskningen fortfarande styrker väl hur bilden av studievägledning ser ut även idag. Det finns många resultat utifrån analysen men några av de rör att förväntningar som klienter har på studie- och yrkesvägledare varierar. Det finns skillnader i denna studie i jämförelse med den undersökta forskningen, gällande vad en bra och mindre bra studie- och yrkesvägledare representerar. Utifrån studie- och yrkesvägledarperspektivet framgår ett resultat att studie - och yrkesvägledarna har en god självbild av sig själv och den studie- och yrkesvägledning de erbjuder. Funderingar kring klienters självförtroende före och efter avslutat vägledningssamtal framgår i analysen. Ytterligare slutsatser finns vidare beskrivet i analysen.

<p>Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.</p><p>Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering. Det som är viktigt att inte glömma bort är att införandet inte bara handlar om att få tekniken att fungera utan även att systemet passar ihop med användarna och de arbetsuppgifter som ska utföras samt att rätt resurser i form av tid och utbildning tilldelas. Det fortsatta användandet av systemet hänger till stor del på om det nya systemet blir väl förankrat hos användarna. Det som är viktigt är därför att ge tydliga motiv till varför förändringen skedde samt ge stöd och utbildning under lång tid – kanske till och med under flera år. Ett sätt kan vara att använda sig av en så kallad ”eldsjäl” som Pinto (1994) uttrycker det. Denne eldsjäl kan då både sprida entusiasm och förståelse för de problem som kan uppstå i samband med förändringen.</p><p>I Motala kommuns fall var det tydligt att användarna glömdes bort och att den mesta fokus låg på de tekniska bitarna. Genomförandet följde inte heller den projektplan som gjordes och utbildningen av användarna var även bristfällig. Detta systemskifte fick även till följd att flera problem uppstod och att systemet inte blev förankrat hos användarna. Med den första fasen avklarad kan de därför med utgångspunkt från de problem som uppstod genomföra förändringar inför systemfas nummer två. ITiS var däremot en satsning som löpte över lång tid och där många inom skolans organisation var inblandande. Förankringen hos användarna blev därför bättre och satsningen upplevdes även som mer lyckad</p>

<p><p>Statistics shows that drunk driving and relapse increases in the Swedish society and it’s a problem that can be considered worth examining because of all the negative consequences that it conveys. To reduce the number of relapse it’s urgent that individuals that have been drunk and driving begins treatment and precedes it. The purpose of this study was to, from a client and therapeutic perspective, examine why drunk drivers begin treatment for their alcohol abuse and furthermore to investigate what’s important for the individual so that he completes the treatment. The study is built on eight interviews with both clients and therapists in the region of Kalmar in Sweden.The clients have been driving a car under the influence of alcohol, not any drugs. The individuals that has participated are men in the ages 25-60 years old. The methodological approach is qualitative, moreover the study is descriptive and comparing. The intention was to seek comprehension about central factors in a successful treatment for clients. The research findings are fairly similar between the clients opinions and the therapists. Overall a respectful attitude and reception from the therapist has turned out to be important. Furthermore the relationship and support from the family, relatives and friends has turned out to be central for the clients to commence and continue treatment. The therapeutic relationship is another essential aspect. There’s no simple answer why individuals initiate and completes treatment, the causes are several and variety.</p></p>

Hur vet man om ett konsultprojekt varit lyckat eller inte? Och hur kommer det sig att ett konsultprojekt kan beskrivas som lyckat och framgångsrikt av vissa, men som misslyckat och ett fiasko av andra? Detta har studerats i den här avhandlingen, som handlar om hur konsultprojekt utvärderas i klientorganisationerna. Eller snarare, om hur de inte utvärderas på något systematiskt sätt, samt vilka följder det kan få för såväl projektets utfall och mottagande i klientorganisationen som för de olika inblandade aktörerna. Som visas i avhandlingen så sker istället en informell utvärdering av konsultprojekten, i vilken aktörer i klientorganisationen för fram sina egna tolkningar och värderingar av dem. Dessa baserar sig då inte i första hand på projektens innehåll eller resultat, utan handlar mer om hur väl de passat in i organisationens normer för konsultprojekt, samt om vilka intressen aktörerna har att bevaka i dem. Den informella utvärderingen får därmed en kontextuell och politisk karaktär, vilket kan förklara hur ett konsultprojekt som visserligen genererat goda resultat och nått de uppsatta målen ändå kan få rykte om sig att vara ”helt meningslöst” och mötas av motstånd i organisationen. I avhandlingen studeras två stora svenska koncerner med avseende på hur de arbetar med och utvärderar konsultprojekt. För att fånga den informella utvärderingsprocessen och visa hur den är uppbyggd, har teorier om organisatoriskt meningsskapande kombinerats med ett narrativt anslag samt en diskurspsykologisk analysmetod. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gå till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgången och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor. Själva systemförändringsprocessen består egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta användandet. I beslutsfattandet ingår både den första granskningen och utvärderingen av möjliga alternativ samt själva sättet som beslutet sedan tas på. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgångsläge för en lyckad implementering. Det som är viktigt att inte glömma bort är att införandet inte bara handlar om att få tekniken att fungera utan även att systemet passar ihop med användarna och de arbetsuppgifter som ska utföras samt att rätt resurser i form av tid och utbildning tilldelas. Det fortsatta användandet av systemet hänger till stor del på om det nya systemet blir väl förankrat hos användarna. Det som är viktigt är därför att ge tydliga motiv till varför förändringen skedde samt ge stöd och utbildning under lång tid – kanske till och med under flera år. Ett sätt kan vara att använda sig av en så kallad ”eldsjäl” som Pinto (1994) uttrycker det. Denne eldsjäl kan då både sprida entusiasm och förståelse för de problem som kan uppstå i samband med förändringen. I Motala kommuns fall var det tydligt att användarna glömdes bort och att den mesta fokus låg på de tekniska bitarna. Genomförandet följde inte heller den projektplan som gjordes och utbildningen av användarna var även bristfällig. Detta systemskifte fick även till följd att flera problem uppstod och att systemet inte blev förankrat hos användarna. Med den första fasen avklarad kan de därför med utgångspunkt från de problem som uppstod genomföra förändringar inför systemfas nummer två. ITiS var däremot en satsning som löpte över lång tid och där många inom skolans organisation var inblandande. Förankringen hos användarna blev därför bättre och satsningen upplevdes även som mer lyckad

