<p>Syftet med denna kandidatuppsats är att göra en kvalitativ undersökning av turismens betydelse för Mauritius och hur klimatförändringarna och turismindustrin påverkar denna turistdestination. Uppsatsens forskningsfrågor som vi har arbetat efter är; Vilken betydelse har turismen för Mauritius? Hur har den lokala miljön på Mauritius påverkats av turismindustrin? Hur kommer eventuella klimatförändringar att påverka destinationen Mauritius?</p>

Under de senaste åren har en global klimatrörelse intagit gator och torg världen över för att uppmärksamma samhället om klimatförändringarna. I hopp om att få en bättre framtid engagerar sig miljoner människor i diverse klimatgrupper och många av de engagerade är unga individer. I ett samhälle som präglas av individualism och individansvar, vilket Anthony Giddens menar att Västvärlden nu gör, kan det verka rimligt att unga aktivt gör ett val och engagerar sig för sin framtid. Men detta leder i vissa fall till ångest och utbrändhet hos de engagerade vilket varken gynnar individerna själva eller klimatet. Tidigare studier om unga klimatengagerade har gjorts, men mer djupgående studier om de unga individerna inom rörelsen och framförallt deras perspektiv på deras olika engagemang saknas. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur och varför unga i Sverige engagerar sig för klimatet. Genom intervjuer med sex unga vuxna som engagerar sig i klimatrörelsen har engagemang undersökts och kategoriserats utifrån Max Webers idealtyper över handlingar. Sammanfattningsvis kan det sägas att de unga engagerar sig i klimatorganisationer och utför olika projekt eller är aktivister och utför aktivism. Detta ses som rationellt och som nödvändigt av de unga, då de anser att politiker och makthavare inte lyckats hantera klimatkrisen. Missnöje och oro för framtiden är några av de känslor som ger upphov till engagemang när individerna aktivt väljer att utföra en målrationell eller värderationell handling att engagera sig.

No description available.

<p>Från 1600 – talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden.</p><p>Det länsövergripande samarbetet <em>Glasbruksprojektet</em> (2006 – 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs. Temperatur- och nederbördsökningar i framtiden kommer troligen ge en kraftigare variation i grundvattennivåer. Forskare har sett vissa samband mellan grundvattennivåer och grundvattenkemi och även variationen mellan årstiderna. I denna undersökning studerades nutida variationer i grundvattenflöde/nivåer och grundvattenkemi för att sedan dra slutsatser om det framtida läckaget från deponier. Undersökningen har gjorts med fältarbeten, kolonnförsök på laboratorium samt analyser av provresultat under <em>Glasbruksprojektet. </em>Åfors glasbruk i Åfors samhälle, Emmaboda kommun, Kalmar län var studieobjekt. Produktionen startade år 1876, och bruket finns kvar än idag i Orrefors Kosta Boda AB koncernen. Den nedlagda deponin som ligger i direkt anslutning till Lyckebyån innehåller stora mängder föroreningar.</p><p>Fältmätningarna visade på relativt stabila metallhalter i vattenprover tagna i Åfors glasbruksdeponi oberoende av variationer i grundvattennivå. Resultatet från det befintliga datamaterialet från <em>Glasbruksprojektet, </em>visade att ett högt flöde inte gav högre halter urlakade metaller. Kolonnförsöket visade på den stora trögheten för glaset att urlaka metaller. Den övergripande slutsatsen av de olika undersökningsmetodernas resultat blir då att halten metall som lakas ur glasdeponin inte kommer att förändras nämnvärt vid högre flöden, men att individuella variationer finns. Mängden metall som lakas ur kan öka vid högre flöden.  </p><p>Komplexiteten i spridningsprocesserna är stor, och den verkliga effekten av klimatförändringarna är mindre lätt att undersöka. Spridningen av metaller kan dramatiskt öka när grundvattnet stiger till områden som inte tidigare varit i kontakt med vatten, eller om ytvatten översvämmas. Den stora mängd lagrad metall i vattendragens sediment kan även lösas upp. Den stora risken kommer i framtiden att finnas under de torra somrarna när dricksvatten tvingas tas från större, potentiellt förorenade områden. Troligt är då att spridningen av glasbruksrelaterade föroreningar, kommer att ha ökat efter en tid med stora klimatförändringar.</p>

Hur begripliggör vi klimatförändringar? Vi kan varken se, ta på eller höra klimatförändringar. Ändå finns dem onekligen där. Denna studie undersöker hur olika unga vuxna upplever hur det är att vara klimatengagerad inom ramarna för en klimatorganisation, och huruvida de anser sig kunna konkretisera sin förståelse av klimatförändringar genom att kroppsligen vara på plats på strejker, demonstrationer eller genom att engagera sig i till exempel miljöpolitik. Studien undersöker även huruvida de intervjuade upplever att den varma sommaren 2018 var ett exempel på klimatförändringar och om de anser att levd erfarenhet kan bidra till att skapa handlingskraft i klimatfrågan. Med hjälp av teoretiska utgångspunkter formulerade av Martin Heidegger, Maurice Merleau-Ponty och Hans-Georg Gadamer besvaras syftet med en fenomenologisk och hermeneutisk infallsvinkel.

