This master’s thesis explores indications of climate adaptation gentrification in Framtiden, public rental housing association in Gothenburg Sweden. It intends to provide insights into how increasing climate change adaptation could have social implications by problematizing it, to contribute to a just climate change adaptation. It contributes to the emerging body of research on climate gentrification by exploring a Swedish context and public actors. The aim of the study is to identify and explore potential climate adaptation gentrification in practices for climate change adaptation in public rental housing in Gothenburg. The study uses a case study approach, with semi-structured interviews of public officials working for or with Framtiden. The interviews are complemented with a map-analysis to provide geographical context of which areas are susceptible to climate gentrification. A deductive thematic analysis applying a green gentrification theoretic framework was used for the interviews. Findings include indications of practices that could lead to a gentrifying process, a lack of recognition of possible negative social implications, unclarity in effect on rent and a lack of participation. Further findings are that some practices counter gentrifying processes, current financial beneficiaries and spatial changes. Lastly some counterstrategies to gentrification are suggested, existing participatory approaches used in other processes than climate adaptation that could be integrated, focused action on vulnerable areas and recognizing different needs, and ensuring affordable housing. The study contributes to increasing the knowledge of public actors on opportunities and potential impacts of current and future broad climate change adaptation.

The aim of this essay is to try and describe the linguistic features, and the social practices, that characterize the so-called climate advice genre, as well as, how the genre seems to influence the recipients attitude, and potential actions, in Sweden. The goal is also to compare how imperative the different texts, and the genre, tend to be, based on modality. In this essay, eight different texts from authorities, non-profit organizations, commercial businesses, and municipalities, are compared with the goal of finding potential genre features. The result shows that a common sequence is hard to find when analyzing the texts, which means that the speech acts, generally, do not follow a distinct pattern. The most prominent genre features in the texts are, however, that the speech acts, claims and prompts are dominant. Claims often have the function of explaining why the prompts are worth accepting. It is also clear that headlines, with the function of a prompt, almost always, are concritiziced in a paragraph below. This is mostly done by using claims or other prompts. Henceforth, the commercial texts use modality metaphors the most, while some of the non-profit organizations, authorities, and municipalities, use prompts the most. This may potentially be due to the actors' different communicative goals, which means that a commercial business, and an authority, perhaps, communicate advice with different intentions. Therefore, a commercial business may try to mitigate their communication, trying not to “force” their customers to accept their advice, which can be perceived as presumptuous. This also means that an authority is “allowed” to use more face-threatening communication because of their communicative goal of informing the general public. In addition, the majority of the texts include a small amount of modal verbs and interpersonal sentence adverbials. They also have a low degree of demand. In fact, this leads us to the conclusion that the climate advice genre tends to oblige by avoiding uncertain communication, such as “perhaps”, but it also tends to use a low degree of demand to make people accept their advice.

