Xylem Water Solutions AB är en stor del av Xylem Inc. som har totalt ca 12000 anställda i hela världen, Xylem Water Solutions AB huvudkontor i Sundbyberg har ca 400 anställda och ca 50 servrar i en serverhall. Målet med examensarbetet är att som projektledare utföra en förstudie, planera samt genomföra ett switchbyte i en blandad klient och servermiljö med flera huvudmål: Att minska befintlig offertkostnad, minska det dagliga underhållet, se till att de nätverkskopplingar som används verkligen används, säkra upp redundans för både server- och klientnätverkskopplingarna, se till att dagens och framtidens krav för klientsidan samt serverhallen uppfylls på huvudkontoret för Xylem Water Solutions AB i Sundbyberg. Under projektets gång formades en plan och den följdes sedan till att byta från Nortelprodukter till ett nytt, stabilt nätverk uppbyggt av Ciscoprodukter, Nexus 5548P och 2248 för core/serveraccess-switchar och Catalyst C2960S-switchar för klientaccess. / Xylem Water Solutions is a large part of Xylem Inc. which has approximately 12000 employees globally; Xylem Water Solutions headquarters in Sundbyberg, Sweden has around 400 employees and approximately 50 servers in a small server room. The goal of this thesis work is to; as a project manager do a pilot study, plan and execute a switch replacement in a mixed client and server environment with many goals: To reduce the existing planned network solution cost, to reduce daily maintenance, verify the number of outlets actually used, to make sure that redundancy is applied to all server and client network connections, to make sure to adhere to the demands today as well as in the future for the client and server network connection needs at the headquarters of Xylem Water Solutions in Sundbyberg, Sweden. During the project, a plan was made and ultimately followed (with some exceptions due to lack of time and resources) to change from Nortel products to a new and stable network comprised of Cisco products; Nexus 5548P and 2248 as core/server access switches and Catalyst C2960S as client access switches.

Den här uppsatsen handlar om socialsekreterare som arbetar med barn och unga som riskerar att bli omhändertagna. Kvalitativa intervjuer har gjorts med åtta socialsekreterare på olika platser i Sverige. Syftet är att få en bättre förståelse för svårigheterna som socialsekreterare ställs inför i arbetet med familjer och barn som har hamnat utanför samhället. Teoretiska utgångspunkter är Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Michel Foucaults teori om makt och Arlie Russell Hochschilds teori om känsloregler. Resultatet visar att svårigheterna som socialsekreterare upplever är att lagar och regler kan försvåra arbetet, vilket kan leda till att socialsekreterarna förlora makten och kontrollen över klienterna. Socialsekreterarna är medvetna om att makt är något de utövar, men att den oftast sker via motivationsarbete där språket är en maktform. Resultatet visar att det finns förväntningar på dem och att allmänheten inte förstår att de måste arbeta utifrån lagar och regler. När allmänheten inte förstår svårigheterna i socialsekreterarnas arbete kan det leda till orättvis kritik från samhället. Socialsekreterarna upplever att det går att styra känslorna efter ett tag, men väldigt jobbiga situationer medförde att känslorna kan sitta kvar en längre period. Man bör helst undvika att visa negativa känslor mot klienterna, då det kan upplevas oprofessionellt. Relationen till klienterna är viktig och det kan bli problematiskt när klienterna inte vill samarbeta. / This essay examines social secretaries working with children, and young people, who are atrisk of being taken into care. Qualitative interviews were conducted with eight social secretaries working in different places in Sweden. The aim is to gain a better understanding of the difficulties that social workers face working with families, and children, who live outside society. Theoretical starting points are Michael Lipsky's theory of street-level bureaucrats, Michael Foucault's theory of power and Arlie Russell Hocschild's theory of emotional rules. The results shows that the difficulties social secretaries experience are that laws and regulations can complicate their work; it can also lead to the social secretaries losing power and control over their clients. The social secretaries are aware of the fact that they exercise power, but that it usually takes place through motivational work where language is a form of power. The results shows that the public has expectations of them, but does not understand that the social secretaries perform their work based on laws and regulations. When the public does not understand the difficulties in the work of social workers, it can lead to unfair criticism from society. The social secretaries feel that it was possible to control their emotions after a while, but very difficult situations can remain in their memory for a long time. A social secretary should preferably avoid showing negative feelings towards clients, because then they can be perceived as unprofessional. The relationship with the clients is important and it can be problematic when a client does not want to cooperate.