Klimatet är nu i stor förändring och sedan 2015 har temperaturen ökat med 1,5 ºC (Hoegh-Guldberg m.fl., 2018). För att förhindra den globala uppvärmningen krävs snabba och omfattande samhällsförändringar. Tidigare studier inom klimatförändringar visar att elever många gånger har svårigheter att förstå vad växthuseffekten innebär samt skilja på den naturliga- och förstärkta växthuseffekten. Flera forskare är även överens om att eleverna har bristande kunskaper om klimatförändringar och det är av stor vikt att eleverna lär sig inom området för att förbereda framtida engagerade personer. Syftet i studien har därav varit att undersöka elevernas kunskaper inom klimatförändringar samt vad eleverna tycker vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna. Data har insamlats genom frågeformulär och elevintervjuer som sedan har analyserats genom tematisk analys. Resultatet visade att eleverna har kunskaper inom klimatförändringar och dess orsaker, men att dessa kunskaper är förhållandevis grunda. Eleverna har troligen lärt sig mycket genom medier och därigenom inte givits möjlighet att diskutera och lära sig djupare inom området.

Klimatförändringar är en stor risk för skogsbruket, där väderförändringar kan leda till ökade risker som storm, brand, översvämning, snö, insekter och svampar. Efter de kraftiga skogsbränderna under sommaren 2018 ökade allmänhetens kännedom om vilka konsekvenser klimatförändringarna kan få på den svenska skogen ur ett samhällsperspektiv. Denna uppsats ämnar ta ett skogsägar- och skogsindustriperspektiv och genom en kvalitativ ansats undersöka hur den svenska skogsindustrin arbetar med finansiella riskhanteringsmetoder för att möta extrema väderförhållanden. För att få en helhetsblick över riskhanteringen i branschen har även skogliga metoder samt finansiella risker undersökts. De finansiella riskhanteringsmetoderna som undersöks är diversifiering, hedgning med terminer, optioner eller swapar, väderderivat och scenarioanalys. Ambitionen är att studiens resultat ska tillföra en både praktisk och teoretisk betydelse. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sakkunniga inom branschen, och analyserats med en modifierad version av Grounded Theory. Resultaten visar att den allmänna kunskapen om klimatförändringar och vilka effekter klimatförändringar väntas ha på skogsbruket stämmer väl överens med tidigare forskning. Som väntat har fokus inom branschen varit på skogliga skötselåtgärder, som också är anpassade efter vad som kan förväntas av tidigare forskning. Däremot finns det ett visst motstånd mot att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker. Den generella uppfattningen är att det inte finns en marknad för hedgning av till exempel prisrisker för skogsråvara, och väderderivat ses inte som ett reellt alternativ i dagsläget då det anses vara för komplicerat och dyrt. Enklare former av scenarioanalys används för att bedöma risker, men mer avancerad modellering saknas för att skapa robusta underlag för beslutsfattande. En orsak bakom det svala intresset för att använda finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera skogliga risker bedöms vara att de som jobbar med skogsskötsel inte har någon djupare kunskap om finansiell riskhantering och de som jobbar med finansiell riskhantering saknar istället en djupare kunskap om skogen. I och med att man har kommit långt i det operativa arbetet minskar även behovet av att applicera finansiella riskhanteringsmetoder för att hantera den skogliga risken, vilket kan vara en förklaring för det motstånd som finns.

<p>I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G. pulex reagerar på olika temperaturer. Tillväxthastighet, livslängd, reproduktion, aktivitet och syreförbrukning är exempel på karaktärer som påverkas av temperaturen. Ingen studie har tidigare behandlat om anläggningen av exokutikula påverkas av temperaturen. En höjd temperatur ökar tillväxthastigheten och detta skulle kunna ge minskade resurser till generering av exokutikula, såkallad ”trade off”. Min studie syftar till att undersöka hur G. pulex tvingas fördela sina resurser mellan tillväxt och exokutikulans tjocklek i förhållande till förändrade temperaturförhållande. Till undersökningen användes 80 djur från två naturliga system med en genomsnittlig temperaturskillnad på 1,9ºC. Säsongsvariation mellan höst och vinter studerades utifrån samma lokaler. Exokutikulans tjocklek mättes och kroppslängden användes som storleksreferens. Statistisk analys gjordes av kvoten exokutikulatjocklek/kroppslängd och ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika grupperna. Denna studie visar att ingen ”trade off” finns mellan exokutikulans tjocklek och tillväxt hos G. pulex, varken i de två systemen, eller p.g.a. säsongsvariation, höst och vinter. Detta kan bero på Amfipoders möjligheter att återanvända kalcium för uppbyggnad av en ny exokutikula samt eventuell god tillgång på resurser. Dessutom ger en höjd metabolism vid ökad temperatur ökade möjligheter till en snabb generering av en ny exokutikula. Vidare studier bör göras i både naturliga och artificiella miljöer för att vidare undersöka en eventuell ”trade off” mellan tillväxt och exokutikula.</p>