Studies in paleoclimate are important because they give us knowledge about how the climate system works and puts the current climate change in necessary perspective. By studying (pre)historic periods we increase our knowledge not just about these periods, but also about the processes that are important for climatic variations and changes. This thesis deals mainly with the interaction between climate and vegetation. Vegetation changes can affect climate in many different ways. These effects can be divided into two main categories: biogeochemical and biogeophysical processes. This thesis studies the biogeophysical effects of vegetation changes on climate in climate models. Climate models are a necessary tool for investigating how climate responds to changes in the climate system, as well as for making predictions of future climate. The biogeophysical processes are strongly related to characteristics of the land surface. Vegetation changes alter the land surface’s albedo (ability to reflect incoming solar radiation), roughness and evapotranspiration (the sum of evaporation and tran-spiration), which in turn affects the energy fluxes between the land surface and the atmosphere and thereby the climate. It is not, however, evident in what way; denser vegetation (e.g. forest instead of grassland) gives decreased albedo, which results in higher temperature, but also increased evapotranspiration, which contrastingly results in lower temperature. Vegetation changes are in this thesis studied in four different (pre)historic periods: two very cold periods with no human influence (c. 44,000 and 21,000 years ago), one warm period with minor human influence (c. 6,000 years ago) and a cold period with substantial human influence (c. 200 years ago). In addition to that the present climate is studied. The combination of these periods gives an estimate of the effect of both natural and anthropogenic vegetation on climate in different climatic contexts. The results show that vegetation changes can change temperature with 1–3 °C depending on season and region. The response is not the same everywhere, but depends on local properties of the land surface. During the winter half of the year, the albedo effect is usually most important as the difference in albedo between forest and open land is very large. During the summer half of the year the evapotranspiration effect is usually most important as differences in albedo between different vegetation types are smaller. A prerequisite for differences in evapotranspiration is that there is sufficient amount of water available. In dry regions, evapotranspiration does not change much with changes in vegetation, which means that the albedo effect will dominate also in summer. The conclusion of these studies is that vegetation changes can have a considerable effect on climate, comparable to the effect of increasing amounts of greenhouse gases in scenarios of future climate. Thus, it is important to have an appropriate description of the vegetation in studies of past, present and future climate. This means that vegetation has the potential to work as a feedback mechanism to natural climatic variations, but also that man can alter climate by altering the vegetation. It also means that mankind may have influenced climate before we started to use fossil fuel. Consequently, vegetation changes can be used as a means to mitigate climate change locally. / Studiet av paleoklimat är viktigt för att det ger kunskap om hur klimatsystemet fungerar samt för att det sätter nuvarande klimatförändring i ett nödvändigt perspektiv. Genom att studera (för)historiska perioder ökar vi vår kunskap om dessa perioder, men också om vilka processer som har betydelse för klimatets variationer. Denna avhandling behandlar framförallt interaktionen mellan klimat och växtlighet. Förändringar i växtligheten kan påverka klimatet på flera olika sätt. Dessa kan delas in i två huvudgrupper: biogeokemiska och biogeofysikaliska processer. Denna avhandling studerar de biogeofysikaliska effekterna på klimatet i klimatmodeller. Klimatmodeller är ett nödvändigt verktyg för att studera hur klimatet svarar på förändringar i klimatsystemet, samt för att göra förutsägelser om framtidens klimat. De biogeofysikaliska processerna är förknippade med markytans egenskaper. Förändrad växtlighet förändrar markytans albedo (förmågan att reflektera inkommande soltrålning), skrovlighet och förmågan att transportera vatten från marken till atmosfären genom evapotranspiration (summan av avdunstning och transpiration), vilket i sin tur påverkar energiflödena mellan markytan och atmosfären. Dessa förändringar påverkar sedermera klimatet. Det är emellertid inte självklart på vilket sätt; tätare växtlighet (t.ex. skog i stället för äng) ger minskat albedo vilket ger högre temperatur, men också ökad evapotranspiration vilket däremot ger lägre temperatur. Växtlighetsförändringars påverkan på klimatet studeras i denna avhandling i fyra olika (för)historiska perioder: två väldigt kalla perioder utan mänsklig påverkan (ca 44 000 och 21 000 år sedan), en varm period med liten mänsklig påverkan (ca 6 000 år sedan) och en kall period med avsevärd mänsklig påverkan (ca 200 år sedan). I tillägg till det studeras också dagens klimat. Resultaten visar att förändringar i växtlighet lokalt kan ha en signifikant effekt på klimatet. Kombinationen av dessa perioder ger en uppskattning av effekten av både naturlig och antropogen växtlighet i olika klimatsammanhang. Förändrad växtlighet kan ändra temperaturen med 1-3 °C beroende på årstid och område. Responsen är inte densamma överallt utan beror på lokala egenskaper hos markytan. Under vinterhalvåret är oftast albedoeffekten viktigast eftersom skillnaden i albedo mellan skog och öppet landskap då är mycket stor. Under sommarhalvåret är evapotranspirationen oftast viktigast eftersom skillnaden i albedo mellan olika växtlighetstyper då oftast är små. En förutsättning för det är att det finns tillräckligt med vatten tillgängligt för evapotranspiration. I torra områden förändras evapotranspirationen inte särskilt mycket när växtligheten förändras, vilket gör att albedoeffekten dominerar även på sommaren.  Slutsatsen av dessa studier blir att förändrad växtlighet kan ha en betydande effekt på klimatet, jämförbar med den effekt som ökade halter av växthusgaser har i scenarier för framtida klimat. Alltså är det viktigt att ha en korrekt beskrivning av växtligheten i studier av (för)historiskt, nutida och framtida klimat. Det betyder att växtligheten har potentialen att fungera som en återkopplingsmekanism till naturliga klimatvariationer, men också att människan kan påverka klimatet genom att förändra växtligheten. Det betyder också att mänskligheten kan ha påverkat klimatet innan vi började använda fossilt bränsle. Följaktligen kan växtlighetsförändringar användas som ett sätt att lokalt begränsa klimatförändringar. / <p>At the time of the doctoral defense, the following paper was unpublished and had a status as follows: Paper 4: Manuscript.</p>