ABSTRACT Threats and violence against social workers   The purpose of this study is to gain a deeper knowledge and understanding of threats and violence against social workers, including in family teams and support units, but also knowledge of the preventive work to prevent threatening and violent situations that could arise. This was done by using a scoping review method. A literature search was performed on databases of SocINDEX and Swepub. The delimitation was on studies published from 2005-2020 that are relevant to threats and violence against social workers. Eleven articles were analyzed and in the result section, one can read a common thread about what social workers consider to be part of their work, which is relatively common for threats and violence to occur in their workplaces, also in connection with home visits. According to the analyzed articles, threats and violence are common and many social workers believe that it is part of the work, as long as you have good support from your manager and your colleagues, which most people feel they have. Action plans are an important element in the preventive work but can also work the other way around if a person does not follow the routines in the action plan. The responsibility for maintaining zero tolerance lies with the management, but the employee has a responsibility to report all incidents, regardless of how small and large it is as reporting is an important part of prevention. Employees with many years of work experience in the social services seem to have better knowledge regarding how to handle threats and violence than new employees.

Socialtjänstens individ- och familjeomsorg är drabbad av en hög personalomsättning därenheterna som arbetar med barn och unga är särskilt utsatta. Syftet med studien var därför attfinna de positiva faktorer som motiverar socialsekreterare till att faktiskt stanna kvar påarbetsplatsen samt vad som gör arbetet hållbart och attraktivt. För att göra detta avgränsadesurvalet till att enbart innefatta socialsekreterare som arbetat tre år eller mer på sina arbetsplatser.Kriteriet bottnade sig i ett försök att finna studiedeltagare som, baserat på att de stannat kvar itjänsten minst tre år eller mer, förväntades kunna beskriva positiva faktorer till att de valt attstanna kvar. Genomförandet av studien bestod av kvalitativa intervjuer med femsocialsekreterare inom olika kommuner. Vårt material bearbetades sedan genom en tematiskanalys med avstamp i Herzbergs tvåfaktorsteori, professionsteori samt tidigare forskning.Resultatet visade att de faktorer socialsekreterarna kunde beskriva var gruppdynamiken och arbetsgruppens betydelse, ett nära arbete med chef och ledning och glädjen till arbetet medmålgruppen. Socialsekreterarna redogjorde för tryggheten i en stöttande och tillgängligarbetsgrupp, chefer och ledning som stöttar och lägger stor vikt vid handledning och utbildning, samt ett variationsrikt och nära arbete med målgruppen. I resultatet utpekades även lön ochstatus för professionen som förbättringsområden. Slutsatserna som därefter kunde dras var attutifrån de svar vi fått av intervjudeltagarna gällande positiva faktorer som får dem att stannakvar på sina tjänster, är den främsta och avgörande omständigheten den betydelsearbetsgruppen har för arbetet. Också att problemet med den höga personalomsättningen måsteangripas ur ett helhetsperspektiv för att bibehålla befintlig personal samt i rekryteringsarbetetmed ny personal.

Syftet med studien var att undersöka hur könstillhörighet hos individer i missbruk kan påverkasocialarbetares bemötande av klienten och bedömning av behandling. För att besvara syftetanvändes en kvalitativ metod i form av intervjuer med tio respondenter. Empirin analyseradesgenom kvalitativ innehållsanalys och de teoretiska begreppen “Göra kön”,socialkonstruktivism och genusbias. Resultatet av studien visade att socialarbetare finner attdet förekommer skillnader i bemötande och bedömning av klienters behov utifrån deraskönstillhörighet och genus. Respondenterna observerade män och kvinnor på olika sätt utifrånnormativa och stereotypiska förutfattade meningar, kopplade till individens genus vilket leddetill olika bedömningar och synliggörande av behov. Detta bidrog till den utmaningsocialarbetare finner i sitt arbete, att bemöta och behandla klienter lika och samtidigtindividbaserat. Studiens slutsats var att det finns ett behov av att se över forskning ochinformation gällande hur klienters könstillhörighet och genus påverkar det bemötande och den vård de får tillgång till. / The purpose of this study was to examine how social workers perceived the treatment andformation of addictioncare changed based on the clients’ gender. To answer the purpose thestudy used a qualitative method in the form of interviews with ten participants. The collecteddata was analyzed through a qualitative analysis and the theoretical concepts “Doing gender”,social constructivism and genusbias. The result of the study showed that social workers founddifferences in treatment and formation of addictioncare based on the clients’s gender and sex.The participants found that women and men could be perceived differently based on normativeand stereotypical preconceptions, linked to the gender of the individual, which led to differenttreatments and assumptions of needs. This furthermore contributed to the challenge that socialworkers found, to treat clients’ equal and individualized. The conclusion of the study was thatthere is a need to look over research and information regarding how the gender of clients’within addictioncare affects the treatment and care they get access to.