Från 1600 – talet har glasbruken i Kalmar/Kronobergsregionen tillverkat glas. I tillverkningen användes bland annat arsenik för att hindra blåsbildning i glaset, och bly gav kristallglas dess karakteristiska egenskaper. Kadmium användes i färger och även antimon motverkade blåsor. Deponier anlades bland annat i sankmark intill vattendrag, och lade på det sättet grunden för en föroreningsspridning vilken kommer fortsätta långt in i framtiden. Det länsövergripande samarbetet Glasbruksprojektet (2006 – 2007) utredde föroreningsgraden på glasbruken, men ingen hänsyn till säsongsvariationer eller klimatförändringar togs. Temperatur- och nederbördsökningar i framtiden kommer troligen ge en kraftigare variation i grundvattennivåer. Forskare har sett vissa samband mellan grundvattennivåer och grundvattenkemi och även variationen mellan årstiderna. I denna undersökning studerades nutida variationer i grundvattenflöde/nivåer och grundvattenkemi för att sedan dra slutsatser om det framtida läckaget från deponier. Undersökningen har gjorts med fältarbeten, kolonnförsök på laboratorium samt analyser av provresultat under Glasbruksprojektet. Åfors glasbruk i Åfors samhälle, Emmaboda kommun, Kalmar län var studieobjekt. Produktionen startade år 1876, och bruket finns kvar än idag i Orrefors Kosta Boda AB koncernen. Den nedlagda deponin som ligger i direkt anslutning till Lyckebyån innehåller stora mängder föroreningar. Fältmätningarna visade på relativt stabila metallhalter i vattenprover tagna i Åfors glasbruksdeponi oberoende av variationer i grundvattennivå. Resultatet från det befintliga datamaterialet från Glasbruksprojektet, visade att ett högt flöde inte gav högre halter urlakade metaller. Kolonnförsöket visade på den stora trögheten för glaset att urlaka metaller. Den övergripande slutsatsen av de olika undersökningsmetodernas resultat blir då att halten metall som lakas ur glasdeponin inte kommer att förändras nämnvärt vid högre flöden, men att individuella variationer finns. Mängden metall som lakas ur kan öka vid högre flöden.   Komplexiteten i spridningsprocesserna är stor, och den verkliga effekten av klimatförändringarna är mindre lätt att undersöka. Spridningen av metaller kan dramatiskt öka när grundvattnet stiger till områden som inte tidigare varit i kontakt med vatten, eller om ytvatten översvämmas. Den stora mängd lagrad metall i vattendragens sediment kan även lösas upp. Den stora risken kommer i framtiden att finnas under de torra somrarna när dricksvatten tvingas tas från större, potentiellt förorenade områden. Troligt är då att spridningen av glasbruksrelaterade föroreningar, kommer att ha ökat efter en tid med stora klimatförändringar.

I rinnande vatten, så som bäckar och åar, har Gammarus pulex en viktig ställning i näringsväven. Arten bidrar till att bryta ner organiskt material och göra energin i detta tillgänglig för andra organismer. G. pulex är dessutom en viktig föda för ett stort antal predatorer. Flera studier visar att G. pulex reagerar på olika temperaturer. Tillväxthastighet, livslängd, reproduktion, aktivitet och syreförbrukning är exempel på karaktärer som påverkas av temperaturen. Ingen studie har tidigare behandlat om anläggningen av exokutikula påverkas av temperaturen. En höjd temperatur ökar tillväxthastigheten och detta skulle kunna ge minskade resurser till generering av exokutikula, såkallad ”trade off”. Min studie syftar till att undersöka hur G. pulex tvingas fördela sina resurser mellan tillväxt och exokutikulans tjocklek i förhållande till förändrade temperaturförhållande. Till undersökningen användes 80 djur från två naturliga system med en genomsnittlig temperaturskillnad på 1,9ºC. Säsongsvariation mellan höst och vinter studerades utifrån samma lokaler. Exokutikulans tjocklek mättes och kroppslängden användes som storleksreferens. Statistisk analys gjordes av kvoten exokutikulatjocklek/kroppslängd och ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika grupperna. Denna studie visar att ingen ”trade off” finns mellan exokutikulans tjocklek och tillväxt hos G. pulex, varken i de två systemen, eller p.g.a. säsongsvariation, höst och vinter. Detta kan bero på Amfipoders möjligheter att återanvända kalcium för uppbyggnad av en ny exokutikula samt eventuell god tillgång på resurser. Dessutom ger en höjd metabolism vid ökad temperatur ökade möjligheter till en snabb generering av en ny exokutikula. Vidare studier bör göras i både naturliga och artificiella miljöer för att vidare undersöka en eventuell ”trade off” mellan tillväxt och exokutikula.