Stora klimatförändringar sker just nu globalt, en konsekvens av dessa förändringar är stigande havsnivåer längs kusterna. En förhöjd havsnivå kan utgöra ett hot mot lågt liggande miljöer och andra värden i anslutning till kusten. I Sverige har ingen tidigare studie gjorts på hur kulturmiljöer och naturtyper påverkas av klimatförändringar så som stigande havsnivåer. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturmiljöer och naturtyper längs Skånes kust kommer att påverkas av stigande havsnivåer på 1 m, 2 m och 3 m. Resultatet av den extensiva studien längs Skånes kust visar att det är flest kulturmiljöer som påverkas vid en förändrad havsnivå på 1 m i Vellinge och Lomma kommun, då 41 st respektive 15 st lämningar kommer att påverkas. De naturtyper som påverkas i störst omfattning längs Skånes kust är glasörtstränder, salta strandängar och strandängar vid Östersjön. Detaljstudien i Vellinge kommun visar att Riksantikvarieämbetets värderingsplattform är svår att applicera på kulturmiljöer utan lämpar sig bättre att applicera på enskilda objekt eftersom plattformens värderingsmall är för abstrakt för att identifiera och täcka in alla värden som en kulturmiljö omfattar. Länsstyrelsen i Västra Götalands åtgärdsförslag går att tillämpa olika bra beroende på kulturmiljön och vilka objekt den utgör. Även här är det lättare att tillämpa åtgärdsförslagen beroende på enskilda objekt, snarare än en hel kulturmiljö. Åtgärdsförslagen är svåra att applicera på naturtyper eftersom de flesta åtgärderna skulle skapa en barriär för växt- och djurlivet.

The climate issue has become more relevant in the last decade with international alarm reports being exposed in various media. Today's social discussions are characterized by this complex subject, and our way of life affects the climate both for us and for future generations. Therefore, it is important that our children are given the opportunity to make decisions concerning the climate. The school has an important role in conveying knowledge and answer the primary school students' conceptions of climate change and its causes. The purpose of this literature study is to present primary school students' conceptions towards causes, concequenses and actions regarding the on going climate change, and their information sources, according to current research. Findings from this study may be useful for teachers so that they could be able to meet common misconceptions among the students. The material we have reviewed consists of 14 scientific studies from different parts of the world, to get a broad picture of what conceptions students can have about climate change. The results show that students have good knowledge of certain aspects of the climate issue, for example, that carbon dioxide emissions are a contributing factor to the increasing greenhouse effect and global warming, but at the same time there are many misconceptions about what the greenhouse effect, global warming and climate change entails. The students showed many conceptions about how we can reduce the on going climate change, but the willingness to implement these actions was low if they had to change their way of life.

För att avleda vattenmassor som bildas från nederbörd har dagvattensystem konstruerats i vårt samhälle. Dessa system är byggda efter rådande förhållandena vilket betyder att ledningarna kan bli underdimensionerade om regneventen blir större i framtiden vilket de uppskattas göra på grund av klimatförändringar. Problem kan även uppstå då ledningsnätet byggs ut och ledningar i slutet av ledningsnätet utsätts för större flöden än ledningen är dimensionerad efter. Kommuner har ofta dålig vetskap om förhållandena som råder i ledningsnätet vilket betyder att verktyg behövs för att undersöka ledningsnätet. Dessa verktyg kan vara modeller som SWMM eller Mike Urban som kan modellera flödet i dagvattennät. I programmen SWMM och Mike Urban kan brunnar, ledningar, avrinningsområden och regn konstrueras. Som grund till programmen används kartor över ledningsnätet samt flödesmätningar och regnmätningar som används för att validera modellerna. Det som skiljer modellerna är beräkningssätten vilket betyder att modellerna kan få olika resultat för samma område. Syftet med projektet är att använda SWMM och Mike Urban för att undersöka och kilmatanpassa dagvattennätet i Kärrgruvan som är lokaliserat i norra Norberg. Detta område har några kända problem som kan användas för att validera modellerna. Modellernas fördelar och nackdelar, förmåga att klimatanpassas samt användning för konsulter ska utredas. Examensarbete gjordes i samarbete med ÅF, Atkins och Norra Västmalands kommunalteknikförbund. Projektet visade att programmet Mike Urbans resultat var mer jämna och logiska än SWMMs där resultaten kunde fluktuera oerhört när systemet utsattes för förändringar. Kalibreringen som utfördes i detta projekt skulle kunna förbättras vilket antagligen är en bidragande effekt till att resultaten i SWMM blev sämre än Mike Urbans resultat. Hade kalibreringen förbättrats hade antagligen Horton’s infiltrationsmodell som SWMM bygger på kunna ha anpassats bättre efter området och gett mer realistiska resultat. Båda modellerna återspeglade de rådande förhållandena väl, men SWMM hanterade implementeringen av förändring sämre än Mike Urban. Detta är på grund av att infiltrationen i Mike Urban var konstant medan SWMM byggde på Hortons infiltrationsmodell som försämrar infiltrationen allt eftersom. Hade kalibreringen varit bättre hade antagligen resultaten blivit mer lika i SWMM och Mike Urban.