Recidivism among formerly convicted clients is a topic which has many facets during the present days. As a result, many individuals harbour attitudes towards clients which can result in difficulties returning to a crime-free life. This thesis was conducted to better understand people’s attitudes within the subject of recidivism and followed a quantitative format. A survey was sent out via social media and email. There were 55 respondents (women n = 20, men n = 35). Answers were analysed using descriptive statistics and differences by gender and older/younger age groups were analysed using Mann-Whitney tests and Pearson's chi-squared tests (χ2). The results indicate how the respondents deemed a necessity of improving the Swedish prison and probation service’s work to help clients before and after release. However, overall, no significant differences between either response type or groups were found on any of the questions analysed, apart from a question related to the beliefs of change after a prison sentence where older individuals rated lower in their views on rehabilitation. / Återfall i brott bland tidigare dömda klienter är ett ämne som har många viktiga infallsvinklar i vårt moderna samhälle. Som ett resultat har många individer attityder gentemot klienter som kan leda till svårigheter att återgå till ett brottsfritt liv. Detta examensarbete genomfördes för att bättre förstå människors attityder inom ämnet återfall i brott och följde ett kvantitativt format. En enkät skickades ut via sociala medier och mejl. Det var 55 svarande (kvinnor n = 20, män n = 35). Svaren analyserades med deskriptiv statistik och skillnader efter kön och äldre/yngre åldersgrupper analyserades med Mann-Whitney-tester och Pearsons chi-kvadrattest (χ2). Resultaten visar hur de tillfrågade ansåg att det var nödvändigt att förbättra Kriminalvårdens arbete med att hjälpa klienter före och efter frigivningen. Sammantaget fann man dock inga signifikanta skillnader mellan vare sig svarstyp eller grupper på någon av de analyserade frågorna, förutom en fråga relaterad till föreställningen om förändring efter ett fängelsestraff där äldre individer rankade lägre i sin syn på rehabilitering.

The purpose of this study was to investigate the self- rated mental health of social services clients and see what affects it. A comparison was made against the other respondents regarding mental health. The study investigated the link between mental health and some different variables, such as gender, country of origin and whether they have emplyment or not. In addition, it was also examined how clients experienced the meeting with the social services and whether there was connection between their mental health and contact with social services. The material that formed the basis for the study was PART-studien (Mental health-Employment-Relations) and was collected by three researchers; Forsell and Lavebratt from Karolinska Institutet (KI) and Lundberg of Uppsala University, and concerned individuals' living conditions and mental health. To analyze the use Goffman's theory (2011) of psychological and social stigma and Ahmed Anis theory analysis on stigma and its three levels of stigma; social stigma, self-stigma and professionals stigma against clients. Previous research in this field has also helped in the interpretation of the results, as previous research reinforced the image of the individual's self- rated mental health varies between different groups in society, and that mental illness is linked to stigma. The result shows that self- rated mental health was adversely affected if they were a client of social services, if they were a woman, if they were born abroad, if they dint´t had employment and if they had a negative experience of the encounter with the social services. It also revealed that those who were in contact with social service felt worst in general, regardless of the other variables influence such as gender, birth country or employment. / Syftet med uppsatsen har varit att undersöka den självskattade psykiska hälsan hos socialtjänstens klienter och vad som kan påverka den. En jämförelse gjordes mellan socialtjänstens klienter och övriga respondenter i undersökningsmaterialet. Studien undersökte samband mellan psykisk hälsa och olika variabler, så som kön, ursprungsland samt om man har sysselsättning eller ej. Utöver det undersöktes även hur klienterna upplevde mötet med socialtjänsten och om det fanns samband mellan deras psykiska hälsa och kontakten med socialtjänsten. Materialet som låg till grund för studien var PART-studien (Psykisk hälsa-Arbete-Relationer), som är insamlat av tre forskare; Forsell och Lavebratt från Karolinska Institutet (KI), samt Lundberg från Uppsala universitet, och rörde individers levnadsvillkor och psykiska hälsa. För att analysera användes Goffmans (2011) teori om psykiska och sociala stigman och Ahmedanis (2011) teorianalys om stigmatisering och dess tre olika nivåer av stigma; socialt stigma, självstigma och yrkesverksammas stigma mot klienter. Även tidigare forskning på området har använts för att tolka resultatet, då det förstärkte bilden av hur individers självskattade psykiska hälsa varierar mellan olika grupper i samhället och att psykisk ohälsa är kopplat till stigmatisering. Resultatet visar att den självskattade psykiska hälsan var sämre hos dem som var i kontakt med socialtjänsten, om de var kvinnor, om de var födda utomlands, om de saknade sysselsättning och om de hade en negativ erfarenhet av mötet med socialtjänsten, samt att rollen som klient hos socialtjänsten hade störst påverkan på den psykiska hälsan jämfört med övriga variabler. Det framkom även att de som var i kontakt med socialtjänsten mådde sämst, oberoende av de andra variablernas påverkan så som kön, födelseland eller sysselsättning.