Statistics shows that drunk driving and relapse increases in the Swedish society and it’s a problem that can be considered worth examining because of all the negative consequences that it conveys. To reduce the number of relapse it’s urgent that individuals that have been drunk and driving begins treatment and precedes it. The purpose of this study was to, from a client and therapeutic perspective, examine why drunk drivers begin treatment for their alcohol abuse and furthermore to investigate what’s important for the individual so that he completes the treatment. The study is built on eight interviews with both clients and therapists in the region of Kalmar in Sweden.The clients have been driving a car under the influence of alcohol, not any drugs. The individuals that has participated are men in the ages 25-60 years old. The methodological approach is qualitative, moreover the study is descriptive and comparing. The intention was to seek comprehension about central factors in a successful treatment for clients. The research findings are fairly similar between the clients opinions and the therapists. Overall a respectful attitude and reception from the therapist has turned out to be important. Furthermore the relationship and support from the family, relatives and friends has turned out to be central for the clients to commence and continue treatment. The therapeutic relationship is another essential aspect. There’s no simple answer why individuals initiate and completes treatment, the causes are several and variety.

Uppsatsen riktar fokus på socionomers bild av ansvarsfördelning kring samverkan mellan välfärdssamhällets aktörer, inom det sociala trygghetssystemet. För att minska risken att klienter faller mellan stolarna. Studiens material grundas i ett fiktivt fall där individen blir slussad mellan olika aktörer och riskerar att falla mellan stolarna. Materialet samlades in med hjälp av vinjettmetodik inom ramen för ett enkätutskick. Resultatet av studien kopplades till teorier om samverkan och copingstrategier som beskriver socionomernas bemästringsförmåga. Slutsatsen av studien var att socionomerna ansåg att klienter som hänvisas mellan välfärdssamhällets aktörer var vanligt förekommande. På grund av hög arbetsbörda och stress hade socionomerna problem med att stötta individerna. Det resulterade i att individerna som befann sig i gränslandet mellan olika aktörer inte fick det stöd som de behövde. Detta kunde på sikt leda till att en redan utsatt individ som befann sig i gränslandet mellan olika aktörer drabbades av en dubbel utsatthet, då den riskerade att falla mellan stolarna i det svenska trygghetssystemet.

Syftet med studien var att ta reda på vad socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd tänkte sig att deras klienter påverkas av utformningen av nuvarande system samt hur de skulle påverkas om de var med i ett försök med basinkomst. Fem intervjuer genomfördes med socialsekreterare på ekonomiskt bistånd i Malmö. De aspekter som särskilt fokuserades var hur systemen påverkade eller skulle påverka klienternas upplevelse av rättigheter, empowerment, livskvalitet, deltagande i samhällslivet, samt upplevelse av stigma. Socialsekreterarna gjorde en åtskillnad mellan den grupp av klienter som skulle gynnas av basinkomst utifrån ovanstående fokusområden och de som inte skulle göra det. De som skulle gynnas var de som hade en drivkraft och var självgående, och vars handlingsfrihet begränsades av systemet. Den gruppen som skulle missgynnas var den som led av psykisk ohälsa eller redan var socialt isolerade, vilket ekonomiskt bistånd lyckades fånga upp inom nuvarande system på grund av den ekonomiska nödvändigheten. / The purpose of the study was to investigate how social workers working with financial aid in Malmö Sweden viewed how the system affected the clients and how basic income as an alternative system would influence them. Five social workers were interviewed with a specific interest in the following areas: Life quality, empowerment, the experience of rights and stigmatization and participation in society. The social workers made a clear division between the people who would benefit from a change of system logic and those who wouldn’t. The “group” that were self-propelled and had a driving force would experience a relief from the system and their life quality and experience of rights would increase, and they could participate in society in more inventive and creative ways. The other “group” needed more help and assistence because of psychological and social factors, and the social workers feared they would become more socially isolated and their specific problems would deepen if the economic necessity didn’t propel them to the authorities where they could establish a contact and get needed help.