The uptake of carbon in the ocean may change with global warming, which can have significant feedback effects on the climate. To investigate the change, a two box ocean model has been used to simulate the temperature and carbon content in the atmosphere, in a shallow and deep layer of the ocean, when doubling the amount of carbon dioxide in the atmosphere. The results were compared with a low-resolution Earth system model called cGENIE, which is a more complex model. The two box ocean model showed an increase of temperature in the ocean by 1.2°C. A similar response was simulated in cGENIE where the shallow ocean (0-80 meters depth) increased by 0.22°C. The deep ocean (down to 3600 meters) warmed by 0.48°C. The carbon content followed the same behavior in both models. Carbon dioxide in the atmosphere was absorbed by the ocean after the initial doubling. As the ocean absorbed carbon dioxide the radiative forcing decreased again, reducing the warming effect. The two box model is a conceptual model of the carbon cycle in the ocean that can provide a useful illustration of the key balance of carbon in the climate system, despite the many simplifications.

In the debate on how to present and prevent climate change, the opinions have been conflicted. Some argue that a pessimistic projection will trigger a doomsday-effect and others argue that an optimistic projection enhances the risk of remaining passive. However, there is a fine line between what is too optimistic and too pessimistic. With the basis from choice architecture and the Zero Contribution Thesis, this study has dealt with how, and if, different projections could influence people's attitudes through nudges. By conducting two surveys which project different outcomes of climate change, one pessimistic, and one optimistic, this study aims at contributing to a greater understanding of how the use of communication can influence peoples’ attitudes and commitment towards climate change. When being a choice architect and constructing a nudge, it is crucial to carefully consider the design of the nudge since it is vital to understand that small details have a significant effect on the choices a person makes. By making small changes in our everyday life, we can reduce the impact of our ecological footprint. With the results it can be concluded that a purely pessimistic or optimistic projection may not be the most effective method when trying to influence environmentally friendly behaviour. Therefore, it could be beneficial to use a combination of both an optimistic- and pessimistic- projection of climate change. Furthermore, nudges could be considered as a legitimate policy tool when trying to create environmentally friendly behaviour.

The Mesozoic is punctuated by several rapid global warming events that are marked by the worldwide deposition of organic-rich marine sediments. These events, known as oceanic anoxic events (OAEs), are characterised by intervals where the worldwide carbon cycle suffers a disruption due to major palaeoceanographic and climatic shifts, leading to anoxic marine environments and the creation of black shales. For this study, the Oceanic Anoxic Event 1a (OAE 1a), which occurred during the Early Cretaceous Aptian age (~120 Ma) was analysed. It was likely triggered by the Greater Ontong Java underwater volcanic event and is associated with major changes in marine environments and ecosystems, including nekton and plankton turnover, and sea water composition changes. The impact of this event on terrestrial land-based ecosystems is, however, less well understood. Here I document well preserved and diverse spore-pollen assemblages spanning OAE 1a from southern Sweden by examining the Höllviken I core. Before the OAE, palynofloras are dominated by conifers, suggestive of a relatively mild and dry coastal environment. At the onset of the OAE a fern spike occurs, where there is a shift to early successional stage vegetation. Gymnosperm diversity and abundance sharply decrease, and the palynofloral assemblages become dominated by ferns, indicating a shift to warm and wet conditions. Gymnosperms gradually recover thereafter, but the formerly abundant conifer pollen Classopollis does not recover and remains rare. Dinoflagellate cysts and microforaminiferal test linings increase in abundance after OAE 1a, suggesting a higher degree of marine influence. These findings show that OAE 1a had a substantial impact on the composition and diversity of high latitude terrestrial vegetation and marine plankton communities. / <p>The work for this thesis was financially supported by the Erasmus Mundus Joint Master Degree PANGEA programme.</p>