<p>An evaluation: how have the goals of “Vårdkedjeprojektet” been implemented at the treatment centre of Rällsögården</p><p>This evaluation was commissioned on behalf of the treatment centre of Rällsögården. The aim of this study is to evaluate how the goals of “Vårdkedjeprojektet” (VKP) have been implemented in the institutional care at the treatment centre of Rällsögården. This study was focused on the following questions: a) how is the function ”internal coordinator” experienced by staff at Rällsögården, b) in the function of internal coordinator what aspects are thought of as effective/non-effective concerning the cooperation with ”external coordinators” and contact with clients and staff, c) how is Vårdkedjeprojektet and its treatment approach “Community Reinforcement Approach” (CRA) experienced by coordinators, clients and staff and d) how well is the aftercare functioning for clients who have finished their treatment at Rällsögården, and still participate in VKP?</p><p>The choice of research method was triangulation; a combination of qualitative and quantitative methods. Data was collected through interviews with all the coordinators and clients and a questionnaire was distributed among the staff at Rällsögården. The result shows that the function internal coordinator is appreciated by the external coordinators as well as by staff at Rällsögården. The external coordinators and the internal coordinator find their cooperation as satisfying. However most of the clients experience the contact with the internal coordinator as not satisfying. The majority of the staff at Rällsögården would appreciate more participation from the internal coordinator in the daily treatment work at Rällsögården. A majority of the staff and none of the clients at the institution have knowledge of the significance of CRA. The clients in aftercare have knowledge of the method and they have had CRA-sessions. The two clients in aftercare have two different experiences of the aftercare and the contact with concerned authorities. One of the clients is satisfied with his aftercare and the contact with the internal coordinator and the other client is not satisfied.</p><p>In conclusion a majority of the respondents think that the positive aspects of VKP are the “over-all thinking” and the increased cooperation between social services and institutions. Another important aspect is the guaranteed six months aftercare.</p><p>Keywords: Aftercare, clients, coordinator, Community Reinforcement Approach, implementation, Vårdkedjeprojektet</p> / <p>En utvärdering av hur Vårdkedjeprojektets mål har implementerats i verksamheten på Behandlingshemmet Rällsögården</p><p>Denna utvärdering utförs på uppdrag från Rällsögårdens behandlingshem. Syftet med studien är att dels utvärdera den funktion som innehas av Rällsögårdens interna samordnare (IS), dels undersöka vilka hinder och möjligheter som kan identifieras vid implementeringsprocessen av Vårdkedjeprojektets mål på Rällsögården. Ur syftet formulerades följande frågeställningar: a) hur uppfattas funktionen intern samordnare av personal på Rällsögården, b) i samordnarfunktionen; vad upplevs som verksamt/mindre verksamt avseende samarbetet med samordnare och kontakt med berörda klienter samt personal, c) hur upplevs Vårdkedjeprojektet (VKP) och dess samtalsmetodik Community Reinforcement Approach (CRA) av samordnare, klienter och personal, d) hur har vårdkedjan fungerat för de klienter som avslutat sin behandling på Rällsögården?</p><p>För att besvara studiens syfte och frågeställningar tillämpades metodtriangulering; det vill säga en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder. Utvärderingen innefattar material från intervjuer med samtliga samordnare inom VKP, Rällsögårdens interna samordnare och klienter samt data från den enkätundersökning som genomfördes bland personal på behandlingshemmet Rällsögården. Av resultatet framkommer att funktionen intern samordnare är uppskattad av såväl samordnare inom VKP som personal på behandlingshemmet. Samtliga samordnare är nöjda över kontakten med Rällsögårdens interna samordnare och denne är i sin tur nöjd över samarbetet med samordnarna. Flertalet av klienterna är dock ej tillfredsställda över kontakten med den interna samordnaren. Ett önskemål som framförs av personalgruppen är att den interna samordnaren borde vara mer involverad i det dagliga arbetet på behandlingshemmets olika avdelningar.</p><p>Klienterna på institutionen uppger att de ej har kännedom om CRA, medan klienterna i eftervård har kunskap om metoden och har haft CRA-samtal. Även flertalet av personalen på behandlingshemmet uppger att de ej har kännedom om metoden. De två klienterna i eftervård har olika upplevelser av vårdkedjan och kontakten med berörda myndighetspersoner. Den ena klienten är nöjd över sin eftervård och den andra klienten är missnöjd med den. Flertalet respondenter menar att de positiva aspekterna av VKP är att projektet innebär ett helhetstänkande och att det har ökat samarbetet mellan socialtjänst och institutioner. Ytterligare aspekter som framhålls är projektets långsiktighet och dess satsning på eftervård.</p><p>Nyckelord: Community Reinforcement Approach, eftervård, implementering, klienter, samordnare, Vårdkedjeprojektet</p>

No description available.

No description available.