Atmospheric mineral dust plays a dynamic role in the climate system acting both as a forcing and a feedback mechanism. To date, the majority of paleodust studies have been conducted on marine sediments or polar ice cores, while terrestrial deposition has been less studied. As such, it is important to produce new terrestrial Holocene paleo–dust records and fill existing regional gaps. Ombrotrophic (atmospherically–fed) peat bogs can be used to reconstruct dust deposition through elemental chemistry analysis. Multi–elemental data sets are commonly used infer net dust deposition rates, source changes, grain size, and mineral composition. Mineralogical identification of dust particles is particularly important because it allows both provenance tracing and increased understanding in climate and ecosystem feedbacks. Establishing mineralogy from elemental data of mixed mineral matrixes can however be challenging. X–ray diffraction analysis (XRD) is a standard technique for mineral identification which ideally requires removal of organic matter (OM). Therefore, a test procedure was undertaken where common OM removal methods were evaluated on bulk peat samples was therefore undertaken. The results showed that combustion at 500°C was most efficient in removing OM, while leaving the majority of minerals intact, but not all. In this Licenciate thesis, early result of a paleodust study from Draftinge Mosse, southern Sweden, are also outlined. Here, the method development mentioned above was applied, enabling a combination of elemental data with mineralogy. Future work includes minor and trace element analysis by ICP–AES and ICP–MS, evaluation of the reproducibility of single core reconstructions, tests of some of the methodological assumptions used in previous paleodust studies, source tracing and paleodust reconstruction from a second site (Gällsered Mosse). / Atmosfäriskt mineraldamm, mineralpartiklar som lyfts upp i atmosfären och avsätts via eoliska processer, spelar en komplex roll i klimatsystemet då partiklarna påverkar klimatet, samtidigt som rådande klimat också påverkar partikelmängden. De flesta hittills genomförda mineraldamms- studier har utförts på marina sediment eller iskärnor trots att mineraldammspartiklar i störst utsträckning deponeras på kontinenterna. Ombrotrofa mossar (högmossar) kan användas för att rekonstruera avsättning av mineraldamm över tid genom geokemiska analyser på olika djup i torvkärnor. Den kemiska sammansättningen ger information som kan användas för att härleda variationer i partikelmängd, källområden, kornstorlek, samt mineralogisk sammansättning. Bestämning av mineralen är av särskild vikt då det möjliggör identifikation av partiklarnas källområden samt ger kunskap om partiklarnas del i klimat- och ekosystem processer. Att via geokemiska data identifiera mineral prover av blandad sammansättning är dock utmanande, särskilt då många mineral har en liknande kemisk sammansättning. Röntgen diffraktions analys (XRD) är en standardmetod inom berggrundsgeologi för att identifiera mineral, som här används på torvprover. Metoden är icke-destruktiv, men kräver att provet är relativt rent från amorfa faser, så som organiskt material. Då torv innehåller stora mängder organiskt material (&gt;98 %), som dessutom karaktäriseras av att vara svårnedbrutet, utformades ett testprotokoll för att studera vilken metod som är bäst lämpad för att ta bort organiskt material från denna specifika jordtyp. Resultaten från genomförda tester visade att förbränning (500°C) är mest effektivt och även lämnade en majoritet av mineralen intakta, dock inte alla. I denna licenciatavhandling beskrivs även de övergripande målen med min forskning samt tidiga resultat från en mineraldammstudie från Draftinge mosse (Småland), där resultaten från metodstudien ovan applicerats och kombinerats med andra geokemiska data. Vidare arbete inom detta doktorandprojekt kommer innefatta ytterligare geokemiska analyser (spårämnesanalys med ICP-MS och ICP-AES) samt identifiering av källområden. Dessutom kommer ytterligare en mosse (Gällsered mossse) att studeras för förändringar i avsättning av mineraldamm under de senaste 7000 åren.